Utredning: I effektiv forsknings- och innovationspolitik betonas strategiska val, mångsidig teknikutveckling och långsiktigt samarbete

Teknologiska genombrott och de innovationer som de ger upphov till är avgörande för att möta vår tids samhällsutmaningar. Enligt en rapport som publicerades den 3 maj kan forsknings- och innovationspolitik på ett målinriktat sätt ge en gemensam riktning för att uppnå strategiska mål, stödja en öppen, mångsidig och ansvarsfull utveckling av teknik samt utnyttjandet av teknik i praktiska lösningar. En viktig förutsättning är ett långsiktigt samarbete, där den offentliga förvaltningen spelar en viktig roll som möjliggörare och uppmuntrare.

I projektet för teknikneutralitet och samhällets strategiska mål inom forsknings- och innovationspolitik undersöktes olika sätt att främja det finska samhällets strategiska mål med hänsyn till framväxande teknik. I arbetet satte man sig in i innehållet i principen om teknikneutralitet för att stärka dess önskade konsekvenser inom forsknings- och innovationspolitik och för att öka dess genomslag i den finska FoUI-verksamhetsmiljön.

Den viktigaste observationen är att principen om teknikneutralitet inte bör ses som ett mål i sig, utan som ett verktyg för att uppnå målen för forsknings- och innovationspolitik. När principen används för att främja mångfalden i den tekniska utvecklingen och den öppna konkurrensen kan den också samordnas med främjandet av samhälleliga mål och deras genomslag.

I arbetet utarbetades principer, en verksamhetsmodell och rekommendationer för en effektiv forsknings- och innovationspolitik som främjar det finländska samhällets strategiska mål, stöder en mångsidig utveckling av teknik samt stöder och riktar samarbetet mellan aktörer inom olika sektorer.

Teknikneutralitet bör ses som ett verktyg, inte som ett mål

I ett land av Finlands storlek måste man göra val för att styra en meningsfull användning av begränsade resurser och stärka konkurrenskraften. 

Enligt utredningen har begreppet teknikneutralitet minst tre olika betydelser:

1. möjliggörare av teknisk öppenhet,
2. ökare av fördelar med marknadsdynamik, samt
3. främjare av teknisk mångfald på samhällsnivå.

Effekterna av teknikneutraliteten beror på sammanhanget och det är svårt att göra en entydig bedömning av dem. Å ena sidan kan principen ofta vara en förnuftig utgångspunkt för reglering, eftersom den kan bidra till att lagstiftningen blir långsiktig, förutsägbar och rättvis. Å andra sidan kan riktade val göras i allokeringen av finansiering för att påskynda de samhälleliga målen. Den viktigaste observationen utifrån utredningsarbetet är att principen om teknikneutralitet bör ses som ett verktyg för att definiera och uppnå mål för forsknings- och innovationspolitik, inte som ett mål i sig.

Verksamhetsmodellen för forsknings- och innovationspolitik kombinerar strategiska mål och en mångsidig utveckling av teknik 

Finland har möjlighet att rikta forsknings- och innovationspolitik för att svara mot samhälleliga mål och på så sätt öka konkurrenskraften. Detta är aktuellt nu när statens forsknings- och utvecklingsfinansiering ökar betydligt och forsknings- och innovationsrådets roll i ledningen av forsknings- och innovationspolitiken förnyas.

En effektiv forsknings- och innovationspolitik skapar en gemensam riktning och förutsägbarhet mellan FoUI-aktörer för att uppnå strategiska mål, främja teknisk öppenhet och mångfald samt förbättra den samhälleliga acceptansen för tekniska lösningar. Det är viktigt att med FoUI-aktörer ingående diskutera val och öppet motivera valen. På så sätt kan den valda riktningen ses över allteftersom lärdomar dras.  

I utredningen har man utarbetat en verksamhetsmodell för effektiv forsknings- och innovationspolitik som omfattar sex olika funktioner. De betonar en gemensam förståelse av strategiska forsknings- och innovationspolitiska mål och val, långsiktigt samarbete, teknisk framsynthet, experimentell teknikutveckling, bedömning av samhälleliga konsekvenser och lärande. Framväxande teknik eller nya kombinationer av teknik erbjuder många nya möjligheter att uppnå samhälleliga mål, och en effektiv forsknings- och innovationspolitik gör det möjligt att ta vara på dessa möjligheter. 

Projektet genomfördes gemensamt av Demos Helsingfors, Aalto-universitetet och 4Front.

Mer information: Katri Sarkia, ledare av konsortiet, Demos Helsinki, tfn 050 528 1070, [email protected], Vera Djakonoff, sakkunnig, Demos Helsinki, tfn 040 539 3751 [email protected] och Kirsti Vilén, ordförande för projektets styrgrupp, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 064 008, [email protected]

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. Informationsleverantörerna ansvarar för innehållet i de rapporter som publiceras i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, och innehållet representerar inte nödvändigtvis statsrådets uppfattning. Mer information: https://tietokayttoon.fi.