Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna

Nycklarna till förändringen i påverkan?

30.6.2020 14.49
Kolumn

SIB = Resultatbaserat finansieringsavtal. I den sammanförs den offentliga sektorn (kommunen eller staten), privata investerare, ett mätbart samhällsproblem samt de tjänsteproducenter som erbjuder lösningar. Investerarens avkastning är bunden till åtgärdernas mätbara påverkan.

Kommunernas erfarenheter visar att SIB-processerna inte är lätta, men de öppnar många möjligheter till insikt, lärande och förändring.

Genomförandet av SIB-modellen avslöjar fallgropar i vårt förvaltningssystem som man kan komma över och förbi:

1. Arbetar kommunen med människan först eller på de villkor som anges i lagstiftningen?

I centrum för den kommunala verksamhetsmodellen finns lagparagraferna. Denna utgångspunkt betjänar inte alltid människor eller familjer. I SIB-modellen börjar man lösa problem utgående från kundens behov och vardag, och i arbetet kommer man alltid tillbaka och frågar: Vad är det som hjälper just detta barn eller denna familj?

2. Helhetsbudgetering eller sektorsbudgetar bakom förebyggande arbete?

SIB höjer sig över och förbigår diskussionen om sektorsbudgetar. Utan helhetsbudgeteringen i SIB-modellen skulle man hamna i en diskussion om vems budget utgifterna för det förebyggande arbetet ska täckas ur och å andra sidan om vems budget framgångarna syns i?

3. Kundens perspektiv eller professionens perspektiv?

Professionerna tolkar kundorienteringen genom yrkesglasögon, inte alltid utgående från människan. I SIB-modellen tacklar man traditionella processer och diskussioner som är begränsade till olika branscher med hjälp av en sektorsövergripande expertgrupp och återkommer alltid till att dryfta verksamhetens effektivitet ur kundens synvinkel.

4. Kontinuitet och stöd i vardagen eller ett enskilt besök i servicen?

Kärnan har ett människoorienterat perspektiv: vardagen och förmågan att klara sig i den är väsentliga och ibland behövs det människor som går bredvid och stöder vid behov. De verksamhetsmodeller som används i SIB-processerna erbjuder barn och familjer personer som står vid deras sida under lång tid och bildar hjälpkedjor i stället för enskilda besök.

5. Långsiktig förändring eller gamla rutiner?

SIB visar också att man måste acceptera långsamhet i komplicerade problem. Det tar sin tid att inse att påverkan utgör grunden för verksamheten. Enligt SIB har man dock flera år på sig att ändra rutinerna och bygga upp en ny människoorienterad verksamhetsmodell.

Mångsidig inlärningserfarenhet

Utifrån vår undersökning kan vi säga att kommunerna har lärt sig att se över sina egna rutiner och kundernas behov ur nya perspektiv. SIB-modellen lär kommunerna att köpa påverkan, att leda med kunskap, att överskrida sektorsgränser och skapar en möjlighet till systemisk förändring. Genomförandet av modellen kräver mycket av kommunerna, men samtidigt skapar modellen förutsättningar för att ändra servicetänkandet och genuint möta familjerna i deras vardag.

Vi hoppas att vår rapport läses också på annat håll än i kommunerna, eftersom vi tror att liknande fallgropar antingen syns eller finns under ytan också på andra håll i vårt system, till och med på statlig nivå. Vi skulle sammanfatta lärdomarna av undersökningen enligt följande: låt oss ta effektiviteten, mötena, människorna och deras vardag som utgångspunkter för hela det fantastiska men långsamma och krävande förbättrandet av vårt välfärdssystem.

Jenni Airaksinen, lektor vid Tammerfors universitet; [email protected]
Anni Kyösti, forskare vid Tammerfors universitet; [email protected]

Rapport och policyrekommendation (på finska):

Kolumn
Tillbaka till toppen