Arbetsministern: Sysselsättningspaketet påskyndar sysselsättningen och ökar delaktigheten

Arbets- och näringsministeriet 17.9.2019 19.18 | Publicerad på svenska 18.9.2019 kl. 15.21
Pressmeddelande
Timo Harakka

— Vid regeringens budgetmangling har vi kommit överens om betydande satsningar på att främja sysselsättningen. Det övergripande sysselsättningspaketet påskyndar sysselsättningen och de arbetssökande erbjuds service som tillgodoser deras individuella behov, berättar arbetsminister Timo Harakka.

Med hjälp av sysselsättningspaketet kan allt fler partiellt arbetsföra och långtidsarbetslösa bli delaktiga i samhället genom arbete, utbildning eller service som skräddarsys enligt hans eller hennes behov.

Snabbverkande lösningar söks för att avhjälpa bristen på kompetent arbetskraft genom ett samarbete mellan arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet.

— Målet med sysselsättningspaketet är att få Finland in på samma spår som de andra nordiska länderna och på ett systematiskt sätt höja sysselsättningsgraden genom att satsa på sysselsättningstjänsterna i likhet med grannländerna. Detta är nödvändigt för att vi ska kunna säkerställa förutsättningarna för välfärdssamhället på 2030-talet, betonar arbetsminister Harakka.

— De viktigaste delarna av sysselsättningspaketet har beretts i underarbetsgrupperna till ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen.  Arbetet har i betydande grad stött beredningen av regeringens sysselsättningspaket och det fortsätter nu mot vårens ramförhandlingar. Arbetet har precis inletts, konstaterar arbetsminister Harakka.

Regeringen ökar anslagen för sysselsättning, lockande av internationella experter och integrering av invandrare med nästan 300 miljoner euro.

Tjänsterna för arbetssökande ska tillgodose individuella behov

— Arbetssökandenas situationer är mycket olika och därför förnyar vi tjänsterna för arbetssökande så att de blir mer personliga än tidigare. Samma lösning passar inte för alla, utan tjänsterna ska tillgodose kundernas individuella behov, betonar minister Harakka.

Den effektiva jobbsökningen bör inledas så snabbt som möjligt efter det att man har anmält sig som arbetssökande. De tjänster som är avsedda för den arbetssökande och den avtalade skyldigheten att söka jobb bygger på en personlig sysselsättningsplan.

— Avsikten är att sysselsättningsplanen i fortsättningen ska utgöra det centrala redskapet för den som söker arbete. Den hjälper att upptäcka kunskapsbehov och styr den arbetssökande t.ex. till rätt utbildning på ett bättre sätt än nuförtiden, berättar arbetsministern.

Den arbetssökande ska förbinda sig till den individuella sysselsättningsplanen och till sådan jobbsökning eller service som planen förutsätter. Beredningen av modellen fortsätter inför vårens ramförhandlingar.

— Principen med stödet för individuell jobbsökning är att skyldigheterna är mer omfattande men mänskligare än tidigare, konstaterar minister Harakka.

För att det ska vara möjligt att förbättra tjänsterna, ska arbets- och näringsbyråernas finansiering ökas under fyra år med ett tilläggsanslag på totalt 51 miljoner euro. Anslaget används i huvudsak till ökning av personalen. Ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro för 2020 reserveras för digitala tjänster. Med anslaget stärks bl.a. stödet till digitala tjänster vid yrkesval och karriärvägledning som baserar sig på det rådande arbetsmarknadsläget. En omfattande digital serviceplattform Arbetsmarknadstorget håller på att färdigställas till stöd för de digitala tjänsterna.

Lönesubventionen förnyas för att underlätta företagens och organisationernas sysselsättningsmöjligheter 

Systemet med lönesubvention, som har upplevts vara byråkratiskt, ska förnyas och användningen av lönesubvention vid företag ökas i betydande grad. Med hjälp av den reformerade lönesubventionen främjas sysselsättningen på den öppna arbetsmarknaden och höjs sysselsättningsgraden på ett hållbart sätt.

— Målet med reformen är att stödperioden för den som sysselsätts genuint leder till ett mer långvarigt anställningsförhållande. Därför kopplas identifieringen av kunskapsbehov och utvecklandet av kompetensen till lönesubventionen, berättar arbetsministern.

Den nuvarande lönesubventionen inom tredje sektorn reformeras så att den utgör ett stöd för övergången till den öppna arbetsmarknaden och så att den arbetssökande utöver lönesubvention även får ett omfattande individuellt stöd, kartläggning av arbetsförmågan och annan service som han eller hon behöver. Reformen träder i kraft hösten 2020.

