ANMs publikationer: Befolkningsförändringar har djupgående konsekvenser för arbetsmarknaden

Detta framgår av en undersökning som arbets- och näringsministeriet gett ut, som handlar om befolkningsförändringarnas konsekvenser för arbetsmarknaden i sex länder. De politiska reaktionerna är liknande i länderna. De fokuserar på pensionssystemen, på att främja sysselsättningen bland dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, arbetskraftspolitiken, förbättrandet av kompetensen och familjevänliga lösningar samt på migrationspolitiken.

I flera europeiska länder åldras befolkningen, och i synnerhet andelen som fyllt 65 år växer i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. När nativiteten sjunker förväntas migrationen väga upp befolkningsminskningen. Den lägsta pensionsåldern har höjts och höjs ytterligare i flera länder. De demografiska förändringarna har djupgående konsekvenser för arbetsmarknaden, och de politiska reaktionerna i olika länder är ofta väldigt lika. Detta framgår av en undersökning som arbets- och näringsministeriet gett ut, som handlar om befolkningsförändringarnas konsekvenser för arbetsmarknaden i sex länder.

I publikationen granskas sex europeiska länder: Tyskland, Nederländerna, Sverige, Lettland, Estland och Finland. I alla dessa länder håller äldreförsörjningskvoten på att försämras. Det betyder att andelen personer som fyllt 65 år ökar i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Inte i ett enda av dessa sex länder når nativiteten upp till en sådan nivå att befolkningen ökar. Därför växer migrationens betydelse.

När befolkningen i arbetsför ålder minskar, brukar sysselsättningsgraden stiga. Detta har varit trenden i alla sex länder under de senaste åren, och på motsvarande sätt har arbetslöshetsgraden sjunkit. Under de senaste åren har arbetsproduktiviteten inte sjunkit i något av dessa länder, utan i vissa länder har den i stället ökat.

När det gäller utvecklingen av äldreförsörjningskvoten har situationen i Tyskland och Sverige under den senaste tiden varit nästan oförändrad, medan den fortsättningsvis har försämrats i de andra länderna. Nativitetsutvecklingen har varit mer varierande, och i Tyskland och Lettland har den till och med varit positiv på senaste tiden. När det gäller invandringen avviker Lettland från de andra genom att fler människor fortfarande flyttar ut från landet än det flyttar in, även om situationen håller på att jämnas ut. Under de senaste åren har nettoinvandringen ökat i Estland, Lettland (även om nivån fortfarande är negativ), Nederländerna och Sverige.

När det gäller Finland har läget både vad gäller befolkningen och arbetsmarknaden varit svagast av de sex länderna på grund av flera faktorer. Arbetsmarknadens utveckling har emellertid varit positiv även i Finland under de senaste åren.

De scenarier gällande befolkningsutvecklingen som utarbetats av EU:s statistikkontor Eurostat visar hur betydande invandringens inverkan på befolkningsutvecklingen är redan 2035. Invandringen ser ut att räcka till för att vända den minskande befolkningsmängden i Nederländerna och Sverige och hålla den nästan oförändrad i Finland. I de tre andra länderna är befolkningsutvecklingen negativ.

De politiska reaktionerna är liknande i länderna. De fokuserar på pensionssystemen, på att främja sysselsättningen bland dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, arbetskraftspolitiken, förbättrandet av kompetensen och familjevänliga lösningar samt på migrationspolitiken. Publikationen baserar sig på arbetet i det internationella nätverket för arbetsmarknadsprognoser (ILMFN) och innehåller landsrapporter som utarbetats av experter från sex länder samt en sammanfattande artikel.

Ytterligare information:
Heikki Räisänen, forskningsdirektör, ANM, tfn 029 504 7118
Tallamaria Maunu, specialsakkunnig, ANM, tfn  029 5047 193