Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt

Studie: Finlands coronastödpaket litet i internationell jämförelse – kostnadsstöd skulle ha behövts genast i början av krisen

Arbets- och näringsministeriet
20.4.2021 9.32 | Publicerad på svenska 20.4.2021 kl. 11.02
Pressmeddelande

De stöd som beviljats företagen på grund av coronaepidemin har i synnerhet minskat sannolikheten för permittering av arbetstagare. Riktandet av utvecklingsstöden till de sektorer som drabbats mest av coronapandemin lyckades emellertid inte, utan kostnadsstöd skulle ha behövts redan tidigare.

Detta framgår av Aalto-universitetets undersökning som arbets- och näringsministeriet publicerade den 20 april 2021 och av årsrapporten från forskningssektionen för företagsstöd, där man granskar coronapandemins effekter på ekonomin och företagen samt de coronastöd som riktas till företag. Studien och årsrapporten fokuserar på Statskontorets kostnadsstöd, Business Finlands och närings-, trafik- och miljöcentralernas utvecklingsstöd, utvecklings- och förvaltningscentrets restaurangstöd, Finnveras borgen och Business Finlands tillfälliga FoUoI-lån i störningssituationer.

– Coronapandemin har varit en aldrig tidigare skådad och överraskande kris. Servicesektorn har i synnerhet lidit av de kraftiga restriktionerna, medan konsekvenserna för industrin har varit mindre. I början av krisen var det viktigt att börja stöda företagen med de instrument som vi redan hade till vårt förfogande. Vi utnyttjar forskningsrön i utvecklingen av stöden och beredskapen inför kommande kriser, säger näringsminister Mika Lintilä.

Stora skillnader i hur coronastöd riktades till olika branscher

Hotell- och restaurangbranschen, experttjänsterna, industrin och handeln har fått mest coronastöd. Dessutom har företagen i Nyland och små företag (5 –49 anställda) fått mest coronastöd i euro.

Enligt en grov branschindelning har kostnadsstöden riktats till de sektorer som drabbats hårdast av coronan. I det stora hela har coronastöd även riktats i riklig mån till branscher där omsättningen inte minskat, eller minskat endast lite. Som exempel på sådana branscher kan nämnas yrkesmässig, vetenskaplig och teknisk verksamhet, information, kommunikation och byggande. Det finns dock stora skillnader mellan företagen inom branscherna, och där finns också många företag som drabbats av svårigheter.

Coronalån och garantier har använts i mycket liten utsträckning jämfört med bevillningsfullmakterna. Behovet av coronastöd har dessutom varit mindre i Finland än i flera andra länder dels tack vare att ekonomin krympt mindre än väntat och dels tack vare det välfungerande permitteringssystemet.

Stöd på under 200 000 euro har haft störst inverkan

Coronastöden verkar ha ökat omsättningen och lönesumman samt i mindre utsträckning även antalet anställda. Stöden har minskat sannolikheten för permittering av arbetstagare och det är möjligt att de också haft en minskande effekt på uppsägningar. Dessa effekter verkar huvudsakligen ha kommit av stöd på under 200 000 euro.

Denna studie har gjort det möjligt att undersöka stödens effekter på kort sikt. Även om analysen av effekterna innehåller flera osäkerhetsfaktorer, ser det ut som om stöden varit till nytta ur såväl företagens som ur arbetstagarnas perspektiv. Bedömningen av de övergripande effekterna av stöden kräver dock ytterligare studier. De utmaningar som aktualiserats under coronakrisen bland annat i fråga om planeringen och inriktningen av företagsstöd har illustrerat behovet av att förbättra statsförvaltningens förmåga att samla in och utnyttja aktuellt material, säger Otto Toivanen, professor vid Aalto-universitetet och Helsinki GSE.

Ungefär hälften av de företag som fått utvecklingsstöd från Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna har utvecklat nya digitala lösningar. Coronastödens genomslagning kommer också att bero på i vilken mån utvecklingsstöden ger upphov till genuina innovationer.

Ordningen av de företagsstöd som använts borde ha varit motsatt

Undersökningar visar att ordningen av olika typer av stöd bör vara motsatt den som man kunde genomföra i början av coronapandemin. I början av en kris bör man satsa på direkta stöd, såsom kostnadsstöd. Under krisens gång kan utvecklingsstödens andel sedan ökas.

Riktandet av stödet till de värst coronadrabbade sektorerna och företagen lyckades inte på önskat sätt speciellt via Business Finlands utvecklingsstöd. Kostnadsstöd är å sin sida en välfungerande modell för kristider eftersom icke-flexibla fasta kostnader snabbt utgör ett lönsamhetsproblem för företag i ett läge där efterfrågan plötsligt sjunker. Kostnadsstöd förutsatte dock ny lagstiftning och det tog relativt lång tid att införa det.

– Bedömningen av stödåtgärderna under coronapandemin bör fortsättas på bred front. Bedömningen bidrar till beredskapen inför kommande kriser och till att man snabbt kan ta i bruk en fungerande stödpolitik i fortsättningen, betonar Seija Ilmakunnas, ordförande för forskningssektionen för företagsstöd.

Bedömningen fortsätter med en undersökning av konsekvenserna på längre sikt

Arbets- och näringsministeriet inledde i augusti en omfattande oberoende utvärdering av företagsstöd som beviljats under coronaepidemin. Målet är att utreda de kort- och långsiktiga konsekvenserna av stöden och att producera information för politiska beslutsfattare inför framtida kriser.

De undersökningar som nu slutförts har koncentrerat sig på de kortsiktiga effekterna av coronastöden. En oberoende forskningssektion för företagsstöd som är verksam i anslutning till arbets- och näringsministeriet har svarat för utvärderingen. Sektionen har gjort egna oavhängiga bedömningar och konkurrensutsatt Aalto-universitetet som genomförare av bakgrundsforskningen.

Information om coronastödens effekter på lång sikt ges i två separata utvärderingar 2021–2023. Forskningssektionen för företagsstöd genomför en politikanalys av stöden, där man bland annat granskar om de valda stöden var riktiga, vilken roll finansieringen på marknadsvillkor hade i sin helhet och vilka politikmetoder som lämpar sig för olika ekonomiska kriser och ett visst behov. I utvärderingen av coronastödens effekter fokuserar man å sin sida på effekterna av vissa stöd i förhållande till de mål som satts upp för dem samt på den långsiktiga produktiviteten, strukturell förnyelse av ekonomin och den ekonomiska tillväxten. Arbets- och näringsministeriet konkurrensutsätter den som genomför utvärderingen.

Ytterligare upplysningar:

Seija Ilmakunnas, arbetslivsprofessor, Jyväskylä universitets handelshögskola, ordförande för forskningssektionen för företagsstöd, tfn 050 362 9270, seija.ilmakunnas(at)gmail.com  (årsrapporten från forskningssektionen för företagsstöd)
Otto Toivanen, professor, Aalto-universitetets handelshögskola, tfn 050 353 7651, [email protected] (Aalto-universitetets undersökning)
Ilona Lundström, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7186 (utvärderingshelheten ur arbets- och näringsministeriets synvinkel)

 
Sivun alkuun