Utredare: Vi bör trygga finansieringen, personalens kompetens och den internationella konkurrenskraften för företagen inom luftfartsbranschen

De reserestriktioner som införts för att förhindra spridningen av coronapandemin har försatt flygindustrin i en svår situation. Kari Savolainen har haft till uppgift att utreda metoder som kan säkerställa en hållbar tillväxt inom branschen. Savolainen rekommenderar att man först och främst tryggar företagens finansiering och personalens kompetens. På längre sikt bör branschen bland annat satsa på kostnadseffektivitet, hållbarhet och tjänsternas kvalitet. 

Utredaren Kari Savolainen överlämnade sin utredning om luftfartsbranschen till näringsminister Mika Lintiläs statssekreterare Kimmo Tiilikainen och arbetsminister Tuula Haatainens statssekreterare Ville Kopra vid en presskonferens den 22 mars.

– Före pandemin var tillgången till flygtrafik i Finland ovanligt god i förhållande till hemmamarknadens storlek och på flera sätt bättre än i de övriga nordiska länderna. Om vi ser på antalet högklassiga förbindelser för transittrafik var Helsingfors-Vanda flygplats Nordens största och Europas 12:e största hubb före pandemin, sade utredaren Savolainen om flygtrafikens betydelse och utredningens utgångspunkt.

– Luftfarten är en av de många branscher som drabbats hårt av coronapandemin. Branschen är mycket viktig för hela Finlands konkurrenskraft. Helsingfors-Vanda flygplats står för ca 4 procent av hela Finlands BNP. När flygtrafiken stannar upp påverkar det hela Finland, bland annat servicebranscherna, till exempel turismen, sade näringsminister Mika Lintilä. 

Helsingfors-Vanda flygplats är en viktig port mellan Europa och Asien. Flygplatsen betjänade nästan 22 miljoner resenärer 2019. Av dessa var nästan 40 procent internationella transitresenärer. 

– Vi måste göra allt som står i vår makt för att rädda branschens konkurrenskraft, så att Finland även i fortsättningen gynnas av goda flygförbindelser. Vi måste se till att vi kan öppna flygtrafiken så effektivt som möjligt när restriktionerna lättar och resandet åter blir möjligt. Vi har inte råd att hamna efter våra konkurrenter, sade minister Lintilä.

– Ett stort antal åtgärder har redan vidtagits för att förbättra luftfartens situation. Staten har understött Finnair genom lånearrangemang och genom att delta i aktieemissionen. Dessutom har Finavia kapitaliserats. Nylands arbets- och näringsbyrå har satsat alldeles särskilt på sysselsättningen och kompetensutvecklingen. Arbets- och näringsbyrån har inrättat ett team som fokuserar på luftfartsbranschen, ökat serviceutbudet och skräddarsytt tjänster för luftfartsbranschens arbetstagare och arbetsgivare. Finland har också ansökt om stöd för dessa tjänster från Europeiska globaliseringsfonden, sade arbetsminister Tuula Haatainen.

– Det är emellertid klart att det återstår mycket att göra. Utredarens arbete erbjuder oss nu fler verktyg för att underlätta situationen. Nu ska utredarens rapport behandlas av en uppföljningsgrupp under ledning av kanslichef Raimo Luoma. Avsikten är att uppföljningsgruppen snabbt ska utvärdera  rekommendationerna i rapporten och deras genomslag samt eventuella åtgärder för att genomföra dem, berättade minister Haatainen om fortsättningen.

Vi bör hjälpa flygindustrin att ta sig genom den akuta krisen och sedan satsa på långsiktiga konkurrensfördelar

– Den allmänna bedömningen är att flygtrafikens volym börjar öka långsamt under 2021. Till samma nivå som före pandemin når den emellertid enligt bedömningarna tidigast 2024. För att Finland ska hänga med i flygtrafikens tillväxt måste vi ta vara på våra framgångsfaktorer och utveckla flygtrafiksystemet så att det blir mer konkurrenskraftigt, sade utredaren Savolainen.

I utredningen föreslås åtgärder för att flygtrafiken ska klara av begränsningarna under den akuta pandemisituationen. Utredaren rekommenderar också långsiktiga strukturella åtgärder för att hela resebranschen ska återhämta sig och gå in för en hållbar tillväxt.

Centrala åtgärder som utredaren föreslår: 

1. Trygga företagen och finansieringen under pandemin. Enligt utredningen är det av största vikt att det skapas nya stöd- och lånesystem för branscher som flygtrafiken. 
2. Trygga personalen och kompetensen under undantagsförhållandena. Personalens kompetens och behörighet bör upprätthållas så att det finns tillräckligt med kompetent arbetskraft inom branschen när krisen avtar. Stöd bör riktas till den utbildning och praktik som branschen kräver. Vi bör satsa på systemet för omställningsskydd så att de som förlorar sin arbetsplats permanent ska kunna utbilda sig för andra branscher. 
3. Hälsosäkerhet inom resebranschen tryggar fortsatt verksamhet. Det långvariga undantagstillståndet inom luftfarten på grund av pandemin har pågått länge och liknande situationer är möjliga även i framtiden. För att flygtrafiken ska fungera under en pandemi och återhämta sig effektivt efteråt bör det skapas tydliga förfaranden och metoder för att trygga hälsosäkerheten inom resebranschen
4. Förbättra konkurrenskraften för den finländska flygtrafiken. Konkurrenskraften kan förbättras bland annat genom att man skapar enhetliga resekedjor av olika trafikformer. Detta kan göras genom att utnyttja digitaliseringen och förbättra villkoren för matartrafiken till flygplatsen, såsom landsvägs- och järnvägstrafiken och den lätta luftfarten. Konkurrenskraften förbättras också av kostnadseffektivitet. Det är nödvändigt att utveckla ett fossilt flytande bränsle till rimligt pris inte bara med tanke på utsläppen utan också för att hålla kostnaderna för flygtrafiken på en rimlig nivå.
5. Luftfartsbranschens intressebevakning. För en liten ekonomi som är beroende av flygtrafik är det viktigt att regleringen av flygtrafiken är jämlik och att den beaktar särdragen i just vår transportsektor. Därför är det viktigt att effektivisera intressebevakningen på alla nivåer och vara med och påverka redan i det skede då regleringen bereds till exempel på EU-nivå.
6. Främjandet av resebranschens konkurrenskraft ökar efterfrågan på flygtrafik, vilket gör det möjligt att förbättra tillgängligheten. Luftfarten och resebranschen är nära kopplade. Främjandet av resebranschens konkurrenskraft ökar efterfrågan på flygtrafik, och en ökad flygtrafik förbättrar Finlands tillgänglighet som resmål. Finland bör öka sin popularitet som turistland året om och skapa fler attraktiva resmål utöver Lappland och huvudstadsregionen. Samtidigt bör man satsa mer på produktifieringen och paketeringen av resetjänster och på utvecklingen av försäljningskanalerna.

Ytterligare information:

Timo Nevaranta, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 1430
Jenny Hasu, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 040 658 3510
Kari Savolainen, utredare, tfn 040 772 7282
Marjukka Aarnio, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7150