Finland i topp i PIAAC-undersökningen av vuxnas färdigheter

I den internationella PIAAC-undersökningen (Programme for the International Acessment of Adult Competencies) granskades de grundläggande färdigheter i informationshantering som den vuxna befolkningen i Finland i åldern 16–65 år behöver inom olika livsområden. I undersökningen mättes färdigheter i läsning, räkning och adaptiv problemlösning. Finländarnas läsfärdigheter och räknefärdigheter toppade den internationella jämförelsen.

Undersökningen genomfördes under ledning av OECD i 31 olika länder. Den föregående PIAAC-undersökningen publicerades 2013. Internationellt sett hör Finland till ett av de få länder där den vuxna befolkningen har till och med bättre färdigheter än för drygt tio år sedan.

Finländarnas läsfärdigheter bäst i PIAAC-jämförelsen

Finland har det högsta medelvärdet i läsfärdigheter bland de deltagande länderna, 296 poäng. Medelvärdet är 36 poäng högre än i OECD-länderna i genomsnitt. Japan och Sverige uppnår andra respektive tredje plats. 

Läsfärdigheterna bland vuxna förbättrades jämfört med den föregående undersökningen från 2012 i Finland och i Danmark (15 respektive 9 poäng under en period på 11 år). 

Den andel vuxna som placerar sig på de högsta nivåerna för mycket goda eller utmärkta färdigheter i läsning (nivå 4–5) är den största i Finland bland deltagarländerna, 35 procent. Motsvarande andel är 23 procent i Japan och 20 procent i Sverige. Genomsnittet för OECD-länderna är 12 procent. Av den vuxna befolkningen i Finland placerar sig 71 procent på minst nivå 3, vilket också innebär goda läsfärdigheter (43 procent i OECD-länderna i genomsnitt). I Finland har 12 procent av 16–65-åringarna bristfälliga färdigheter i läsning (under nivå 2).

Finland i topp även i fråga om räknefärdigheter

Även när det gäller räknefärdigheter klarade sig 16–65-åringarna i Finland bäst av de 31 deltagande länderna. I Finland är medelvärdet i räknefärdigheter 294 poäng, vilket är 31 poäng högre än medelvärdet i OECD. Toppländerna placerar sig i samma ordning som i fråga om läsfärdigheter (Japan, Sverige, Norge och Nederländerna). 

Förändringarna i fråga om räknefärdigheter under drygt tio år är mer positiva än förändringarna i fråga om läsfärdigheter. Räknefärdigheterna förbättrades i åtta av 27 länder, varav mest i Finland (17 poäng).  

I Finland når 31 procent av den vuxna befolkningen de högsta nivåerna för mycket goda eller utmärkta färdigheter i räkning (4–5). Av de vuxna i Finland placerar sig 67 procent på en god nivå i räknefärdigheter, det vill säga minst nivå 3 (45 procent i OECD-länderna i genomsnitt), medan 12 procent har bristande färdigheter i räkning (under nivå 2). Andelen är näst lägst i Finland och Sverige (12 procent), efter Japan (10 procent). 

Delad första plats i problemlösning med Japan

När det gäller adaptiv problemlösningsförmåga delar Finland förstaplatsen med Japan. I båda länderna är medelvärdet 276 poäng. Sverige och Norge har de näst högsta poängen (273 och 271 poäng). I adaptiv problemlösning är OECD-medelvärdet 251 poäng.

Stora kunskapsskillnader mellan olika åldersgrupper

Inom alla kunskapsområden når personer i åldern 20–49 år i Finland den högsta kunskapsnivån. Personer i åldern 60–65 år har de klart svagaste kunskaperna. Den genomsnittliga kunskapsnivån för alla åldersgrupper inom alla kunskapsområden överskrider medelvärdet i OECD. Det är värt att notera att kunskapsnivån för 55–65-åringar stannade under OECD-medelvärdet i den föregående undersökningen från 2012. 

Den yngsta gruppen, i åldern 16–19 år, presterar på samma nivå i läsfärdigheter som i 2012 års undersökning. I alla andra åldersgrupper steg kunskapsnivån i läsning. I fråga om räknefärdigheter nådde även den yngsta åldersgruppen bättre resultat jämfört med den föregående undersökningen.

I Finland förbättrades de grundläggande färdigheterna i informationshantering hos vuxna fram till cirka 40 års ålder. Endast 60–65-åringarna hade betydligt sämre kunskaper än samma födelsekohort med 50–55-åringar i den föregående PIAAC-undersökningen.

Små skillnader i den genomsnittliga kunskapssnivån mellan kvinnor och män i Finland

Kvinnornas läsfärdigheter är något bättre än männens, medan männen har bättre räknefärdigheter än kvinnorna. 14 procent av männen och 10 procent av kvinnorna har svaga färdigheter i läsning (nivå 1 eller under). På nivån för utmärkta färdigheter i räkning (4 eller 5) placerar sig 36 procent av männen och 25 procent av kvinnorna. Skillnaderna i förmågan att lösa problem är små. 

