Partiellt arbetsföra behövs på arbetsmarknaden

Åtgärderna inom det omfattande programmet för arbetsförmåga stöder sysselsättningen av partiellt arbetsföra på många olika sätt. Förutom att främja arbetsförmågan krävs det en rad politiska åtgärder och en ökad medvetenhet bland arbetsgivarna om stödet för att öka sysselsättningen av partiellt arbetsföra.

Vi har många långtidsarbetslösa i Finland samtidigt som arbetsgivarna behöver arbetstagare. Det råder brist på experter inom många branscher. Ett sätt att lösa matchningsproblemet är att få alla som vill ha arbete och partiellt arbetsföra som är kapabla i arbete. Denna grupp omfattar uppskattningsvis 65 000 personer, dvs. ungefär en åldersklass av potentiell arbetskraft. Gruppen är naturligtvis inte enhetlig och de svårigheter som deras sysselsättning medför på arbetsmarknaden kan vara små eller stora. De partiellt arbetsföra har mycket varierande kompetens, utbildningsbakgrund och arbetshistoria.

Partiell arbetsförmåga innebär att personen har arbetsförmåga. Många partiellt arbetsföra kan – och utför – till hundra procent sådant arbete som passar dem själva. En del behöver anpassning av arbetet eller annat stöd. Det är bra att komma ihåg att till exempel så många som 80 procent av de personer som får en förmån vid arbetsoförmåga som delförmån arbetar enligt Pensionsskyddscentralens statistik. Även arbetsgivare behöver information och stöd för att anställa partiellt arbetsföra.

Programmet för arbetsförmåga är en del av regeringens sysselsättningsåtgärder som helhet

Arbete har en stor betydelse för människans välbefinnande. Med tanke på välfärden och hållbarheten i vårt samhälle är det viktigt att allas arbetsinsats tas i bruk. Vi måste också uppfylla våra internationella åtaganden. Vi har förbundit oss att genomföra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Enligt konventionen omfattar de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna också delaktighet i arbetslivet. 

Det räcker alltså inte att endast partiellt arbetsföras arbetsförmåga främjas. Det behövs också politiska åtgärder för att denna arbetsförmåga ska kunna tas i bruk på arbetsmarknaden. Programmet för arbetsförmåga, som är en för arbets- och näringsministeriet och social- och hälsovårdsministeriet gemensam helhet, förenar arbetskraftspolitiska åtgärder och social- och hälsovårdspolitiska åtgärder ur ett nytt perspektiv. Programmet är en del av arbetspolitiken, men utan socialpolitik – i synnerhet förmånssystemet och det sektorsövergripande servicesystemet – blir slutresultaten ofullständiga. Detsamma gäller omvänt. I fortsättningen kan vi förhoppningsvis också inkludera utbildningspolitiken i större utsträckning.

Sysselsättningen av partiellt arbetsföra har främjats under flera regeringsperioder. Även om de partiellt arbetsföras situation på arbetsmarknaden gradvis har förbättrats, är deras sysselsättningsgrad fortfarande till och med en femtedel lägre än för övriga i arbetsför ålder. 

Problemen med sysselsättningen av partiellt arbetsföra är till stor del kända. Förutom de gamla metoderna behövs helt nya lösningar och ett långsiktigt engagemang för åtgärder. Lika viktigt är det att både arbetskraftsservicen och de tjänster som stöder arbetsförmågan utvecklas med tanke på de partiellt arbetsföras egna önskemål och behov. Dessutom måste utvecklingsarbetet göras med beaktande av de pågående reformerna och kopplingen till dem. 

Sådana reformer är i synnerhet den nordiska modellen för jobbsökning, överföringen av arbetskraftsservicen till kommunerna år 2024, framtida social- och hälsocentraler i välfärdsområdena samt reformer som gäller social trygghet, lönesubvention och rehabilitering. 

Sysselsättningspolitiken får ett mångsidigare urval av metoder under Sanna Marins regeringsperiod

Riksdagen behandlar som bäst en proposition om ett helt statsägt specialuppgiftsbolag, Jobbkanalen Ab. Jobbkanalen sysselsätter direkt de mest svårsysselsatta partiellt arbetsföra personerna. Regeringens mål är att bolaget ska inleda sin verksamhet under detta år.

Kompetenscentret för sociala företag inledde sin verksamhet i höstas. Syftet är att få fler sociala företag till Finland och samtidigt främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Kompetenscentret erbjuder kostnadsfri hjälp och rådgivning till alla sociala företag och alla som är intresserade av socialt företagande, oberoende av företagsform. Arbetet styrs av regeringens strategi för sociala företag och genomförandet av EU-kommissionens nya handlingsplan för den sociala ekonomin.

I upphandlingsverksamheten kan enligt lagen faktorer som hänför sig till sysselsättningen och främjandet av sysselsättningen användas i upphandlingsvillkoren eller upphandlingskriterierna. Programmet för att påskynda sysselsättningen genom upphandling är utöver programmet för arbetsförmåga en del av genomförandet av strategin för offentlig upphandling.

Under denna regeringsperiod har det anställts fler samordnare av arbetsförmågan vid arbets- och näringsbyråerna. Deras uppgift är att få efterfrågan på arbetskraft att allt oftare matcha partiellt arbetsföra arbetssökande. Det förutsätter ännu intensivare samarbete mellan arbetsgivare och företag. Detsamma eftersträvas i åtta pilotprojekt med arbets- och näringstjänster på olika håll i Finland. I dem förbättras särskilt rekryteringstjänsternas träffsäkerhet för partiellt arbetsföra. Enligt halvtidsutvärderingarna har det allt närmare samarbetet med enskilda kunder och arbetsgivare redan burit frukt.

Det allra viktigaste är dock den attitydförändring som vi behöver på arbetsmarknaden. I tider av brist på arbetskraft kan det finländska arbetslivet och rekryterarna inte blunda för en grupp arbetstagare som är redo att arbeta.

Tuula Haatainen
arbetsminister