ANM:s lägesbild: permitteringarna har fungerat som buffert i ökningen av arbetslösheten, företagsstöden har förhindrat konkurser
Arbets- och näringsministeriets lägesbild som publiceras för tredje gången sammanställer uppföljningsinformation om företag, arbetsmarknaden, serviceförmågan inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde och förändringarna i omvärlden i samband med coronakrisen. Fokus gäller denna gång sysselsättningen och företagsstöden.
Coronaepidemin har ökat arbetslösheten, men permitteringarna fungerar som buffert
Begränsningsåtgärder under coronakrisen syns tydligt i den ökade arbetslösheten. Från föregående månad ökade antalet arbetslösa arbetssökande i april med 124 000.
Permitteringarna fungerar som buffert när arbetslösheten ökar. Trots att antalet arbetslösa ökade i april, uppstår största delen av ökningen av antalet permitterade. Bland de permitterade finns många försäljare och anställda vid restauranger, och när begränsningarna upplöses är det möjligt att snabbare än väntat återhämta sig än i tidigare ekonomiska kriser. Det avgörande är om permitteringarna upphävs eller om de omvandlas till långvarig arbetslöshet.
Den kraftigaste uppgången i antalet arbetslösa arbetssökande – framför allt heltidspermitterade – var i början av april. Efter valborg har ökningen stannat upp och efter mitten av maj verkar antalet permitterade till och med ha börjat minska något.
I väntan på en ökning av antalet permitteringar steg antalet arbetstagare som stod inför samarbetsförhandlingar och hot om permittering till rekordsiffror i slutet av mars. Under den följande månaden minskade antalet nya anmälningar snabbt och läget stabiliserades i maj. Det är positivt att arbetsgivare tills vidare endast i mycket liten utsträckning har meddelat arbets- och näringsbyråerna att samarbetsförhandlingarna har avslutats med uppsägningar.
Av de permitterade finns hela 40 % i Nyland, medan Nylands andel ännu i februari var mindre än 20 % av alla permitterade.
Ungdomsarbetslösheten har fördubblats under året. I Navigatorverksamheten för unga har undantagstillståndet förändrat de ungas frågor och oro. De unga oroas särskilt av sommarjobb, permitteringar, utkomst, ensamhet, utmaningar i hanteringen av vardagen samt osäkerhet i frågor som gäller studier.
En del av de företagare som råkat i svårigheter har med stöd av den lag som trädde i kraft i april anmält sig som arbetssökande och arbets- och näringsbyråerna har hittills redan lämnat 42 000 utlåtanden om arbetsmarknadsstöd till FPA.
Mer information om hur arbetsmarknadsläget utvecklas fås när arbets- och näringsministeriet publicerar en kortsiktig arbetsmarknadsprognos i juni.
Stor efterfrågan på företagsstöd
Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralen beviljar företag utvecklingsunderstöd för att minska de negativa konsekvenserna av coronavirusepidemin.
Det har funnits en stor efterfrågan på finansiering. Av närings-, trafik- och miljöcentralernas finansieringsmottagare är 18 % företag inom handeln, 17 % företag inom hotell- och inkvarteringsbranschen och 14 % företag inom trafik- och logistiksektorn (bl.a. taxibranschen). Regionalt har stöden också naturligt fördelats bland annat i fråga om antalet företag i regionen. Hittills har Nyland, Birkaland, Egentliga Finland och Norra Österbotten fått mest stöd.
Handelsbranscherna, programvarorna och spelen samt turism- och restaurangbranscherna är de tre sektorer som fått mest finansiering från Business Finland till följd av störningssituationen i anslutning till finansieringsbeslut som fattats före den 25 maj. Vid tidpunkten hade 64,1 miljoner euro beviljats handeln för störningssituationer, 49,5 miljoner euro för programvaru- och spelbranschen och 43,5 miljoner euro för turism- och restaurangbranschen.
Bland Business Finlands fem mest finansierade sektorer finns också kreativa branscher (40,7 miljoner euro) samt konsulttjänster för näringslivet (28,8 miljoner euro).
