Hyppää sisältöön

Särlösning i samband med reformen av arbets- och näringstjänsterna drar upp riktlinjer för ansvaret för finansieringen av integrationstjänsterna

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 14.12.2021 12.18 | Publicerad på svenska 17.12.2021 kl. 9.57
Pressmeddelande
Invandrarkvinna och invandrarpojken som studerar i skolklass.

Ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen fastställde en särlösning i anslutning till reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024. Denna fastställer finansieringsansvaret i anslutning till integrationen. Lösningen beaktar särdragen i integrationen, men uppmuntrar kommunerna att samtidigt utveckla tjänsterna och främja invandrarnas integration och sysselsättning genast i början av integrationen. 

Avsikten är att i samband med reformen av arbets- och näringstjänsterna öka kommunens finansieringsansvar för utkomstskyddet för arbetslösa samtidigt som kopplingen mellan utkomstskyddet för arbetslösa och aktiveringstjänster slopas.

Efter ändringarna måste kommunerna finansiera arbetslöshetsförmåner också för de dagar som den arbetssökande deltar i arbetskraftsservicen. Dessa dagar beaktas också i den räknare för arbetslöshetsdagar som utgör grunden för finansieringsansvaret. 

I fråga om finansieringsansvaret för arbetsmarknadsstöd som betalas under integrationsplanen och för integrationsutbildning föreslår dock ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen en särlösning för att kommunernas incitament att främja invandrarnas integration och sysselsättning ska förbli så goda som möjligt. 

Räknaren fryses i tre år för flyktingar

Enligt särlösningen fryses kommunens dagräkning för finansieringsansvaret för arbetslöshetsförmåner, om kommunen betalar arbetslöshetsförmån på basis av integration. När det gäller flyktingar varar stoppet i tre år, och för andra invandrare i ett år. 

Särlösningens inverkan på sysselsättningsmålet bedöms vara liten och den är motiverad, eftersom sysselsättningen av arbetssökande med utländsk bakgrund och i synnerhet flyktingar ofta är långsammare än hos andra arbetssökande. 

Även om den reform av integrationslagen som är under beredning strävar efter att påskynda integrationen, pågår integrationsutbildningarna ofta längre än andra sysselsättningstjänster. Invandrarnas aktiveringsgrad är också ofta hög, så i nuläget finansierar kommunerna knappt alls sysselsättningsförmånerna för dem som omfattas av integrationstjänsterna. 

Integrationsutbildningen ersätts via statsandelssystemet

Sysselsättningstjänsterna finansieras offentligt med cirka 700 miljoner euro per år, varav cirka 50 miljoner används till integrationsutbildning. 

Ministergruppen beslutade också att denna integrationsutbildning som ordnas i form av arbetskraftsutbildning ersätts till kommunerna efter reformen i huvudsak som en del av statsandelssystemet på basis av kriteriet för främmande språk. Den del som används för integrationsutbildning för flyktingar, uppskattningsvis 20 miljoner euro, delas dock ut till kommunerna som en del av den kalkylerade ersättning som betalas för mottagande av flyktingar och främjande av integration. 

Finansieringslösningarna är kostnadsneutrala

De finansieringslösningar som man nu beslutat om beaktar bättre kommunernas olika situationer i fråga om antalet integrationskunder än de allmänna lösningarna för finansieringen av reformen av arbets- och näringstjänsterna. Särlösningen stöder kommunernas möjligheter att ordna integrations- och sysselsättningsfrämjande tjänster för dem också genast efter att de kommit till landet. Finansieringsreformerna genomförs kostnadsneutralt.

Mer information:
Iiris Niinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 5047 372 
Paula Karjalainen, konsultativ tjänsteman, tfn 029 504 7117

 
Sivun alkuun