Utredning: Nästan hälften av de finländska företagen har drabbats av hinder för internationell handel, den världspolitiska situationen skakar om företagens leveranskedjor

Under de senaste åren har upp till 41 procent av de finländska företagen upplevt handelshinder i sin internationella verksamhet. De flesta undersökta handelshindren mellan 2019 och 2022 förekom i länder utanför EU, särskilt i Ryssland, Förenta staterna och Kina. Företagen har emellertid stött på hinder även på EU-området, framgår det av en utredning som Näringslivets forskningsinstitut (Etla) har utarbetat för statsrådet.

Företag som bedriver internationell handel stöter fortfarande på olika handelshinder. Med hinder avses myndigheternas bestämmelser eller förfaranden som försvårar marknadstillträdet för tjänster och produkter. Handelshinder är till exempel tullar, importrestriktioner och stöd som endast gäller inhemska aktörer. Men alla handelshinder är dock inte skadliga för samhället, utan de kan också bidra till produktsäkerheten, både för människorna och för miljön.

Enligt utredningen drabbade handelshindren mellan 2019 och 2022 upp till 41 procent av de finländska företag som bedriver internationell handel. De överlägset flesta hindren förekom i länder utanför EU, särskilt i Ryssland och Kina. Det är tydligt att handelshindren nu blivit vanligare också i Förenta staterna. År 2021 gick omkring hälften av Finlands totala export till länder utanför EU-området.

Det ryska anfallskriget mot Ukraina och de sanktioner som infördes till följd av kriget ökade antalet handelshinder

På EU-området har företagen oftast stött på handelshinder i Sverige och Tyskland. Enligt forskningsdirektören för Etla Jyrki Ali-Yrkkö har det ryska anfallskriget mot Ukraina ökat antalet handelshinder.

"En sannolik orsak till att handelshindren blivit allt vanligare är de sanktioner mot Ryssland som införts till följd av anfallet samt de motåtgärder som Ryssland har vidtagit. Trots att de flesta handelshinder har förekommit utanför EU har företagen stött på dem också inom EU:s inre marknad. Inom ramen för utredningen är det svårt att säga om Sveriges och Tysklands framträdande roll här beror på att det verkligen finns många handelshinder i dessa länder eller på att de finländska företagen bedriver mycket handel just i dessa länder. I vilket fall som helst är det anmärkningsvärt att företagen har stött på handelshinder även på EU-området", betonar Ali-Yrkkö, ansvarig för utredningsprojektet.

På EU-området har företagen oftast stött på så kallade tekniska handelshinder. Så mycket som en tredjedel av hindren gäller till exempel lokala standarder, tekniska föreskrifter eller landsspecifika provnings- och certifieringskrav. Då kan det också handla om att främja produktsäkerheten.

I länderna utanför EU var förbud mot export och import de vanligaste hindren, men också höga eller diskriminerande tullar.

Hälften av de finländska företagen rapporterar om bristen på material

Enligt utredningens företagsenkät har så mycket som hälften av de finländska företagen stött på problem med tillgången på material, delar eller komponenter 2019–2022. Störningarna har drabbat nästan alla typer av företag oavsett storlek och bransch, men reaktioner på störningarna har varit olika: medelstora företag har ökat inköpen i Finland, och stora företag har däremot börjat köpa material från grannländerna till de länder där de har verksamhet.

Jyrki Ali-Yrkkö från Etla varnar för att dra för stora slutsatser och påminner om att resultatet av enkäten vittnar om förändringens karaktär, men inte om dess omfattning.

Utredningen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022. Utredningen är fortsättning på de utredningar om handelshinder som gjorts 2016 och 2013. I Finland är utrikesministeriet en ansvarig myndighet för handelshinder utanför EU och arbets- och näringsministeriet en ansvarig myndighet för EU:s inre marknad.

Mer information: Jyrki Ali-Yrkkö, forskningsdirektör, Etla, tfn 046 851 0501, [email protected] samt Sanna Selin, ordförande för projektets styrgrupp, enhetschef, utrikesministeriet, tfn 0295 350 612, fornamn.efternamn(at)formin.fi och Niina Etelävuori, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 022, fornamn.efternamn(at)gov.fi.

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.