Verkställandet av regeringens sysselsättningspaket inleds med försök i städerna
Vid budgetmanglingen kom regeringen överens om betydande satsningar på att främja sysselsättningen. På detta sätt får arbetssökande hjälp att hitta jobb snabbare och de erbjuds tjänster som är anpassade efter deras individuella behov. Sysselsättningspaketets mål är att systematiskt höja sysselsättningsgraden genom satsningar på sysselsättningstjänsterna på samma sätt som i andra nordiska länder.
Städerna mer aktivt engagerade kring sysselsättningstjänsterna
Regeringen stärker städernas roll i sysselsättningstjänsterna genom att på våren 2020 inleda försök som innebär att en del av arbets- och näringsbyråernas kundansvar överförs på städerna. Synergi uppstår när statens och städernas kunnande, resurser och service samordnas. Städerna förväntas göra ekonomiska satsningar på försöken. På detta sätt kan bättre servicenivå och effektiv servicevägledning uppnås. Försöken ska pågå i cirka 2,5–3 år.
Vid försöken fås ett särskilt mervärde genom att städerna övertar ansvaret för de arbetssökande som utöver sysselsättningsservice dessutom behöver sektorsövergripande tjänster. Därigenom förbättras möjligheterna särskilt för personer som varit arbetslösa en längre tid eller som har en svag ställning på arbetsmarknaden att komma in på arbetsmarknaden.
– Med tanke på framgången är det viktigt att vi samordnar statens sysselsättningskunnande med kommunernas social- och hälsovårdstjänster och utbildning, betonar arbetsminister Timo Harakka.
De arbetssökande som överförs på städernas ansvar motsvarar som målgrupp det tidigare sysselsättningsförsöket i Tammerforsregionen. Detta innebär att de som kommer att omfattas av städernas service är sådana arbetslösa arbetssökande som får förmåner från FPA. De situationer som dessa arbetslösa befinner sig i varierar, men det som är gemensamt för gruppen är ett ökat behov av personlig service. Målgruppen kompletteras så att alla arbetssökande med invandrarbakgrund samt unga kommer att ingå i den.
Skötseln av de uppgifter som överförs på städernas ansvar förutsätter att man har en bred kunskapsbas och tillräckliga resurser för att kunna tillgodose arbetssökandes mångsidiga servicebehov. Försöken riktas till landskapens centralstäder och deras pendlingsregioner. Dessutom har Esbo, Vanda, Kotka och Salo, om de så önskar, möjlighet att deltar i försöket.
– Vi hoppas att städerna är beredda att delta i försöken. Nu finns det ett bra tillfälle att testa nya handlingskoncept som går ut på att man i form av närservice tillhandahåller långtidsarbetslösa, unga personer och invandrare sektorsövergripande tjänster, säger minister Harakka uppmuntrande.
Starten sker stegvis
Staten och kommunerna har redan i dagsläget samarbete kring tjänster som främjar sysselsättningen. Nu intensifieras samarbetet när personal vid arbets- och näringsbyråer övergår till kundbetjäningsuppgifter som styrs av kommuner och kommunala tjänsteinnehavare börjar utföra också sådana uppgifter som tidigare hörde till arbets- och näringsbyrån bl.a. när det gäller att hänvisa arbetslösa till tjänster.
Genom försöket skapar regeringen grund för den framtida arbetsfördelningen mellan staten och kommunerna i fråga om sysselsättningsservice.
Statens arbets- och näringsbyråer ska i fortsättningen i allt högre grad koncentrera sig på kärnuppgifterna som innefattar matchningen på arbetsmarknaden, arbetskraftens rörlighet och tillgången på kompetent arbetskraft, dvs. arbetsförmedling och rekryteringstjänster.
Arbetskraftsservicereformen är en betydelsefull reform som har omfattande verkningar. Om samtliga av de tjugo största städerna deltar i försöket, överförs ansvaret för en tredjedel av arbetssökandena hos arbets- och näringsbyråerna på kommunerna. Indikatorer kommer att fastställas för försöket och resultaten kommer att utvärderas. Man kommer att ge uppdaterad information om beredningen.
Ytterligare upplysningar:
Jarkko Tonttila, industriråd, tfn 0295 060 069
Piia Rekilä, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 396 3574