Arbetsgruppen för icke-fossil flexibilitet dryftade en modell för främjande av leveranssäkerheten och flexibiliteten på elmarknaden

Arbetsgruppen för icke-fossil flexibilitet, som tillsatts av arbets- och näringsministeriet, bedömer i sin slutrapport att det behövs flexibel efterfrågan och flexibelt utbud av el samt olika energilagringsanläggningar för att svara på de utmaningar som den snabbt varierande elproduktionen medför till följd av den ökade produktionen av förnybar energi.

Enligt arbetsgruppen är det nödvändigt att öka utbudet av kapacitet som klarar av långvarig flexibilitet och att påskynda marknadstillträdet genom statliga åtgärder inom de gränser som EU-lagstiftningen tillåter.

Arbetsgruppen anser att om stödet genomförs ska det vara ett investeringsstöd som baserar sig på ett anbudsförfarande. Stöd kan beviljas för vilken teknik som helst som är kapabel att uppfylla de tekniska kraven, såsom beredskap för produktion som är oberoende av väder. Rapporten tar också ställning till en modell med minimiskyldighet som möjliggör återkrav av stöd, poängsättning av anbudsförfarandet och finansiering av mekanismen.

Arbetsgruppen hade inte möjlighet att göra en grundlig bedömning av förslagens konsekvenser eller lämplighet för statligt stöd, även om den på vissa ställen tangerar frågan. Frågor som gäller stöden ska utredas vid den fortsatta beredningen och i de diskussioner om statligt stöd som förs med Europeiska kommissionen.

I rapporten presenteras ett preliminärt modellerat behov av flexibilitet. Den förväntade belastningsförlusten  utan ny kapacitet skulle år 2030 vara nio timmar per år, vilket klart överstiger den nationella målnivån på 2,1 timmar. Målnivån skulle grovt räknat uppnås med en ny kapacitet på ca 800 MW. Det är omöjligt att på förhand bedöma det stödbelopp som behövs, eftersom det är först anbudsförfarandet som bestämmer det faktiska stödbeloppet. Arbetsgruppen bedömer att de totala kostnaderna uppgår till hundratals miljoner euro.

Ökningen av den variabla produktionen av förnybar el har ökat variationen i utbudet på marknaden, vilket har inverkat på leveranssäkerheten och ökat elprisernas fluktuation. Produktionen kan variera avsevärt under samma dag, mellan olika dagar och under olika årstider, delvis på ett oförutsägbart sätt. Stora variationer och oförutsägbarhet kräver nya resurser i elsystemet. 

Att skapa en kapacitetsmekanism för att förbättra leveranssäkerheten i elnätet är ett av målen i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Arbets- och näringsministeriet tillsatte i september 2024 denna omfattande arbetsgrupp för att dryfta en modell för genomförandet av stödmekanismen för icke-fossil flexibilitet. Dåvarande miljö- och klimatminister Kai Mykkänen motiverade tillsättandet av arbetsgruppen med följande motivering: 

”Den ökade produktionen av ren el på marknadsvillkor ökar avsevärt Finlands självförsörjningsgrad. Investeringar i variabel förnybar produktion kräver dock samtidigt mer flexibel konsumtions- och produktionskapacitet för att upprätthålla leveranssäkerheten och dämpa prissvängningarna. Detta är viktigt både för konsumenternas skull och för att locka elberoende industri till Finland”.

I EU:s förordning om en ny elmarknadsmodell föreskrivs det en skyldighet för medlemsstaterna att sätta upp ett vägledande nationellt mål för icke-fossil flexibilitet. Målet ska fastställas utifrån en utredning om behovet av flexibilitet. Enligt förordningen kan medlemsstaterna för att uppnå målet införa ett stödsystem för icke-fossil flexibilitet.

Arbets- och näringsministeriet ber om utlåtanden om arbetsgruppens förslag på lausuntopalvelu.fi-webbplatsen senast den 24 juni 2025.

Mer information:
Lyydia Ylönen, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 050 476 1341
Petri Hirvonen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7048 (arbetsgruppens ordförande)