Resultattavlan för den inre marknaden 2022 – Finland klarar sig fortfarande bra i landsjämförelsen gällande genomförandet av EU:s lagstiftning 

Resultattavlan för EU:s inre marknad har uppdaterats särskilt i fråga om genomförandet av EU:s lagstiftning år 2022. Enligt resultaten har medlemsländerna gjort framsteg i genomförandet och kontrollen av reglerna för den inre marknaden, trots att Rysslands invasion av Ukraina har påverkat den inre marknadens funktion. I jämförelsen klarar sig Finland fortfarande bättre än genomsnittet för EU.

Europeiska kommissionen publicerade i juli sin nya årsrapport om kontrollen av hur EU-lagstiftningen iakttas. I rapporten presenteras genomförandeåtgärderna för 2022. Finland stöder åtgärderna för att effektivisera genomförandet av EU-lagstiftningen. I samband med årsrapporten publicerades en uppdatering av resultattavlan för den inre marknaden för år 2022.

Med inre marknaden avses den fria rörligheten för varor, personer, kapital och tjänster inom EU. Genom att utveckla genomförandet av reglerna för den inre marknaden säkerställer medlemsstaterna att företagen och medborgarna bättre gynnas av fri- och rättigheterna på den inre marknaden.

Varje år publiceras en resultattavla för den inre marknaden, som landsvis utvärderar genomförandet och tillämpningen av reglerna för den inre marknaden. Den landsspecifika jämförelsen syftar till att visa vilka frågor medlemsstaterna bör satsa på för att förbättra den inre marknadens funktion. I resultattavlan jämförs genomförandet av EU:s inre marknad inom olika politikområden och vid tillämpningen av olika instrument för förvaltningen. 
Den uppdatering av resultattavlan som publicerades i juli fokuserar på genomförandet av reglerna för den inre marknaden år 2022. Nästa resultattavla publiceras i början av 2024.

Särskild uppmärksamhet fästes vid att säkerställa den inre marknadens funktion år 2022

Till följd av Rysslands anfallskrig fästes särskild uppmärksamhet vid den inre marknadens funktion och kommissionen ingrep i hinder, såsom förbuden mot export av byggmaterial och spannmål. 

Dessutom främjades arbetskraftens fria rörlighet, till exempel genom att förhindra diskriminering på grund av bosättningsort vid betalning av sådana familjetillägg och familjeförmåner som har anknytning till sysselsättning. Man strävade efter att trygga uppehållsrätten för de EU-medborgare som söker arbete i ett annat medlemsland.

Framsteg i genomförandet av reglerna för den inre marknaden – överträdelseförfarandena har blivit allt färre

Enligt resultattavlan för 2022 har medlemsländerna gjort framsteg i genomförandet, den korrekta tillämpningen och kontrollen av reglerna för den inre marknaden. Procentandelen inremarknadsdirektiv vars genomförande inte hade anmälts av alla medlemsländer sjönk från 1,6 procent till 1,1 procent. Genomförandeunderskottet i Finland i fråga om direktiven var under EU-genomsnittet (0,9 %). Andelen inremarknadsdirektiv som felaktigt införlivats i den nationella lagstiftningen var oförändrad på EU-nivå (1,3 %).

Antalet överträdelseförfaranden som gäller lagstiftningen om den inre marknaden har fortsatt att minska. År 2022 pågick 713 överträdelseförfaranden i medlemsstaterna, och antalet minskade med 4 procent. Minskningen kan förklaras av användningen av en tidig problemlösningsmekanism, det vill säga EU Pilot-mekanismen, samt av dialoger med medlemsstaterna, som har gjort det möjligt att undanröja hinder trots coronapandemin. EU Pilot-mekanismen användes bland annat för att samla in uppgifter om genomförandet av direktiv och annan information om faktiska och rättsliga omständigheter samt för att påminna om anmälnings- och rapporteringsskyldigheterna. 

Finland deltar aktivt i det gränsöverskridande samarbetet kring informationstjänster och rådgivningstjänster

Finlands resultat var bra i det gränsöverskridande samarbetet mellan myndigheterna på den inre marknaden. Användningen av informationssystemet för den inre marknaden (IMI) har ökat stadigt sedan det inrättades (2008). År 2022 stödde systemet 95 gränsöverskridande myndighetsprocesser inom 19 olika rättsområden. Systemet utnyttjas från och med januari 2022 i samband med fyra nya förfaranden. Förfarandena gäller till exempel genomförandet av reglerna om utstationering när det gäller förare och operatörer inom vägtransportsektorn.

Genom anmälningsförfarandet enligt direktivet för öppenhet på den inre marknaden (2015/1535) förebyggs handelshinder för produkter och informationssamhällets tjänster. År 2022 gjorde EU-medlemsländerna, EES-länderna, Schweiz och Turkiet sammanlagt 924 anmälningar om tekniska föreskrifter och informationssamhällets tjänster. Finland gjorde 22 anmälningar.

SOLVIT är ett inofficiellt nätverk av medlemsstater som hjälper medborgare och företag med problem som gäller felaktig eller bristfällig tillämpning av EU-lagstiftningen. SOLVIT firade sitt 20-årsjubileum 2022. 

År 2022 var antalet SOLVIT-ärenden sammanlagt 2 271. Finland handlade 24 ärenden. Europeiska arbetsmyndigheten (ELA) och SOLVIT har ingått ett avtal enligt vilket de nationella SOLVIT-centrumen kan låta ELA ta över handläggningen av olösta SOLVIT-ärenden som gäller arbetskraftens fria rörlighet inom EU.

Att garantera tillräckliga personalresurser är en avgörande faktor för att verksamheten inom SOLVIT-nätverket ska kunna utvecklas. Två centrum deltar alltid i handläggningen av ärenden, vilket innebär att alltför små personalresurser vid ett centrum kan fördröja handläggningen av ärenden vid andra centrum. Även i Finland finns det utrymme för förbättring när det gäller att säkerställa tillräckliga resurser. Finlands nationella SOLVIT-centrum finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet.

Mer information:
Isabella Paju, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 574 4877