Utredning av faktorer som påverkar överföringspriset på el och av alternativa sätt att trygga funktionssäkerheten

De investeringar i nät som krävs för att leveranssäkerheten för el ska kunna tryggas har höjt och kommer också fortsättningsvis att höja nätbolagens tillåtna omsättning, vilket syns i höjda överföringspriser för elförbrukare. Den ändring av omsättningen för nätbolag som tillsynsmodellen tillåter åren 2016–2028 är 10–40 procent beroende på regionala förhållanden och den ekonomiska utvecklingen.

Detta framgår av den utredning som professor Jarmo Partanen gjort och som överlämnades till energi- och miljöminister Kimmo Tiilikainen den 29 november 2018. Partanen hade till uppgift att utreda orsaker som ligger bakom  prishöjningarna inom eldistributionen och hur höjningarna fördelar sig regionalt.

De krav på förbättring av elnätens funktionssäkerhet fram till utgången av 2028 som inkluderades i elmarknadslagen år 2013 har medfört elbolagen behov att tidigarelägga sina investeringar och att göra extra investeringar, vilket har synts i betydliga höjningar av elöverföringspriset för kunderna.

– Oavbruten eltillförsel är i dagens läge, och särskilt under de kommande årtiondena, en av grundpelarna i det digitala och koldioxidfria samhället. El används i allt större utsträckning för uppvärmning, i trafiken, vid kommunikation och betalningar. Det är livsviktigt att utveckla leveranssäkerheten, eftersom vårt samhälle är ytterst sårbart i fråga om elavbrott, påpekar utredningsmannen Partanen.

Det finns stora skillnader mellan nätbolagen när det gäller avgifter för elöverföring. Största delen av skillnaderna förklaras av skillnaderna i bolagens verksamhetsområden. En av de viktigaste förklarande faktorerna är befolkningstätheten inom nätbolagets verksamhetsområde som påverkar nätvolymen per kund och energimängden per kilometer. Dessutom har jordkablar alltid använts i städerna medan landsbygdsområden har traditionellt haft luftledningar som måste bytas ut mot nya för att garantera vädertåligheten särskilt inom skogsrika områden.

I Partanens utredning konstateras att värdet av investeringar i förbättrad leveranssäkerhet åren 2010–2028 uppgår till knappa tre miljarder euro. Samtidigt ska föråldrade nät bytas ut mot nya och detta kräver investeringar till ett värde av cirka 6,5 miljarder euro. År 2013 uppskattades kostnaderna för investeringar i leveranssäkerheten uppgå till cirka 3,5 miljarder euro.

Av penningflödet i samband med investeringarna i förbättrad leveranssäkerhet stannar en så stor del som 70–90 procent i Finland och inom de områden som är föremål för investeringar. Investeringarna inbegriper en stor del av sådant arbete som utförs med inhemska krafter och elindustrin i Finland tillverkar högklassiga och konkurrenskraftiga komponenter för näten och automationssystemen i samband med dem.

Enligt utredningsmannen har elmarknadslagens tillsynsmetoder i fråga om  prissättningen av elnätstjänster fungerat huvudsakligen bra i en miljö som innefattar många utmaningar. Enligt Energimyndighetens tillsynsmetoder fastställs för varje nätbolag ett under- eller överskott under tillsynsperioden på 4 år. Under- och överskottet ska kompenseras under följande tillsynsperiod.

Utredaren föreslår att kompensering av underskottet ska tillåtas i fortsättningen under de följande två tillsynsperioderna. Ändringen skulle göra det möjligt att skjuta upp höjningen av överföringspriset utan några extra kostnader för elförbrukarna. Detta skulle i praktiken betyda jämnare överförigsavgifter, när samma belopp av överföringsavgifter kan samlas under en längre tidsperiod. Kompenseringen av överskottet bör dock också i fortsättningen ske under följande tillsynsperiod.

Utredaren föreslår att i ersättningarna för elavbrott görs sådana ändringar som gagnar kunderna. Han föreslår att den nuvarande nedre gränsen för betalning av standardersättningar ändras från 12 timmar till sex timmar inom alla områden, vilket är lika med den nivå av leveranssäkerhet som krävs inom detaljplaneområden och som till en stor del kommer att uppnås inom detaljplaneområden fram till utgången av 2019.

Han rekommenderar också att nätbolagen ger kunderna rabatt på överföringsavgiften om varaktigheten på ett enskilt avbrott inom detaljplaneområden överskrider sex timmar och inom övriga områden 36 timmar. Storleken på rabatten skulle kunna vara graderad enligt avbrottets längd. Rabatterna ska fungera som kompensation för de kunder som under övergångsperioden inte kan garanteras den eftersträvade nivån av leveranssäkerhet.

Partanen utredde också alternativa sätt att genomföra investeringar som förbättrar leveranssäkerheten och därigenom bidrar till kostnadsbesparingar. Lösningar med smarta nät som utvecklas snabbt, energilager och reservkraftaggregat samt elförbrukarnas egna lösningar på driftsäkerhet kan komplettera sådana koncept som garanterar leveranssäkerheten särskilt i glesbygden.

Utredaren föreslår också att genomförandet av Finlands digitala infrastruktur och leveranssäkra eldistributionsnät ska ske i samarbete. Genom samtidigt byggande av fibernät och elkabelnät kan betydande samhällsekonomiska fördelar uppnås. Enligt Partanen bör saken påskyndas, eftersom kableringstakten i fråga om elnät ökar hela tiden.

Partanen föreslår också utredning av möjligheterna att ändra de skyldigheter som i elmarknadslagen åläggs elbolagen i fråga om underhåll av elanslutningar där elförbrukningen är noll eller mycket liten under en lång period. Detta skulle i praktiken ge nätbolagen möjlighet att säga upp abonnemang vid sådana eldriftsställen där någon elförbrukning inte har skett under flera år.

Mer information på nätet:
Utredningen på finska: Sähkön siirtohinnat ja toimitusvarmuus.
Direktsändningen av överlämnandet av rapporten den 29 november 2019 kan följas på webben och en bandupptagning av den finns på adressen www.vn.fi/live
Utredaren Partanens presentationTiedosto avautuu uudessa välilehdessä pdf 1.3MB (på finska)

Ytterligare information:
Jarmo Partanen, professor, LUT, tfn 040 506 6564 (utredningsman som tillsatts av ANM)
Vilhartti Hanhilahti, energiministerns specialmedarbetare, tfn 040 836 4823
Arto Rajala, regeringsråd, ANM, tfn 029 506 4828