Stora skillnader i grundläggande färdigheter mellan majoritetsbefolkningen och personer med invandrarbakgrund

I Finland är skillnaden i läsfärdigheter mellan majoritetsbefolkningen och första generationens invandrare (deltagaren själv och dennes föräldrar är födda utomlands) den största i jämförelsen, 105 poäng. Skillnaden minskar betydligt, till 59 poäng, när man beaktar socioekonomiska bakgrundsfaktorer, men hör fortfarande till en av de största i jämförelsen. Även i Finland är skillnaderna till majoritetsbefolkningen mindre om det språk som talas hemma är det samma språk som används i testet (finska eller svenska) och om man har vistats i landet i över fem år.

Starkt samband mellan utbildningsnivå och färdigheter 

Den formella utbildningen har en stor betydelse, och utbildningsnivån har en stark koppling till färdigheterna. Medelvärdet i läsfärdigheter uppgår i Finland till 224 poäng för dem som saknar examen på andra stadiet, 288 poäng för dem som avlagt examen på andra stadiet och 313 poäng för dem som avlagt högskoleexamen. Jämfört med den föregående undersökningen har det genomsnittliga resultatet i läsfärdigheter förbättrats i de två sistnämnda grupperna, men förblivit oförändrat på den lägsta utbildningsnivån. Också föräldrarnas utbildning har ett tydligt samband med kunskapsnivån både i Finland och i andra länder. 

Examen stämmer inte alltid överens med vad arbetsuppgifterna kräver

Var femte löntagare i åldern 25–65 år i Finland bedömer sig ha en högre examen än vad arbetsuppgifterna förutsätter och ungefär var tionde uppgav sig ha en för låg utbildning i förhållande till sitt jobb. Andelen överutbildade ligger något under OECD-medelvärdet (23 procent) och andelen underutbildade på den genomsnittliga nivån i OECD (9 procent). 

I jämförelsen mellan 31 länder stämmer utbildningsområdet däremot bäst överens med arbetsuppgifterna i Finland, då 71 procent av löntagarna har ett arbete som motsvarar deras utbildningsområde (62 procent i OECD-länderna i genomsnitt). 

Grundläggande färdigheter i informationshantering har samband med välbefinnande, möjligheter till politisk påverkan och förtroende 

Nio av tio finländare i åldern 16–65 år är nöjda med sitt liv, vilket är en större andel än i något annat deltagarland. I OECD-länderna är motsvarande andel cirka tre av fyra. De som har svaga grundläggande färdigheter i informationshantering är lite mer sällan nöjda med sitt liv än andra, men annars har de grundläggande färdigheterna i informationshantering och tillfredsställelsen med livet inte någon stark koppling i Finland. I OECD-länderna är detta samband i genomsnitt mer entydigt än i Finland. 

Av finländarna i åldern 16–65 år ansåg 42 procent att de har en mycket god eller utmärkt hälsa, vilket är en mindre andel än i de övriga nordiska länderna eller OECD-länderna i genomsnitt. 

I Finland upplever 31 procent att deras möjligheter till politisk påverkan är goda, vilket är en av de högsta andelarna i deltagarländerna. 

Av den vuxna befolkningen i Finland upplevde 68 procent att de kan lita på andra människor, vilket hör till en av de högsta andelarna i deltagarländerna, direkt efter Danmark (71 procent). Ju bättre grundläggande färdigheter vuxna personer har när det gäller att hantera information, desto mer sannolikt har de förtroende för andra människor.

- - - - 

Den första PIAAC-undersökningen genomfördes 2011–2012. Den andra omfattande datainsamlingen genomfördes av Statistikcentralen 2022 - 2023. De vuxna i åldern 16–65 år som slumpmässigt valdes ut till undersökningen i 31 olika länder deltog först i en omfattande blankettintervju och utförde därefter uppgifter som mätte deras färdigheter på en surfplatta. Intervjuerna genomfördes ansikte mot ansikte och intervjuarna var på plats under tiden som uppgifterna utfördes. Resultaten i läsfärdigheter och räknefärdigheter går att jämföra med resultaten i den föregående undersökningen. I Finland deltog 4 061 personer i undersökningen och svarsandelen uppgick till 34 procent.

Mer information:

• Joonas Mannonen, internationell forskningschef, pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet, tfn 040 658 3062
• Kari Nissinen, universitetsforskare, pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet, tfn 040 805 4268
• Maija Lyly-Yrjänäinen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 297
• Petri Haltia, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 096

Forskningsrapport (Statsrådets publikationsserie)