Landskampen inom sysselsättning mellan Finland och Sverige
Den starka arbetsmarknaden i Europa och Förenta staterna har bjudit på positiva överraskningar under de senaste två åren under den tilltagande inflationen och osäkerheten i världsekonomin. Finland och Sverige har däremot lidit av en jämnt ökande arbetslöshet i en relativt svag men utdragen lågkonjunktur, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen vid arbets- och näringsministeriet.
Arbetslöshetsgraden i Finland var lägre än i Sverige från coronaåret till slutet av förra året, men nu har läget i Finland blivit sämre än i Sverige. Ännu i slutet av förra året var arbetslöshetsgraden 8,6 procent i åldersgruppen 15–74 år i Sverige, medan motsvarande siffra för Finland var 0,3 procentenheter lägre (Eurostat, LFS).
Finland kan inte vinna landskampen ens genom att byta ut de mätare som beskriver arbetsmarknaden. Finland har traditionellt klarat sig särskilt bra i nordiska sammanhang när sysselsättningen omvandlas till en sysselsättningsgrad som motsvarar heltidsarbete. Nu har Sverige emellertid gått förbi Finland också på det här området, även om Norge och Danmark fortfarande förlorar suveränt mot Finland.
Arbetslöshetsgraden är bara en av mätarna som visar läget på arbetsmarknaden. Det är lika viktigt att följa sysselsättningsgraden och deltagandet i arbetskraften samt det totala antalet arbetstimmar och lönesumman. Det är först när man granskar alla dessa mätobservationer tillsammans som man får en noggrannare bild av läget på arbetsmarknaden. Dessutom måste läget naturligtvis granskas enligt åldersgrupp, region och näringsgren.
En dynamisk arbetsmarknad: hög sysselsättning och arbetslöshet
När man jämför arbetslöshets- och sysselsättningsgraden mellan de 27 EU-länderna ligger Sverige i topp när det gäller båda. Det här kan verka motsägelsefullt. Topplaceringen i båda vittnar emellertid om en dynamisk arbetsmarknad och om att befolkningen i arbetsför ålder är aktiv. Ju högre deltagandet i arbetskraften är, desto mer ökar arbetslösheten i en ekonomisk recession. Danmark ligger också i topp när det gäller båda. I Sverige och Danmark deltar cirka 75 procent av befolkningen i åldern 15–74 år i arbetskraften – dvs. arbetar eller söker arbete. En hög arbetslöshetsgrad är alltså inte per automatik en dålig sak, utan det är till och med en förutsättning för ökad sysselsättning när konjunkturen vänder och blir bättre.
Läget är inte lika bra i Finland. Deltagandet i arbetskraften i samma åldersgrupp är cirka 70 procent. När man jämför arbetslöshetsgraden ligger Finland på tredje högsta plats efter Spanien och Grekland. När man jämför sysselsättningsgraden ligger Finland på medelnivån för EU-länderna när åldersgruppen 20–64-åringar granskas.
Den starka arbetsmarknaden i Förenta staterna återspeglas också i Europa
I Förenta staterna har arbetslöshetsgraden redan länge legat kring fyra procent, och antalet lediga jobb har legat på en hög nivå under de senaste fyra åren. Arbetslösheten är alltså avundsvärt låg ur finländskt perspektiv. Däremot är sysselsättningsgraden i åldersgruppen 15–64 år inte särskilt hög sett ur europeisk synvinkel, 72 procent, medan den är 74,2 procent i Finland. Trots detta har ekonomerna tydligt uttryckt ståndpunkten att arbetsmarknaden i Förenta staterna är mycket stark, vilket har upprätthållit en god ekonomisk tillväxt även globalt. Sysselsättning och arbetslöshet är bland av de viktigaste mätarna för Förenta staternas ekonomi, eftersom hushållens konsumtionsefterfrågan utgör så mycket som 70 procent av bruttonationalprodukten.
Jag hoppas att Förenta staternas ekonomi klarar sig och att de handelspolitiska begränsningarna förblir små. Konsumenternas förtroende har fortsatt att vara gott, men sannolikheten för recession ökar. Till centralbankens uppgifter hör förutom att hålla priserna stabila också att använda räntepolitiken för att dämpa ökningen av arbetslösheten. Landets penningpolitik sätter hela den globala marknaden i gungning.
Tillväxt i Sverige leder också till tillväxt i Finland
Återhämtningen i ekonomin har fördröjts jämfört med den utveckling som prognosticerats, och därigenom har inte heller sysselsättningen börjat öka ännu. Det finns tydliga tecken på att den svenska ekonomin har börjat återhämta sig och sysselsättningen har börjat öka. Finland följer efter. Exporten kommer troligtvis att få god fart genom den stimulerande ekonomiska politiken som bedrivs både i Sverige och framförallt i Tyskland, vilket förhoppningsvis kommer att vara tillräckligt för att kompensera de eventuella förlusterna i exporten till Förenta staterna.
Under våren kommer det att vara spännande landskamper i fler grenar än bara arbetsmarknaden och ekonomin. VM i ishockey inleds den 9 maj, och i Schweiz avgörs den 17 maj vem som vinner Eurovision Song Contest. För en gångs skull skulle en svensk seger i Eurovision inte irritera ett dugg!
Elina Pylkkänen, understatssekreterare