Bedömning av konsekvenserna för företagen, sysselsättningen och arbetslivet vid lagberedning

I statsrådet svarar arbets- och näringsministeriet för utvecklandet av bedömningen av konsekvenserna för företagen, sysselsättningen och arbetslivet. Bedömningen av författningsförslagens konsekvenser för företagen, sysselsättningen och arbetslivet baserar sig på statsrådets gemensamma anvisningar.

Anvisningarna om konsekvensbedömning omfattar bedömning av ekonomiska konsekvenser, konsekvenser för myndigheterna, miljökonsekvenser och andra samhälleliga konsekvenser. Konsekvenserna för företagen granskas som en del av de ekonomiska konsekvenserna. Konsekvenserna för sysselsättningen och arbetslivet granskas som en del av de övriga konsekvenserna för samhället.

Bedömning av lagstiftningens konsekvenser för företagen

Arbets- och näringsministeriet främjar beaktandet av konsekvenserna för företagen vid lagberedningen, stöder lagberedarna vid bedömningen av konsekvenserna för företagen och utvecklar metoderna för bedömning av konsekvenserna för företagen.

Vid bedömningen av konsekvenserna för företagen ska konsekvenserna av lagstiftningen och olika genomförandealternativ granskas i synnerhet för

  • företagens kostnader och intäkter (bl.a. den administrativa bördan),
  • konkurrensen mellan företag och marknadens funktion,
  • små och medelstora företag, entreprenörskap och företagens tillväxtmöjligheter,
  • företagens investeringar och innovationsverksamhet,
  • företagens internationella konkurrenskraft.

Checklista för konsekvenser för små och medelstora företag (test för små och medelstora företag) (på finska) 

Läs mer

Bedömning av lagstiftningens konsekvenser för sysselsättningen och arbetslivet

Arbets- och näringsministeriet utvecklar och stöder bedömningen av lagstiftningens konsekvenser för sysselsättningen och arbetslivet. Sysselsättningseffekterna granskas i fråga om budgeteffekterna i samarbete med finansministeriet.

Till stöd för bedömningen av konsekvenserna för sysselsättningen och arbetslivet har arbets- och näringsministeriet utarbetat en checklista för identifiering av konsekvenserna. Syftet med checklistan är att hjälpa lagberedaren att identifiera och därefter bedöma projektets väsentliga konsekvenser.

Checklista över sysselsättnings- och arbetslivseffekter

Fiktiva exempel

I fråga om andra regeringspropositioner än de som gäller arbetslivet är det fråga om lagförslagets indirekta konsekvenser för arbetslivet. Hur och i vilken ordning konsekvenserna för arbetslivet behandlas ska alltid övervägas separat. Exemplen ovan är avsedda endast som hjälp vid tolkningen av eventuella konsekvenser för arbetslivet.

Det bör särskilt noteras att lagförslagets konsekvenser för jämställdheten i arbetslivet och bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna för arbetsgivaren kan vara motiverade som en del av bedömningen av arbetslivet i förslaget och inte i de punkter som gäller jämställdhet och ekonomiska konsekvenser.

Ram för bedömning av sysselsättningseffekter

Bedömningen av lagstiftningens sysselsättningseffekter är i grunden likadan som den bedömning av politikändringarnas sysselsättningseffekter som görs i andra sammanhang. De metoder som används vid bedömningen beror bland annat på om man strävar efter att bedöma inte bara direkta utan också olika indirekta konsekvenser. Konsekvenserna kan också skilja sig åt på kort och lång sikt. Valet av lämplig bedömningsmetod beror också på tillgängligt material.

Det väsentliga är att redan i ett tidigt skede av lagberedningen försöka identifiera eventuella verkningsmekanismer för att man ska kunna se till vilka delar det är nödvändigt att göra eller låta göra en bedömning av sysselsättningseffekterna. I konsekvensbedömningen ska man identifiera inte bara sådana sysselsättningseffekter som eftersträvas genom författningsändringen, utan också icke-eftersträvade eller oönskade effekter.

Med hjälp av den förenklade ramen kan man identifiera om effekterna har samband med efterfrågan på arbetskraft, utbudet på arbetskraft och/eller balansen på arbetsmarknaden. Ramen erbjuder ett systematiskt sätt att i likhet med checklistan gå igenom olika typer av sysselsättningseffekter. Det är alltså inte i sig ett verktyg för konsekvensbedömning, utan snarare ett verktyg för att identifiera om en konsekvensbedömning ska göras.

Med hjälp av ramen har man också utarbetat ett antal exempelfall. En del av exemplen är fiktiva exempel, andra är genomförda författningsändringar.

Kontaktinformation

Erno Mähönen, specialsakkunnig 
arbets- och näringsministeriet, Avdelningen för sysselsättning och fungerande marknader, Utveckling av regleringen Telefon:0295047083   E-postadress: