Utgångspunkten för energieffektivitetslagen är att EU-förpliktelserna uppfylls framför allt genom frivilliga åtgärder

Statsrådet översände den 11 september 2025 till riksdagen en regeringsproposition med förslag till lagar genom vilka det i Finlands lagstiftning görs de ändringar som genomförandet av EU:s energieffektivitetsdirektiv förutsätter. De viktigaste ändringarna gäller energieffektivitetslagen, i vilken den offentliga sektorn och företagen påförs skyldigheter att främja energieffektivitet.

De ändringar som görs i energieffektivitetslagen hänför sig till tillämpning av principen om energieffektivitet först, skyldigheterna avseende energieffektivitet vid offentlig upphandling, företagens skyldighet att införa energiledningssystem och utföra energibesiktningar, effektivitetskriterierna för system för fjärrvärme och fjärrkyla samt bland annat utnyttjande av spillvärme från datacentraler. 

Syftet är att främja energieffektivitet och styra till en gradvis utfasning av fossila bränslen i värme- och kylsystem. Direktivet bakom förändringen är en del av EU:s mål att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till år 2030 och uppnå klimatneutralitet på unionsnivå senast 2050. 

Energieffektivitetsavtal förblir ett viktigt sätt att uppfylla skyldigheterna enligt direktivet

Målet har varit att genomföra och uppfylla skyldigheterna i direktivet på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och så att den administrativa bördan ökar så lite som möjligt. En stor del av skyldigheterna kan genomföras i stället för genom lagstiftningen genom att så mycket som möjligt utnyttja de existerande politiska åtgärderna, till exempel energieffektivitetsavtalen. Ett frivilligt system för energieffektivitetsavtal uppfyller kriterierna för detta när tillräckligt många anslutit sig till avtalet och avtalet är tillräckligt omfattande, och när man med avtalet kan påvisa att man uppnår tillräckliga energibesparingar. Avtalsperioden 2026–2035 inleds just nu.

”Energieffektivitetsavtalen är en metod som staten och branscherna tillsammans valt för att fullgöra Finlands åtaganden gällande energieffektivitet. Det frivilliga avtalsförfarandet har sedan 1997 visat sig vara ett effektivt och framgångsrikt sätt att förbättra energieffektiviteten. Det lönar sig att betrakta dessa avtal som en hörnsten även i fortsättningen”, konstaterar miljö- och klimatminister Sari Multala.

Avtalsförfarandet bidrar till ett lyckat genomförande av direktivet om energieffektivitetsavtalens täckning och resultat också under perioden 2026–2035 håller en hög nivå. Det är möjligt att ansluta sig till avtalen för den nya perioden från och med den 9 oktober 2025 när staten och branschförbunden undertecknar branschspecifika avtal. 

Avtalen ger företagen och aktörerna inom den offentliga sektorn ett flexibelt och lönsamt sätt att på lång sikt främja energieffektiviteten utifrån sina egna utgångspunkter och behov. Dessutom kan de aktörer som ansluter sig till avtalet också dra nytta av till exempel statligt stöd och lättnader i de lagstadgade skyldigheterna.

Till energieffektivitetsavtalen under perioden 2017–2025 anslöt sig 780 företag och deras cirka 7 600 verksamhetsställen samt 164 kommuner och samkommuner. De står för nästan 60 procent av den totala energiförbrukningen i Finland. Den årliga utsläppsminskning som uppnåddes genom avtalsverksamheten var 2022 ca 7,6 miljoner ton CO₂.

Mer information:
Pia Kotro, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7229 
Juhani Tirkkonen, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 2140