Arbetsminister Haatainen: Besluten vid budgetförhandlingarna stöder uppnåendet av sysselsättningsmålet

– Regeringen visade sin handlingskraft vid budgetförhandlingarna genom att fatta djärva beslut som stärker sysselsättningen. Av arbetsmarknadsorganisationerna önskas dessutom lösningar för att stärka sysselsättningen bland äldre och deras ställning på arbetsmarknaden. Jag är övertygad om att de också kommer fram med lösningar före utgången av november. Organisationerna har visat god samarbetsförmåga gentemot regeringen i synnerhet under coronakrisen, berättar arbetsminister Tuula Haatainen. 

Haatainen anser det vara självklart att det ännu behövs betydligt flera sysselsättningsstärkande beslut. Regeringen vidtar under regeringsperioden sysselsättningsåtgärder som stärker ekonomin och som syftar till sysselsättningseffekter som motsvarar 80 000 nya sysselsatta.

– När det gäller stärkandet av sysselsättningen vill jag att Finland i allt högre grad övergår till den nordiska linjen. Denna riktning är uppenbar i regeringens budgetbeslut och jag tänker främja den även i fortsättningen. Det är fråga om stora reformer som nu förs vidare, konstaterar Haatainen.

Individuellare tjänster och snabbare sysselsättning för arbetssökande

För att stödja jobbsökningen och hänvisa arbetslösa till service utvecklar man bedömningen av deras servicebehov, och stödet för jobbsökning ökas så att man har möten med de arbetslösa varannan vecka i början av jobbsökningen. Därefter följer en intensiv serviceperiod på en månad alltid efter att arbetslösheten varat i 6 månader. För detta ändamål ökas arbets- och näringsbyråns resurser med 70 miljoner euro.

– Vi vill att anmälningen som arbetssökande i fortsättningen ska ske smidigare och att möten ordnas oftare. Vi satsar avsevärt på tjänster, vi har som mål att arbets- och näringsbyråerna ska få 1 200 nya tjänstemän så att individuellt stöd för jobbsökning ska vara möjligt, betonar minister Haatainen.

Arbetslösa arbetssökande har sedan ingången av 2017 intervjuats regelbundet var tredje månad. I fortsättningen ordnas det intervjuer varannan vecka under de tre första arbetslöshetsmånaderna. De arbetslösa har varit nöjda med intervjuerna, eftersom de strukturerar jobbsökningen och ger personlig service.

Effektiva och mångsidiga möten med arbetssökanden, aktiv arbetsförmedling och uppföljning av jobbsökningen förkortar arbetslöshetsperioderna. Genom reformen eftersträvas 9 500 extra sysselsatta. Målet är att reformen träder i kraft senast vid ingången av 2022.

Klarhet i förpliktelserna att söka arbete och rimliga karenssystem

I det nuvarande systemet måste arbetslösa arbetssökande söka jobb som arbets- och näringsbyrån erbjuder för att arbetslöshetsförmånen ska fortsätta. Det är redan nu möjligt att ställa upp tillräckligt konkreta kvantitativa mål för jobbsökningen på eget initiativ i sysselsättningsplanen.

Efter denna reform kommer man i den individuella sysselsättningsplanen i fortsättningen överens om den arbetssökandes kvantitativa skyldighet att söka arbete, samt om ändamålsenliga tjänster som stöder jobbsökningen. Arbetssökanden ska söka 0–4 jobb per månad beroende på arbetsmarknadsläget i regionen och den arbetslöses arbetsförmåga.

– Jag anser det vara viktigt att arbetslösa arbetssökande alltid ska ha möjlighet att fullgöra de skyldigheter som åläggs dem. Arbetssökanden förlorar inte utkomstskyddet för arbetslösa om han eller hon inte lyckas med arbetssökandet, betonar arbetsministern.

Tyngdpunkten i de förpliktande arbetserbjudandena förflyttas mot en mer individuell jobbsökning. Arbetssökanden har i fortsättningen bättre möjligheter att välja vilka arbetsmöjligheter han eller hon söker. De ska dock motsvara arbetssökandens kompetens.

– Det går också att fylla i jobbsökningen på många olika sätt. Det kan bestå av att lämna in arbetsansökningar, ta direkt kontakt med arbetsgivare eller till exempel delta i rekryteringsevenemang. Utkomstskyddet för arbetslösa förblir fortfarande vederlagsbelagt, men tyngdpunkten för förpliktelsen ändras dock, berättar ministern.

Karenssystemet görs samtidigt betydligt rimligare. De påföljder för utkomstskyddet för arbetslösa som hänför sig till jobbsökning och service graderas så att man tar i bruk en anmärkning. Om arbetssökanden på nytt låter bli att fullgöra förpliktelserna i sysselsättningsplanen, är påföljden 5 dagars förlust av förmån (karens) och, om detta upprepas, 10 dagars karens. Efter anmärkning och två karenstider leder försummelse av jobbsökningen till skyldighet att vara i arbete.

