Slutrapport om aktiveringsmodellens konsekvenser

Det är svårt att skilja mellan aktiveringsmodellens sysselsättningseffekter och effekten av det förbättrade konjunkturläget. Därför ger rapporten inget exakt siffervärde för sysselsättningseffekterna.

I utvärderingen som gjordes för rapporten kunde man inte på ett tillförlitligt sätt bedöma aktiveringsmodellens sysselsättningseffekter. Modellen gällde nästan alla arbetslösa och infördes vid en tidpunkt då sysselsättningen ökade kraftigt. Dessutom kan vissa andra reformer ha påverkat situationen för arbetslösa. Eftersom det inte finns någon lämplig kontrollgrupp är det svårt att skilja mellan aktiveringsmodellens effekter och inverkan av andra faktorer. Därför är modellens sysselsättningseffekter delvis oklara.

En tydlig effekt av aktiveringsmodellen: ökade användningen av arbets- och näringsbyråernas tjänster

Aktiveringsmodellen ökade de ekonomiska incitamenten för arbetslösa att ta emot kortvariga arbeten och använda sysselsättningsfrämjande tjänster. I fråga om det senare är aktiveringsmodellens effekt enligt rapporten relativt tydlig. Arbetslösa sökte sig till tjänster som uppfyllde villkoren i aktiveringsmodellen. Ofta var dessa tjänster kortvariga.

De nedskärningar av förmåner som ingår i aktiveringsmodellen drabbade speciellt de äldsta arbetslösa. Bland de arbetslösa som fyllt 55 år drabbades omkring hälften av nedskärningar i dagpenningen. 

Personalen på arbets- och näringsbyråerna: Aktiveringsmodellen är inte ett ändamålsenligt sätt att öka sysselsättningen

Enligt en enkät- och intervjuundersökning som riktades till arbets- och näringsbyråernas personal ökade de arbetslösa arbetssökandenas intresse för att söka sig till byråernas tjänster efter att aktiveringsmodellen tagits i bruk. Byråerna mötte det ökade servicebehovet genom att öka utbudet av tjänster. Trots detta förhöll byråernas personal sig mycket kritiskt till modellen. Det ansågs inte vara ett arbetskraftspolitiskt ändamålsenligt sätt att förbättra sysselsättningen.

Enligt enkäten och intervjuerna kan aktiveringsmodellen inte svara på olika arbetssökandes motivation, behov och förutsättningar att aktivera sig och därför ansågs den vara ojämlik, orättvis och riktad till felaktiga kundgrupper. Aktiveringsmodellen ansågs uppmuntra till falsk aktivitet som inte baserar sig på kundernas behov, motivation eller arbetskraftspolitisk ändamålsenlighet.

Arbetsminister Timo Harakka: Förmånsnedskärningar enligt aktiveringsmodellen slopas men service till arbetslösa tryggas

Arbetsministern tackar forskargruppen för ett omsorgsfullt arbete.

– Aktiveringsmodellen genomfördes på ett sådant sätt att det inte är möjligt att på ett trovärdigt sätt uppskatta dess sysselsättningseffekter. Rapporten är dock ett värdefullt verktyg för regeringens fortsatta arbete, säger minister Harakka.

– Ett av de viktigaste resultaten som lyfts fram i rapporten är att aktiveringsmodellen ökade användningen av och efterfrågan på arbets- och näringsbyråernas tjänster. Även om regeringen nu slopar de nedskärningar av förmåner som ingår i aktiveringsmodellen, kommer servicen för arbetslösa att tryggas och stärkas ytterligare, säger han.

Hela regeringen är enig om att sysselsättningsläget kräver ytterligare åtgärder. 

– Av slutrapporten framgår att speciellt arbetslösa som fyllt 55 år drabbades av nedskärningarna av förmåner. Samtidigt vet vi att den största potentialen att öka sysselsättningen finns just i denna åldersgrupp. Vi kommer att bereda nya åtgärder som hjälper människor i denna åldersgrupp att komma in på arbetsmarknaden, säger minister Harakka. 

Kravet på motprestationer för utkomstskyddet för arbetslösa bevaras också i fortsättningen, betonar arbetsministern.

– Som bäst bereds en reform av utkomstskyddet och service för arbetslösa, som syftar till att förkorta arbetslöshetsperioderna och uppmuntra till att söka arbete. Den planerade modellen för stöd för individuell jobbsökning ska byggas upp så att de arbetslösas rättigheter och skyldigheter är i balans.

– I den nya modellen ska de tjänster som är avsedda för arbetssökande och skyldigheten att söka jobb bygga på en personlig sysselsättningsplan. Avsikten är att propositionen lämnas till riksdagen hösten 2020. Reformen ska dessutom beredas så att dess effekter kan bedömas i efterhand.

Mer information:
Ville Kopra, arbetsministerns specialmedarbetare, arbets- och näringsministeriet, tfn 040 826 1358
Roope Uusitalo, professor i offentlig ekonomi, Helsingfors universitet och Statens ekonomiska forskningscentral, tfn 050 432 6094
Minna Ylikännö, gruppchef, FPA:s forskningsenhet, tfn 020 63
Kimmo Ruth, arbetsmarknadsråd, arbets- och näringsministeriet, fornamn.efternamn@tem.fi, tfn 0295 048 073