Den nya lagen om främjande av integration ska påskynda integrationen och sysselsättningen av invandrare – remissbehandlingen inleds

Syftet med lagförslaget är också att främja invandrarnas delaktighet, hälsa och välfärd samt att öka jämlikheten och stärka goda relationer mellan olika befolkningsgrupper. Enligt det lagförslag som sänds på remiss ska integrationsfrämjande tjänster ordnas som en del av kommunens integrationsprogram och andra tjänster.

Syftet med propositionen är att effektivisera integrationen och sysselsättningen av invandrare genom att utveckla integrationstjänsterna i inledningsfasen och beaktandet av invandrarnas servicebehov samt genom att förbättra tillgången till vägledning och rådgivning. Den nya lagen ska upphäva den gamla lagen med samma namn.

Propositionen innebär att kommunerna får ett större ansvar för integrationsfrämjandet. Enligt lagförslaget ska integrationsfrämjande tjänster ordnas som en del av kommunens nya integrationsprogram samt som övriga tjänster. Med övriga tjänster avses kommunens, välfärdsområdets och FPA:s tjänster samt organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet.

”Vår avsikt är att stärka invandrarnas delaktighet och bygga upp vägar till arbetslivet. En effektiv integration som beaktar olika servicebehov har en nyckelställning i det här”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Integrationsprogrammet effektiviserar övergången till arbete och utbildning

Kommunens integrationsprogram ska vara en helhet som omfattar bedömning av servicebehovet i fråga om kompetens och integration, en integrationsplan, samhällsorientering på flera språk, utbildning, övriga integrations- och sysselsättningsfrämjande tjänster, vägledning och rådgivning samt fortsatt vägledning när programmet avslutas. I integrationsplanen ska det ingå en överenskommelse om tjänster som motsvarar invandrarens individuella servicebehov.

Propositionen ökar målinriktningen i integrationsplanerna och stärker arbetslivsorienteringen i integrationsfrämjandet. Dessutom förkortar propositionen maximitiden för integrationsplanen och effektiviserar den fortsatta vägledningen till arbetslivet eller till sysselsättnings- eller utbildningstjänster.

En större del av invandrarna ska vägledas till olika tjänster

Integrationsplaner utarbetas för invandrare som nu är arbetslösa arbetssökande inom arbets- och näringstjänsterna och för invandrare som får annat utkomststöd än tillfälligt utkomststöd i kommunen. En integrationsplan kan också utarbetas för andra invandrare som bedöms vara i behov av en sådan.

Enligt lagförslaget ska kommunerna göra en bedömning av servicebehovet i fråga om kompetens och integration, och en integrationsplan både för invandrare som är arbetslösa arbetssökande och för invandrare som står utanför arbetskraften. Avsikten är att även personer som får internationellt skydd, får stöd för hemvård och personer som är offer för människohandel ska kunna omfattas av bedömningen. Vid behov ska bedömningarna göras i samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet.

”Målet är att nå invandrare som behöver tjänster genast i inledningsfasen och att få även invandrare som står utanför arbetskraften att omfattas av tjänsterna i större utsträckning än i nuläget. När till exempel föräldrar som tar hand om barn hemma bättre hittar till olika tjänster främjar det integrationen av hela familjen”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Avslutande prov ska införas i språkstudierna

Till den integrationsutbildning som ingår i integrationsprogrammet fogas ett avslutande prov för kunskaper i finska eller svenska. Det föreslås att stödjandet av frivilliga studier ska ändras så att invandrares möjligheter att utveckla sin kompetens inte försämras även om maximitiden för integrationsplanen förkortas.

Invandrarnas utbildnings- och sysselsättningsvägar effektiviseras genom att man stärker identifieringen av kompetens och genom att integrationsutbildningen i högre grad än för närvarande samordnas med andra sysselsättnings- och utbildningstjänster.

Tjänsterna ska samordnas effektivare

Lagförslaget innehåller också bestämmelser om myndigheternas uppgifter och samarbete i fråga om integrationsfrämjande. Främjande av integration är en del av den riksomfattande, regionala och lokala förvaltningen. Samarbetet mellan myndigheterna är viktigt i fråga om integrationsfrämjande.

Genom lagförslaget om integrationslagen förtydligas hänvisandet av personer som får internationellt skydd till kommuner och olika myndigheters ansvar i början av mottagandet av kvotflyktingar. Det föreslås att boende på familjegrupphem för barn som kommit utan vårdnadshavare ska vara verksamhet i enlighet med socialvårdslagen.

I totalreformen föreslås att det finansieringssystem som gäller de ersättningar som staten betalar till kommunerna, och i fortsättningen även till välfärdsområdena, ska förenklas. Det föreslås att kommunerna ska få tilläggsfinansiering i och med de nya uppgifterna.

Propositionens förhållande till annan lagberedning

Den nya lagen förtydligar myndigheternas ansvar med beaktande av riktlinjerna i statsrådets redogörelse om behoven att reformera integrationsfrämjandet (VNS 6/2021) och de ändringar som beror på inrättandet av välfärdsområden och reformen av arbetskraftsservicen. Reformen av arbetskraftsservicen och reformen av integrationslagen effektiviserar samordningen och tillhandahållandet av tjänster när kommunen har tillgång till tjänster för integrationsfrämjande, kompetensutveckling och främjande av sysselsättningen.

Vid arbets- och näringsministeriet har det också beretts en regeringsproposition med förslag till lagar om ändring av lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen och av lagen om främjande av integration. Propositionen möter de ändringar som inledandet av välfärdsområdena medför tills totalreformen av integrationslagen träder i kraft.

Möten med intressegrupper och remissbehandling

Teams-möten om integrationslagen riktade till intressegrupperna ordnas den 2 maj (på finska) och den 17 maj (på svenska). Vid mötena ges en redogörelse om innehållet i lagförslaget och allmänheten kan ställa frågor.

Propositionen var på remiss perioden 2.5.–10.6.2022. Avsikten är att de föreslagna ändringarna ska träda i kraft 2024, samtidigt som totalreformen av arbetskraftsservicen.

Mer information:
Iiris Niinikoski, specialmedarbetare, tfn 0295 047 372
Mira Karppanen, ledande sakkunnig, tfn 0295 047 293
Sari Haavisto, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 047 154
Paula Karjalainen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 047 117