Regeringen föreslår att regionutvecklingslagstiftningen revideras så att den motsvarar de nationella målen och EU:s mål för den kommande programperioden
Regeringen föreslår att det stiftas en lag om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (genomförandelagen) och en lag om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (finansieringslagen). Syftet med propositionen är att förbereda sig för den nya programperioden för EU:s regional- och strukturpolitik 2021–2027.
Syftet med de nya lagarna är att uppdatera målen, planeringen och arbetssätten inom regionutvecklingen så att de motsvarar förändringarna i omvärlden och överensstämmer med de nationella målen och EU:s mål. Syftet är också att stödja och främja en verkningsfull växelverkan och avtalsmässighet i regionutvecklingen, skapa klarhet i regleringen och minska stödmottagarnas och myndigheternas administrativa börda.
– Målet för revideringen av lagstiftningen är framför allt att EU:s regional- och strukturpolitik ska vara enkel, flexibel och dynamisk. Avsikten är att de nationella riktlinjerna för regionutvecklingen och medlen ur EU:s regional- och strukturpolitiska fonder påverkar i samma riktning. Regional- och strukturpolitiken genomförs i partnerskap med regionerna i alla skeden av verkställandet, säger näringsminister Mika Lintilä.
Ansvaret för regionutvecklingen kvarstår hos staten och kommunerna, landskapsförbundens regionutvecklingsuppgift förtydligas
Det föreslås att systemet för planering av regionutvecklingen och dess aktörer samt myndigheternas uppgifter och behörighet förblir i huvudsak oförändrade, men planeringssystemet lättas upp.
Ansvaret för regionutvecklingen ska ligga hos staten och kommunerna på samma sätt som enligt den gällande regleringen. Landskapsförbunden ska också i fortsättningen vara regionutvecklingsmyndigheter på kommunernas vägnar. Statsrådets prioriteringar i regionutvecklingen (regionutvecklingsbeslut) ska fortsatt vara det huvuddokument som styr regionutvecklingen inom olika förvaltningsområden och i landskapen.
Landskapsprogrammet kvarstår som ett viktigt planeringsdokument för regionutvecklingen i landskapet, men förfarandet lättas upp genom att några genomförandeplaner för programmen inte längre ska utarbetas. En ny verksamhetsmodell för regionutvecklingen är regelbundna regionutvecklingsdiskussioner mellan staten och landskapen. Diskussionerna främjar växelverkan mellan staten och regionerna och stöder landskapsförbunden i deras regionutvecklingsarbete.
De föreslagna lagarna innehåller nationella bestämmelser om Interregprogram och om genomförande av Interregprogram vid de yttre gränserna, vilket är nytt. Landskapsförbunden ska i fortsättningen ansvara för de förvaltningskontroller som gäller stödmottagare inom Interregprogrammen och Interregprogrammen vid de yttre gränserna. I fråga om Interregprogrammen förenhetligas dessutom bestämmelserna om nationell medfinansiering mellan de olika programmen så att förvaltningsuppgiften i fråga om medfinansieringen uteslutande sköts av landskapsförbunden. Tidigare ansvarade arbets- och näringsministeriet för uppgiften i vissa program.
I förvaltningen av medel ur EU:s regional- och strukturpolitiska fonder, Europeiska socialfonden+ (ESF+), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och den nya Fonden för en rättvis omställning (FRO) föreslås inga ändringar i fråga om behörigheten för eller arbetsfördelningen mellan landskapsförbunden och närings-, trafik- och miljöcentralerna när de verkar som förmedlande organ. Livsmedelsverket föreslås som ett nytt förmedlande organ för EU:s regional- och strukturpolitiska fonder. Livsmedelsverket kan bevilja stöd av medel ur Europeiska socialfonden för projekt för materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, vilket i praktiken innebär projekt för utdelning av livsmedelshjälp.
I stödförfarandena föreslås inga betydande ändringar
Den nya finansieringslagen ska specificera och komplettera den nationella tillämpningen av bestämmelserna om de regional- och strukturpolitiska fonderna under programperioden 2021–2027. Lagen ska tillämpas förutom på projekt under programperioden också på beviljande och utbetalning av medel för nationell regionutveckling och av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna.
Det föreslås inga betydande ändringar i stödförfarandena. De föreslagna ändringarna syftar till tydlighet, minskad administrativ börda och likabehandling av dem som ansöker om stöd. Bestämmelserna i finansieringslagen kommer att preciseras genom förordningar av statsrådet som gäller stödförfaranden och stödberättigande kostnader för projekt.
De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 september 2021.
Remissbehandlingen av förordningsutkast har inletts
Med stöd av de lagförslag som ingår i regeringspropositionen utfärdas tre förordningar av statsrådet. Remissbehandlingen av de finskspråkiga förordningsutkasten inleddes den 1 april 2021 på adressen Lausuntopalvelu.fi. Remissbehandlingen av de svenskspråkiga förordningsutkasten inleds senare i april på adressen Utlåtande.fi.
Ytterligare information:
Jenny Hasu, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 040 658 3510
Minna Laherto, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 029
Mer information om den nuvarande EU-programperioden på webbplatsen Strukturfonder.fi
Regionutvecklingsbeslutet 2020–2023