Hyppää sisältöön

Rapport: Fyra scenarier för den regionala utvecklingen i Finland 2040

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 8.12.2021 13.02 | Publicerad på svenska 9.12.2021 kl. 15.38
Pressmeddelande

I en rapport som gjorts på uppdrag av arbets- och näringsministeriet presenteras eventuella framtidsvisioner för Finlands regionutveckling med hjälp av fyra olika scenarier. Enligt scenarierna som sträcker sig till 2040 kan regionutvecklingen i Finland vara globalt sett selektiv, koncentrera på råvaror och turism, formas som ett lapptäcke eller vara balanserad.

Scenarierna bedöms med tanke på hur Finland är kopplad till den globala ekonomin. Särskild uppmärksamhet ägnas åt den regionala utvecklingen och regionstrukturen som helhet.

Rapporten har utarbetats av forskarna Markku Sotarauta, Teemu Makkonen, Sami Moisio och Heli Kurikka. Arbets- och näringsministeriet utnyttjar rapporten vid utarbetandet av Finlands regionutvecklingsstrategi. Scenarierna ska användas som underlag för diskussion och val av värderingar. I rapporten konstateras det att inget av scenarierna kommer att förverkligas som sådant, utan framtiden kommer att formas som en vävnad av de olika scenarierna.

Framtida utmaningar i regionutvecklingen gäller kompetensutveckling samt regionernas specialisering och anpassning 

Enligt rapporten syns det en polarisering i Finlands regionstruktur. Samtidigt som de största städerna växer håller de små och medelstora städerna samt landsbygden på att hamna i en ond cirkel av underutveckling till följd av att såväl antalet invånare och den ekonomiska aktiviteten minskar. 

I rapporten konstateras att en central fråga i framtiden är säkerställandet av att det i Finland finns kompetenskluster av världsklass som är starkt förankrade i den globala ekonomin och dess nätverk som förnyas ständigt. Minst lika viktigt är att regionerna hittar en lämplig roll som en del av denna helhet. Utmaningen är att trygga goda levnadsförhållanden och smart utveckling också i de delar av Finland som ligger utanför den ekonomiska spetsen.

Ett globalt sett selektivt Finland

Enligt detta scenario kommer den globala ekonomiska utvecklingen inte att förändras nämnvärt under de kommande 20 åren. Strategierna bygger på innovation, teknologi och internationella marknader. Den ekonomisk-politisk-vetenskapliga eliten är i första hand kopplad till sina egna globala nätverk. Merparten av finländarna är huvudsakligen kopplade till lokala och regionala nätverk. Finlands produktionskapacitet försvagas med undantag av spetsområdena. Klyftan mellan huvudstadsregionen och vissa större stadsregioner och det övriga Finland fördjupas.

Den största utmaningen för regionutvecklingen är att förhindra diversifiering för att den sociala sammanhållningen och det politiska beslutsfattandet kan tryggas.

Råvarors och turismens Finland

Enligt detta scenario ökar den nationella själviskheten i och med spänningarna inom EU och kriserna i den internationella politiken. Kärnan i ekonomin utgörs av sådana branscher där det är ens på något sätt är möjligt etablera sig inom den internationella ekonomin och således få in valutainkomster i landet. Dessa branscher har samband med till exempel turism, gruvindustri, skogsråvaror, datacenter och vindkraftsparker. Klyftan mellan regionerna minskar i och med att städernas dragningskraft minskar och antalet utsatta befolkningsgrupper och svagare stadsdelar ökar. ”Vinnare” i regionutvecklingen blir de små och medelstora städer och landsbygdsområden som ligger i centrum för resurs- och turismområdena.

De största utmaningarna för regionutvecklingen är att höja forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten och kompetensnivån.

Finland formas som ett lapptäcke

Enligt detta scenario sker det en differentiering mellan kärnan i ekonomin och kopplingen till den globala ekonomin. Ingen sektor eller region blir en drivkraft för ekonomin, utan utvecklingen karaktäriseras av differentiering. Finlands kapacitet att utveckla och utnyttja digitala lösningar är beroende av branschen och denna utveckling skiljs åt från den övriga utvecklingen. I detta scenario kan man inte tala om en klyfta mellan regionerna, utan om många mindre sprickor. Polariseringen inom städerna ökar.

De största utmaningarna för regionutvecklingen är bristen på en helhetsbild av de olika regionernas starka sidor och att fokusen ligger på enskilda ”punkter” som utvecklas i en god riktning naturligt.

Ett balanserat Finland

Enligt detta scenario betonar Finland den nationella kohesionen och man vill inte att den globala omvärlden styr utvecklingen i landet. Man reagerar inte särskilt snabbt på pressen eller förändringar på marknaden. Utvecklingen är jämn. Ekonomin
utvecklas jämnt, men klart långsammare än i jämförelseländerna. Mellan regionerna råder en relativt god balans, som bygger på de nuvarande strukturerna. 

Den största utmaningen för regionutvecklingen är balansgången mellan att utveckla ekonomiska spetsområden och
Samtidigt trygga en balanserad utveckling av hela Finland.

Covid-19-pandemin har ingen större inverkan på regionutvecklingen

Covid-19-pandemin har antagits medföra utmaningar för centraliserad regionutveckling och det talas mycket till exempel om multilokalitet. Enligt rapporten är det sannolikt att dessa utmaningar blir kortvariga och att konsekvenserna för helhetsbilden av regionutvecklingen är små. De tidigare ”vinnarna” kommer att vara starka även i fortsättningen. 

Ytterligare information:
Markku Sotarauta, professor, Tammerfors universitet, markku.sotarauta(at)tuni.fi
Mikko Härkönen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7889, mikko.harkonen(at)gov.fi

 
Sivun alkuun