För närvarande kan arbetslösa arbetssökande förlora arbetslöshetsförmånen för upp till två månader när de låter bli att söka arbete som arbets- och näringsbyrån erbjuder, även om arbetssökanden annars skulle ha förfarit klanderfritt i sin jobbsökning. Också i det nuvarande systemet leder flera förseelser till skyldighet att vara i arbete.

Den maximala längden på andra påföljder för utkomstskydd för arbetslösa än sådana som hänför sig till jobbsökning och service kan i fortsättningen vara 45 dagar, medan den i den nuvarande modellen är 90 dagar.

Målet är att ändringarna gäller tidigast 2022.

Användningen av lönesubvention för att öka sysselsättningen ökas betydligt

Syftet med reformen av lönesubventionen är att öka användningen av lönesubvention i företag och göra det lättare för arbetsgivare att använda subvention.

Bestämmelserna om lönesubvention förenklas genom att stödnivån fastställs till 50 procent oberoende av arbetslöshetens längd (exkl. lönesubvention för organisationer som är 100 procent). Regeringens mål är att användningen av lönesubvention i företag ska öka betydligt. Nivån på lönesubventionen för partiellt arbetsföra höjs till 70 procent och i synnerhet i fråga om deras lönesubventionsperiod binds också andra sysselsättningsfrämjande tjänster nära samman. Organisationerna har 100% lönesubvention. Karriärvägledningen utökas och slås i mån av möjlighet samman med alla former av lönesubvention.

Totalt beräknas antalet personer som anställts med subventionen öka med i genomsnitt cirka 4 500 årsverken per år.

Avsikten är att reformen träder i kraft den 1 september 2021.

Träffsäkrare tjänster för partiellt arbetsföra och möjlighet att få sysselsättning på övergångsarbetsmarknaden

– Vi har alltför länge försummat viljan hos partiellt arbetsföra människor och deras förmåga att med sin insats bidra till byggandet av samhället. För att lösa problemet krävs ett nytt slags tänkesätt och arbetssätt, betonar minister Haatainen.

Regeringen kom överens om åtgärder för att bygga upp en finländsk modell för sysselsättning på övergångsarbetsmarknaden, som baserar sig på erfarenheterna från Samhall-bolaget i Sverige och resultaten av försöket med arbetsbanker i Finland.

– Det finns flera sätt att genomföra detta. Alternativen skisseras i takt med att beredningen framskrider. Målet är att erbjuda subventionerat arbete eller utbildning och annat stöd för övergången till den öppna arbetsmarknaden, berättar ministern.

Avsikten med arbetsbanksförsöket var att utveckla en affärsmodell som skulle sysselsätta personer med svag arbetsmarknadsställning. I arbetsbanken söker man jobb för arbetslösa antingen hos utomstående företag eller så anställs de av arbetsbanken.

Vid budgetmanglingen fattade regeringen beslut om att inleda utredningsarbetet. I utredningsskedet fastställs innehållet i den finska modell, organiseringen av verksamheten, finansieringsformerna och andra verkställighetsarrangemang. EU:s återhämtningsinstrument utnyttjas för att inleda och etablera verksamheten. Målet är också att öka mångfalden på arbetsplatserna, accepterandet av olikheter och att öka kontakterna mellan sysselsättnings- och socialservicen. Dessutom ska kontakterna med privata serviceproducenter kartläggas. Genom reformen eftersträvas också en beröringspunkt med genomförandet av den linjära modellen för invalidpension. Målet är att verksamheten ska inledas senast 2022. 

Sysselsättningen bland unga stöds på många sätt – Navigatorerna spelar en central roll

Tjänster för mentalt välbefinnande hos unga som erbjuds med låg tröskel etableras vid Navigatorer. Navigatorernas expertresurser tryggas så att klienter kan styras individuellt och på ett sektorsövergripande sätt. Regeringen bereder en incitamentsmodell som baserar sig på motfinansiering. Modellen ger kommunerna ett större incitament än för närvarande att anställa yrkesutbildade personer inom utbildning och socialt arbete vid navigatorerna. Modellen bereds för finansiering ur EU:s återhämtningspaket.

Regeringen enades om ett tidsbegränsat start up -försök för personer under 30 år. I försöket som ska inledas inom pilotområden används sysselsättningsanslag i större utsträckning än för närvarande för praktik i företagsverksamhet och stödjande av den inledande fasen av företagande.

Lokalt avtalande utökas

Regeringen har som mål att utöka lokala avtal som baserar sig på ömsesidigt förtroende mellan parterna. Lokala avtal främjas via kollektivavtalssystemet i syfte att få en balanserad kombination av flexibilitet och trygghet och att utveckla sysselsättningen och konkurrenskraften. Arbetsgruppen för lokala avtal går igenom arbetslagstiftningen med tanke på främjandet av möjligheterna till lokala avtal. Förslagen till främjande av lokala avtal bereds av en arbetsgrupp och föredras för ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen senast 1.3.2021.

Ytterligare information:
Timo Nevaranta, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 340 9 483