Branschrapport: Social- och hälsovårdsreformen innebär stora förändringar för både personal och företag

Social- och hälsovårdssektorn befinner sig mitt i nationella reformer och förändrade internationella trender. Social- och hälsovårdsreformen påverkar personalen och företagsfältet i sektorn. Dessutom påverkar andra förändringar, till exempel de personaldimensioneringar som styrs genom lagstiftning, de ökande personalbehoven inom branschen, till exempel när det gäller omsorg dygnet runt för äldre. Samtidigt lider många social- och hälsovårdsyrken, till exempel socialarbetare och sjukskötare, av en omfattande brist på arbetskraft. Företagen sysselsätter redan över 90 000 personer, vilket motsvarar cirka 22 procent av alla sysselsatta inom social- och hälsovården.

Detta framgår av temarapporten, som getts ut av ANM:s branschtjänst, om arbetskraften och företagsfältet inom social- och hälsovården. Rapporten publicerades den 10 mars 2022 kl. 9.
Reformerna inom social- och hälsovårdssektorn påverkar även marknaden för företagen inom social- och hälsovårdssektorn. Förändringen i befolkningsstrukturen och den offentliga ekonomins bärkraft påverkar förmågan att ordna dessa tjänster. Servicekanalerna och sätten att arbeta förändras av den teknik som utvecklas samtidigt och det utnyttjande av distansteknik som coronaviruset påskyndar.

”Redan de nationella reformerna är så stora att de innebär en stor och snabb förändring i hela servicesystemet och påverkar såväl personalen som företagen. Samtidigt bör man beakta den stora internationella bilden, till exempel de möjligheter som tekniken erbjuder och pandemiliknande hot”, konstaterar branschchef Terhi Tevameri, som sammanställt temarapporten, från Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå.

Många social- och hälsovårdsyrken har stor brist på arbetskraft

Samtidigt råder det en stor brist på arbetskraft inom många social- och hälsovårdsyrken. Situationen är oroväckande, eftersom det med tanke på sysselsättningen är fråga om Finlands största bransch och tjänster som är kritiska för välfärdsstaten. Uppskattningarna av den kvantitativa bristen på arbetskraft är också stora, till exempel när det gäller sjukskötare. Det är emellertid svårt att skapa en heltäckande helhetsbild på grund av brister i statistikmaterialen och skillnader i statistikföringen.

Företagens roll i fråga om sysselsättning och som en nödvändig del av servicesystemet bör identifieras bättre

Antalet företag inom social- och hälsovårdsektorn har hållit sig på samma nivå under de senaste åren. År 2020 uppgick antalet företag inom social- och hälsovårdssektorn sammanlagt till cirka 18 000. Företagen i branschen har fått en större omsättning, i synnerhet de största företagen. Det har även skett en betydande ökning av antalet anställda i företagen. Inom social- och hälsovårdssektorn sysselsätter företagen redan över 90 000 personer. Offentliga sektorn sysselsätter flest personer inom social- och hälsovården, men företagens andel är redan cirka 22 procent. Det står klart att även privata sektorns arbetsinsats och kompetens kommer att behövas i det framtida social- och hälsovårdssystemet.

”I fortsättningen kräver vi i allt högre grad god kvalitet och tillgänglighet i våra välfärdstjänster. Privata serviceproducenter kan både komplettera och ersätta det offentliga systemets social- och hälsovårdstjänster. Till exempel hushållsavdraget har möjliggjort servicehelheter anpassade för just de egna behoven”, säger understatssekreterare Elina Pylkkänen vid arbets- och näringsministeriet. Pylkkänen är oroad över hur arbetskraften inom social- och hälsovårdsbranscherna ska räcka till, eftersom Pylkkänen leder ett branschspecifikt färdplansprojekt vid arbets- och näringsministeriet som kartlägger behovet av arbetskraft.

Det är viktigt att säkerställa utrymme för företag av olika storlek och för nya innovationer på marknaden

Det är ytterst viktigt att säkerställa att företag av olika storlek och nya innovationer, och införandet av dessa innovationer, får utrymme på marknaden, eftersom efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster kommer att öka i framtiden. En del av denna efterfrågan riktas till den privata sektorn. Ur nya innovationer, såväl teknikbaserade som tjänstebaserade, kan det även växa fram exportprodukter.

Branschtjänsten är ett expertnätverk som leds av arbets- och näringsministeriet. Nätverket sammanställer, analyserar och förmedlar information om verksamhetsmiljön i affärslivet som en grund för företagens och olika aktörers beslutsfattande. Branschtjänsten främjar och stöder förnyelse, ökat mervärde och internationalisering i företagen.

Mer information:
Elina Pylkkänen, understatssekreterare, ANM, tfn 0295 047 474
Terhi Tevameri, samordnare för social-, hälsovårds- och välfärdssektorn, Egentliga Finlands arbets- och näringsbyrå, tfn 029 504 4645
Katri Lehtonen, utvecklingschef, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4926