Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna

Utredning: Hur synliggöra kunnandet?

Arbets- och näringsministeriet 3.6.2020 8.45 | Publicerad på svenska 3.6.2020 kl. 16.03
Pressmeddelande

Kunskaper som behövs i arbetslivet samlas inte bara i det formella utbildningssystemet, utan också på arbetsplatser och i hobbyer. Det är viktigt att identifiera kunnandet för att den nuvarande kompetensen ska kunna utnyttjas effektivare på arbetsmarknaden och för att arbetsplatserna och arbetstagarna ska mötas också i framtiden.

– Det kontinuerliga lärandet och utvecklingen av utbildningssystemet har en central roll i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin. När man betraktar det kontinuerliga lärandet som en helhet måste granskningen också utsträckas utanför det formella utbildningssystemet. Vi måste beakta olika inlärningsvägar, i synnerhet inlärning i arbetet, men också hobbyer. För att kunnandet ska kunna identifieras behövs dock gemensamma spelregler och modeller som nu måste utvecklas, säger arbetsmarknadsrådet Teija Felt från arbets- och näringsministeriet.

Owal Group Oy kartlade på beställning av arbets- och näringsministeriet verktyg, modeller och aktörer för identifiering och erkännande av kunnandet i Finland. Ett annat mål med utredningen var att beskriva god praxis, processer och modeller för identifiering och erkännande av kunnandet i utvalda jämförelseländer. Utredningen som publicerades den 3 juni 2020 har finansierats av Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra.

– Sitra producerar information om livslångt lärande ur olika synvinklar för en övergripande reform av det. För att det kunnande som samlats utanför den formella utbildningen ska kunna utnyttjas på ett heltäckande sätt i arbetslivet och för att stödja människornas välbefinnande, kan man i identifieringen och erkännandet av kunnandet i allt högre grad utnyttja teknikens möjligheter, såsom artificiell intelligens. På detta sätt kan Finland också i framtiden vara en föregångare när det gäller att synliggöra kunnandet, säger projektdirektör Helena Mustikainen från Sitra.

Enligt utredningen påverkas identifieringen och erkännandet av kunnandet avsevärt av personens eget initiativ och den handledning han eller hon fått. Alla som behöver handledning får dock inte handledning. Dessutom är vägledningstjänsterna i anslutning till identifiering och erkännande av kunnandet ofta projektfinansierade och temporära, vilket försvårar den långsiktiga verksamheten. I synnerhet de som är i arbetslivet behöver mer vägledning för att identifiera kunnande och möjligheter att synliggöra sitt kunnande.

Kunnande har betydelse – inte var och när det har förvärvats

I utredningen identifierades tre centrala metoder för identifiering och erkännande av kunnandet i Finland:

  1. tillgodoräknande i studierna
  2. kunskapsbaserad verksamhet
  3. digitalisering och elektroniska system.

Studier innebär att kunnande som förvärvas annanstans än inom den formella utbildningen byggs upp som en del av studierna och räknas som en del av examen. Enligt utredningen ska inlärning i arbetslivet eller förvärvande av kunnande räknas till godo i studierna allt mångsidigare under studietiden.

Kunskapsbaserad verksamhet innebär att kunnandet står i centrum och identifieras och erkänns på basis av målen för kunnandet oberoende av var och när kunnandet förvärvats. I arbetslivet har ordnandet av det egna kunnandet och identifieringen av kunnandet en viktig roll, eftersom lönesystemen allt oftare baserar sig på kunnande och kompetenskraven ständigt förändras.

Yrkesutbildningen har kommit längst i fråga om tillgodoräknande av studier och kunskapsbaserad verksamhet, eftersom de yrkesprov som i huvudsak ges på arbetsplatserna i genuina arbetsuppgifter och arbetsprocesser utgör en del av påvisandet av kunnandet inom den yrkesinriktade utbildningen på andra stadiet och avläggandet av examen eller delar av den. Yrkeshögskolorna å sin sida ligger före universiteten.

Det rekommenderas att elektroniska system används för att identifiera, dokumentera och synliggöra kunnandet. Enligt utredningen har högskolorna också börjat undersöka utnyttjande av artificiell intelligens vid handledning av studerande samt vid identifiering och erkännande av kunnande.

I utredningen kartlades också praxis i åtta jämförelseländer. Som jämförelseländer valdes Nederländerna, Sydafrika, Irland, Kanada, Frankrike, Sverige, Skottland och Danmark. De observationer som gjorts utnyttjas i det fortsatta arbetet.

Uppgifterna i utredningen stöder den reform av kontinuerligt lärande som genomförs av statsminister Sanna Marins regering. Regeringen ska också före utgången av 2020 utarbeta en utbildningspolitisk redogörelse som syftar till att hitta gemensamma långsiktiga metoder för att höja utbildnings- och kunskapsnivån i Finland. Dessutom utnyttjas observationerna i utredningen av ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen och i beredningen av dess arbete.

Mer information:

Janne Savolainen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 067 042
Perttu Jämsén, sakkunnig, Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra, tfn 0294 618 294

Tillbaka till toppen