Stödet för ensamföretagare har kommit igång snabbt
Alla kommuner har ansökt om stöd för ensamföretagare hos arbets- och näringsministeriet och arbets- och näringsministeriet har fattat finansieringsbeslut som gäller stödet till kommunerna. Enligt en enkät som Kommunförbundet gjort har kommunerna hittills tagit emot cirka 26 000 ansökningar om stöd för ensamföretagare och redan godkänt 18 000 ansökningar. Enligt nuvarande uppgifter verkar det räcka med ett anslag på 250 miljoner euro och beredskap att stödja 125 000 ensamföretagare.
Kommunerna ämnar fatta besluten snabbt eftersom över 90 procent av kommunerna behandlar ansökningarna inom en vecka från det att de inkommit.
Det finns hoppfullhet även mitt i krisen
Stöden till företag har för sin del hittills förhindrat en fruktad konkursvåg. Stöden har alltså åtminstone till denna del nått rätt nivå och upprätthållit företagens möjligheter att klara sig i en kris. Borgenärernas flexibilitet, Finnveras garantier och andra arrangemang som stöder företagsverksamheten har också stor betydelse.
Hittills har den fruktade stora konkursvågen inte uppstått. Konkurserna har dock ökat under jämförelseperioden januari–april 2019. Enligt Statistikcentralens uppgifter inleddes i januari–april 2020 8,4 procent fler konkurser än vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Antalet anhängiga konkurser ökade inom de huvudsakliga branscherna för industri och gruvdrift, inkvartering och förplägnadsverksamhet samt andra tjänster.
I ljuset av denna information ser det ut som om arbets- och näringsministeriets stödinstrument har riktats i rätt riktning, eftersom både Business Finlands och närings-, trafik- och miljöcentralernas stöd har riktats till aktörer inom service, handel samt turism- och förplägnadsbranschen. De viktigaste kunderna inom Finnveras borgensförbindelser och Industriinvesteringens investeringsverksamhet har varit aktörer inom industrin. Enligt en undersökning som Industriinvestering gjort för SMF-sektorn har Business Finlands och Finnveras stöd relativt sett i högre grad riktats till företag vars omsättning har minskat.
Också i övrigt har riktandet av arbets- och näringsministeriets instrument i förhållande till situationen varit relativt väl i linje med de branscher som drabbats av den negativa förändringen i omsättningen. Enligt Statistikcentralens offentliggörande den 15 maj utvecklades inkvarterings- och förplägnadsverksamheten svagast av de huvudsakliga branscherna i mars 2020, där den arbetsdagskorrigerade omsättningen sjönk med 35,4 procent jämfört med mars 2019. Vid motsvarande tidpunkt sjönk också branschens volym med 35,5 procent, dvs. lika mycket. Den arbetsdagskorrigerade omsättningen inom den sektor som har den största omsättningen inom servicebranscherna, dvs. transport och lagring, minskade med 12,5 procent från mars 2019. Båda dessa branscher hör till de tre sektorer som fått mest stöd i fråga om finansiering från närings-, trafik- och miljöcentralerna och är väl representerade också i Business Finlands finansiering.
Det bör beaktas i bedömningarna att uppgifterna är preliminära, eftersom beviljandet av stöd ännu inte har avslutats. Omvärlden genomgår också en kontinuerlig förändring och många saker ger önskade och oönskade effekter på företagsfältet.
Enligt de förtroendeindikatorer för maj som publicerades den 26 maj syns som helhet ett litet steg uppåt i näringslivets förtroende. Branschvis är förväntningarna delvis fördelade: förtroendet inom industrin ökade knappt (men minskade inte), medan förtroendet för tjänsterna och detaljhandeln och förväntningarna på försäljningen har återhämtat sig tydligare från början av april. Inom alla de huvudsakliga verksamhetsområdena för förtroendeindikatorn befinner vi oss på djupa minusnivåer liksom under finanskrisen. Konsumenternas förtroende återhämtade sig också en aning i maj.
Ytterligare information:
Ville Autero, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7137
Tiina Tikka, utvecklingsdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7962