Den vuxna befolkningens inlärningsförutsättningar är utmärkta – utnyttjas de i tillräcklig utsträckning i arbetslivet?
De senaste uppgifterna om kompetensutveckling visar att man lär sig och studerar i arbetslivet. Vuxenutbildningen i anslutning till arbetet är dock ofta kortvarig och mycket noggrant avgränsad. Ambitionsnivån för kontinuerligt lärande i arbetslivet kan höjas när målet är hög produktivitet och långa karriärer.
Från och med början av augusti frågas löntagarna åter om sina synpunkter på sitt arbete och sina arbetsförhållanden för arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer. Den här gången ingår flera nya frågor som gäller användningen av artificiell intelligens. En av dem är om du behöver utbildning i användningen av AI i ditt arbete.
AI är en av de stora teknikerna som formar arbetslivet och som förändrar såväl arbetets utförande som kompetenskraven. Jag diskuterade med Copilot innehållet i kolumnen om kontinuerligt lärande i arbetslivet. Jag gav den rapporter om ämnet som bakgrund. Men först tittade jag på en ut-bildningsvideo där jag fick tips om hur verktyget kunde användas.
Lyckligtvis har vuxna i Finland utmärkta förutsättningar att lära sig nytt och specifikt. Enligt OECD:s internationella undersökning av vuxnas färdigheter (2023) hör befolkningens grundläggande färdigheter i informationsbehandling till världstoppen. Det är dock skäl att överväga om vi i samhället och arbetslivet kan stödja och uppmuntra vuxna att lära sig nytt i tillräcklig utsträckning i förhållande till de föränderliga kraven i arbetslivet, av vilka AI bara är ett exempel.
Enligt samma undersökning har vuxnas deltagande i både examensinriktad och icke-formell yrkesinriktad vuxenutbildning minskat i många länder. I Finland ligger den på samma nivå som för drygt tio år sedan och tillsammans med Norge är den den högsta av de 31 länder som deltog i undersökningen (58 %).
En stor del av vuxnas lärande sker i arbetet
Största delen av de vuxna deltar i utbildning för att förbättra sin arbetsprestation eller sina karriärmöjligheter. Enligt OECD:s undersökning deltar dock upp till hälften av de vuxna (cirka en tredjedel av de vuxna i Finland) inte i och vill inte heller delta i vuxenutbildning. För dem som deltar eller skulle vilja delta är tidsbrist det överlägset största hindret, antingen på grund av arbets- eller familjeförpliktelser. Ungefär hälften av respondenterna upplevde detta både i OECD-länderna i genomsnitt och i Finland.
Oftast sker utbildningen på arbetsplatsen och under arbetstid. Den genomsnittliga tid som använts för utbildning i arbetet är dock kort och i synnerhet i Finland hänför sig utbildningens innehåll mycket ofta till arbetarskyddet (över 25 % av alla utbildningar). Det näst vanligaste definierade innehållet är IT-utbildning.
Informellt lärande är till exempel lärande genom arbete och lärande av arbetskamrater. Det är mycket vanligt i arbetslivet, och både arbetstagarna och arbetsgivarna upplever att informellt lärande är ett mycket viktigt sätt att utvecklas i arbetet.
Enligt arbetslivsbarometern (2024) lär sig cirka en fjärdedel av löntagarna årligen i arbetet av en mer erfaren arbetskamrat eller med hjälp av en lärare eller mentor. Drygt hälften studerar självständigt. Andelarna är större när man frågar extensivt om möjligheterna till lärande i vardagen. Upp till 85 procent upplever att man hela tiden kan lära sig nytt på arbetsplatsen och nästan tre av fyra löntagare bedömer att arbetsplatsen uppmuntrar till att prova på nya saker. I höstas (2024) hade upp till drygt hälften av löntagarna fått nya uppgifter eller ansvar som förutsätter att man studerar nytt.
Ökad ambitionsnivå på arbetsplatserna för kontinuerligt lärande
Hur långt bär korta och informella lärokurser vid förändringar i arbetslivet? Även om kraven varierar i olika uppgifter, är det svårt att föreställa sig ett yrke där man inte behöver lära sig något nytt. För egen del kan jag fundera över om jag lärde mig tillräckligt genom att titta på en utbildningsvideo och om hur man använder AI-verktyget för att mitt arbete till exempel skulle bli effektivare, att mitt arbete skulle vila på en etiskt hållbar grund och att slutresultatet skulle vara av hög kvalitet – och att min yrkesskicklighet förblir uppdaterad.
Arbetsplatserna spelar en viktig roll i det kontinuerliga lärandet. Även om lärandet i arbetet sker kontinuerligt skulle ambitionsnivån i organisationerna kunna vara högre. Strategisk kompetensledning, utmärkta förutsättningar för lärande och att ta tag i dem skulle leda till högre produktivitet, längre karriärer och välfärd.
Det svåra sysselsättningsläget framhäver ett omfattande behov av kompetensutveckling
Samtidigt bör det noteras att arbetslivet trots sin hektiska karaktär erbjuder många möjligheter och krav i fråga om lärande jämfört med arbetslöshet och att man står utanför arbetsmarknaden. I synnerhet nu när arbetslöshetssiffrorna är höga och arbetslösheten drar ut på tiden finns det ett allt större behov av kompetensutveckling. På så sätt svarar arbetssökandenas färdigheter och kunskaper mot arbetsmarknadens behov när ekonomin återhämtar sig och det åter finns fler jobb att tillgå.
Maija Lyly-Yrjänäinen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet
Kolumnen hänvisar till resultaten av följande undersökningar:
Arbetslivsbarometern 2024
Trends is Adult Learning. New Data from the 2023 Survey of Adult Skills