I arbets- och näringsministeriets budget för 2020 reserveras drygt 77 miljoner euro för lönesubvention, vilket innebär en ökning med 24 miljoner euro jämfört med år 2019.

I syfte att stödja ensamföretagare och mikroföretag startar regeringen ett rekryteringsförsök som syftar till att sänka tröskeln för anställning av den första arbetstagaren.  Avsikten är att försöket inleds den 1 augusti 2020.

När det gäller skötseln av sysselsättningen används exempelvis i Sverige cirka hälften av alla satsningar till lönesubvention, medan den motsvarande andelen i Finland är för närvarande cirka fem procent.

Precisionsutbildningen ger lösningar på sysselsättningen och bristen på kompetent arbetskraft

— I fjol rapporterade 40 procent av arbetsgivarna att de hade rekryteringssvårigheter som berodde på bristen på kompetent arbetskraft. Kompletterande utbildning, examensinriktad fortbildning och rekryteringsutbildning har visat sig vara effektiva sätt att ge företagen kompetent arbetskraft.  Därför ökar vi finansieringen för nämnda utbildningsformer och underlättar ordnandet av utbildningen vid företag, konstaterar minister Harakka.

Vid gemensamt anskaffad utbildning planerar arbetsgivaren utbildningen så att den tillgodoser företagets behov och kostnaderna fördelas mellan arbetsgivaren och staten. Fyra miljoner euro anvisas år 2020 för stärkande av kompletterande utbildningar, examensinriktade fortbildningar och rekryteringsutbildningar.

För att bristen på kompetent arbetskraft ska kunna avhjälpas ska undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet enligt en snabb tidtabell bereda förslag på kompakta utbildningshelheter till stöd för dem som har arbete och dem som hotas av arbetslöshet.

Vuxenutbildningsstödet ska ses över för att möjliggöra flexibla deltidsstudier.  Dessutom tillsätter UKM och ANM en arbetsgrupp för att utveckla systemet med läroavtal så att det bättre än nuförtiden möter de ungas och arbetslivets behov.

Målet med kommunförsöken är att framför allt sysselsätta långtidsarbetslösa

Regeringen inleder regionala kommunförsök i fråga om arbetskraftsservicen, vilket innebär att serviceprocessen för arbetssökande som hör till referensgruppen överförs till försökskommunerna. Målet med försöken är att förbättra möjligheterna särskilt för personer som varit arbetslösa en längre tid eller med en svag ställning på arbetsmarknaden att komma in på arbetsmarknaden Det viktigaste är att sammanföra resurserna inom olika områden, såsom sysselsättningen, hälso- och sjukvården och utbildningen, så att de betjänar arbetssökandena på bästa möjliga sätt.

– Kommunerna är redan nu centrala aktörer när det gäller att främja sysselsättningen. Inom ramen för exempelvis det försök som genomförts i Tammerfors har man nått betydande resultat när det gäller att förkorta den genomsnittliga arbetslöshetsperioden. Framöver är målet att sprida dessa effekter regionalt, summerar minister Harakka.

Resultaten av försöken följs upp med hjälp av forskning.

Ökad delaktighet innebär främjad sysselsättning

Som ett led i främjandet av sysselsättningen genomförs det för partiellt arbetsföra ett program för arbetsförmåga, som ska hjälpa dem att sysselsättas.

– I nuläget får partiellt arbetsföra inte i tillräcklig utsträckning de tjänster och det stöd som de behöver. Därför genomför vi ett program för arbetsförmåga som omfattar bland annat åtgärder för att identifiera arbetsförmåga och styra arbetssökande till sådana tjänster för stöd för arbetsförmågan som de behöver. Inom arbets- och näringstjänster och social- och hälsovårdstjänster inleds försöksprojekt med målet att utveckla tjänsterna för arbetsförmåga, sammanfattar arbetsminister Harakka.

Antalet samordnare för arbetsförmågan vid arbets- och näringsbyråerna ökas med 20 årsverken.

Som ett led i programmet sysselsätter man partiellt arbetsföra och andra personer i svag ställning på arbetsmarknaden genom ett villkor som ställs på offentlig upphandling. Dessutom bereder arbets- och näringsministeriet en strategi för att förbättra verksamhetsförutsättningarna för sociala företag.

– Sysselsättningsmålet anknyter också till företagens samhällsansvar. Till min glädje har jag lagt märke till att många företag i uppsving vill anställa t.ex. unga och partiellt arbetsföra, säger minister Harakka.

– Sysselsättningsfrågorna bidrar också till att öka delaktigheten. Vägen till arbetslivet är inte alltid rak eller lätt. Vi behöver särskilda åtgärder för att alla i samhället ska ha tillgång till relevanta tjänster för att finna ett arbete, utbildning eller t.ex. rehabilitering, betonar ministern.

