Gemensamma riktlinjer godkändes för reformen av det kontinuerliga lärandet – kompetensen tryggar framtiden
En grupp bestående av riksdagsledamöter har godkänt riktlinjer för det kontinuerliga lärandet, genom vilka man främjar möjligheterna för personer i arbetsför ålder att utveckla sin kompetens och säkerställer tillgången på kompetent arbetskraft. Utbildnings- och sysselsättningstjänsterna utvecklas som en helhet, eftersom man genom reformen vill svara särskilt på de kompetensbehov som förändringarna i arbetslivet medför.
De riktlinjer som styr utvecklingen av det kontinuerliga lärandet hänför sig till lärandet som en del av arbetslivet, till servicesystemet för kontinuerligt lärande och till tjänsternas tillgänglighet. I riktlinjerna anges metoder och stödåtgärder som syftar till att säkerställa att alla personer i arbetsför ålder kan utveckla sin kompetens. Möjligheterna att studera vid sidan av arbetet och lära sig på arbetsplatsen ökas och matchningen mellan behovet och utbudet av kompetent arbetskraft förbättras.
– Arbetslivet och kompetensbehoven förändras i snabb takt. Det räcker inte längre med att man som ung skaffar sig en viss kompetens som man sedan klarar sig med under hela arbetskarriären. Uppdatering av kompetensen och kontinuerligt lärande berör oss alla. Därför är det viktigt att var och en har en faktisk möjlighet att uppdatera sin kompetens också under tiden i arbetslivet. De riktlinjer som godkänts i den parlamentariska gruppen utgör en viktig grund för utvecklingsarbetet, säger undervisningsminister Li Andersson.
– Coronakrisen ger ytterligare fart åt strukturomvandlingarna i arbetslivet. Det har förutspåtts att upp till hundra tusen människor behöver uppdatera sin kompetens. Vi måste se till att det blir lättare för lågutbildade personer och personer med svagare ställning på arbetsmarknaden att komplettera sin kompetens. Denna reform handlar om sysselsättning, säger arbetsminister Tuula Haatainen.
– Lärandet måste göras kontinuerligt och obegränsat. När samhället och arbetslivet förändras sker en allt större del av lärandet utanför utbildningssystemet – på arbetsplatser, i hobbyer och på fritiden. Det behövs allt intensivare samarbete mellan utbildning och arbetsliv samt mångsidiga utbildningsmöjligheter för befolkningen i arbetsför ålder. Genom att främja kontinuerligt lärande stärker vi betydelsen och genomslaget för kompetens, utbildning och evidensbaserad kunskap i hela vårt samhälle, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.
Den parlamentariskt beredda reformen ingår i det nuvarande regeringsprogrammet och genomförandet av den fortsätter också under de närmaste åren. Riksdagen har för avsikt att årligen följa upp hur målen uppnås. Det bereds en noggrannare verkställighetsplan för genomförandet av reformerna. Beslut om finansieringsbehoven görs i samband med planen för de offentliga finanserna och statsbudgetarna och de samordnas med de övriga utgiftsbehoven.
Det kontinuerliga lärandet integreras i arbetslivet
I organisationerna bör det kontinuerliga lärandet vara en strategisk del av verksamheten och verksamhetssätten bör sporra till lärande. Kompetensen ska identifieras och synliggöras. För detta ändamål utvecklas verksamhetssätt och verktyg för identifiering och erkännande av kunnande som förvärvats i arbetet och på andra sätt.
Utbildningens överensstämmelse med arbetslivets krav ökas. Utbudet kompletteras med flexibla, kortvariga utbildningar som kan svara mot de snabba behoven i arbetslivet och på ett förutseende sätt komplettera kunnandet. Även det nuvarande utbildningsutbudet utvecklas så att det motsvarar den vuxna befolkningens och arbetslivets behov.
Samarbetet mellan arbetsplatser och tillhandahållare av kunskapstjänster intensifieras. Arbetsplatserna utnyttjas som inlärningsmiljöer. Kompetensen hos små och medelstora företag och ensamföretagare stöds genom nätverk.
Tjänster produceras i samarbete och handledning ordnas enligt principen om ett enda serviceställe
Handledningen och de tjänster som fungerar enligt principen om ett enda serviceställe utvecklas så att de når också personer som av olika orsaker deltar i utbildning mer sällan. Man strävar efter att nå dem till exempel genom att ta kontakt och genom att etablera sig på arbetsplatserna. Också vid arbets- och näringsbyråerna ökas den personliga handledningen.
För att hitta information och lämpliga tjänster införs en digital tjänst som förenar utbildningsutbudet, handledningstjänsterna och information om arbetsmarknaden. Helheten innehåller tjänster för kartläggning och identifiering av kompetens och karriärplaneringstjänster samt prognosinformation. Helheten som består av intelligenta e-tjänster fungerar som plattform för servicesystemet för kontinuerligt lärande.
Prognostiseringen av arbetskrafts-, utbildnings- och kompetensbehoven och utnyttjandet av den förbättras, så att utbildningarna kan riktas och kompetent arbetskraft kan fås i alla regioner och branscher i enlighet med behovet. Genom att intensifiera samarbetet mellan arbetsplatser, läroanstalter och aktörer som producerar arbetslivstjänster kan kompetensbehoven tillgodoses bättre och snabbare. Kopplingarna mellan arbets- och näringspolitiken och utbildningspolitiken i regionerna utökas liksom också samarbetet mellan utbildnings-, sysselsättnings- och företagstjänsterna och nätverken.
Som stöd för tjänsterna behövs det i servicesystemet för kontinuerligt lärande samordning och en struktur som gör det möjligt att främja matchningen mellan utbud och efterfrågan på kompetens, förutse kompetensbehov, förnya och skaffa kompetenstjänster samt stöda samarbetsstrukturerna i regionerna.
Förmåner ska stöda reformens mål
I riktlinjerna lyfter man fram utveckling av arbetslösas studiemöjligheter och granskning av förmånssystemet med tanke på de grupper som är underrepresenterade i utbildningen. I samband med att studiestödssystemet utvecklas bedöms möjligheterna att utveckla systemet så att det bättre än i dagsläget bidrar till kontinuerligt lärande.
Genom ändringar i förmånssystemen kan man stöda målen för reformen av det kontinuerliga lärandet, såsom en höjning av kompetensnivån, en ökning av kompetensnivån och deltagandet i fråga om grupper som är underrepresenterade i utbildningen samt samordning av arbete och studier. Förmånerna och utkomsten granskas som en helhet i den reform av den sociala tryggheten som sträcker sig till 2027.
Riktlinjer för reformen av det kontinuerliga lärandet (på finska)
Information om reformen av det kontinuerliga lärandet
Mer information:
- Kirsi Heinivirta, planeringschef (UKM), tfn 0295 330 136
- Teija Felt, arbetsmarknadsråd (ANM), tfn 0295 049 080