För genomförande av programmet för arbetsförmåga reserveras sammanlagt 33 miljoner euro för tre år.

Ökad internationell rekrytering och stärkande av kompetenscentret för integration av invandrare

Regeringen inleder en total översyn av den arbets- och utbildningsbaserade invandringen med målet att nå en betydande ökning av sysselsättningen. Målet är att under regeringsperioden snabba upp handläggningen av uppehållstillstånd på grund av arbete, så att handläggningstiden blir en månad.

Rekryteringen från utlandet stärks genom att man aktivt lockar utländska experter och deras familjer till Finland. Till stöd för projektet skapas det en modell för internationell rekrytering. Det ska bli lättare för personer med utländsk kompetens som redan är i Finland, t.ex. studerande och forskare, att stanna i landet. Mottagligheten och mångfalden i arbetslivet ökas och utländska experter utnyttjas för att stödja tillväxten i företagens forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet och för att främja deras internationella investeringar.

– Finland behöver skickligt yrkesfolk. Det är av största vikt att yrkeskunniga personer som har en arbetsplats i Finland så snabbt som möjligt beviljas arbets- och uppehållstillstånd för sig och sin familj. Vår ambition ligger dock på en högre nivå än så: vi vill bygga ett Finland som är känt ute i världen för att vara ett genuint lockande alternativ för utländska experter, betonar arbetsminister Harakka.

Målet är att stärka tillgången till kunnig arbetskraft, matchningen på arbetsmarknaden, tillväxten och internationaliseringen såväl i fråga om företag som inom forskning, utveckling och innovationer, lockandet av investeringar, utländska studerandes och forskares förankring i Finland samt arbetsgivarnas kunskaper om rekrytering och mångfald.

Regeringen ökar resurserna inom uppehållstillståndsförfarandet med 20 årsverken och anvisar tilläggsresurser om 1 miljon euro för handläggningen av uppehållstillstånd. För utvecklingen av den internationella rekryteringen reserveras det tilläggssatsningar motsvarande 5,5 miljoner euro.

Främjandet av den internationella rekryteringen stöds av att de uppgifter som hänför sig till arbetskraftsinvandring överförs från inrikesministeriet till arbets- och näringsministeriet.

För att främja integrationen och sysselsättningen av invandrare föreslås en anslagsökning på 11 miljoner euro 2020 jämfört med i år. Med dessa medel utvidgas verksamheten vid kommunernas multiprofessionella integrations- och kompetenscenter samt handlednings- och rådgivningstjänsterna för invandrare. Dessutom utarbetas det ett program för mångfalden i arbetslivet till stöd för rekryteringen av invandrare.

Målet är en sysselsättningsgrad på 75 procent

Målet för regeringens ekonomiska politik och sysselsättningspolitik är att sysselsättningsgraden i en situation där världsekonomin utvecklas normalt och den inhemska ekonomin återspeglar den globala utvecklingen ska nå upp till en nivå på 75 procent i åldersgruppen 15–64 år 2023.

Om detta mål uppfylls i en normalsituation för den globala ekonomin är de offentliga finanserna i balans 2023.

Hösten 2020 ska regeringen kunna presentera åtgärder som motsvarar 30 000 nya jobb. Analysen av konsekvenserna av det sysselsättningspaket som nu har beslutats kommer att bearbetas under hösten genom ett samarbete mellan arbets- och näringsministeriet och finansministeriet.

— Sysselsättningspaketet har konstruerats så att det utgör startskottet för regeringens ansträngningar för att nå sysselsättningsmålet. Vi utgår från att målet kommer att nås, säger minister Harakka.

Vid budgetmanglingen beslutade regeringen dessutom att tillsätta en arbetsgrupp under ledning av arbetsministern vars uppgift är att utreda metoder att främja sysselsättningen och höjningen av sysselsättningsgraden.

Ytterligare upplysningar:

Ville Kopra, arbetsministerns specialmedarbetare, ANM, tfn 040 8261 358
Tiina Korhonen, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 076 (lönesubvention, arbets- och näringstjänster, rekryteringsstöd)
Kimmo Ruth, arbetsmarknadsråd, ANM, tfn 0295 048 073 (partiellt arbetsföra)
Sonja Hämäläinen, migrationsdirektör, ANM, tfn 0295 047 112 (internationell rekrytering och integration)
Jarkko Tonttila, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 060 069 (kommunförsök)
Teija Felt, arbetsmarknadsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 049 080 (kompletterande utbildning, examensinriktad fortbildning och rekryteringsutbildning)