Sektorernas färdplaner avslöjar möjligheterna till betydande utsläppsminskningar – genomförande kräver en gemensam insats av staten och företagen

Inom fyra energiintensiv sektorer inom industrin och nio andra sektorer har man berett färdplaner som syftar till betydande minskningar av växthusgasutsläppen fram till 2035. Det arbete som inleddes hösten 2019 framskred snabbt och sektorerna kunde presentera sina resultat vid arbets- och näringsministeriets webbinarium den 9 juni 2020.

Näringsminister Mika Lintilä, som öppnade evenemanget, påminde om att utarbetandet av färdplanerna för klimatneutralitet har varit ett steg mot regeringens mål om ett klimatneutralt Finland 2035. De resultat som nu presenteras visar att det arbete som har utförts har en ännu större roll än väntat när det gäller att uppnå målet.

– Nu är det viktigt hur vi kan omvandla de åtgärder som lyfts fram i färdplanerna till investeringar. Detta förutsätter incitament och åtgärder från statens sida, även om de avgörande besluten fattas inom sektorer och företag.

– Under arbetets gång har det blivit klart att genomförandet av färdplanerna kräver att samhället elektrifieras på ett helt nytt sätt. För att industrin ska bli utsläppsfri krävs betydande mängder ren och leveranssäker el till rimligt pris, summerade minister Lintilä.

– En minskning av utsläppen från energisystemet till nära noll kommer att förutsätta investeringar på uppskattningsvis minst 20 miljarder euro i ren energiproduktion under perioden 2020–2050. Dessutom behövs betydande investeringar i energinät och energisystem samt i förnyade processer inom den energiintensiva industrin, påpekade Lintilä.

– Det är viktigt för näringslivet att man hittar kostnadseffektiva, teknikneutrala metoder på marknadsvillkor för utsläppsminskningar, betonade Finlands näringslivs styrelseordförande Pekka Lundmark i sitt anförande.

Han påminde om att nya klimatlösningar är en enorm möjlighet för näringslivet. Utvecklingen av dem förutsätter en stark och systematisk elektrifiering av samhället, FoUI-finansiering och möjliggörande av export av klimatlösningar. Minskningen av utsläppen måste ske på många ställen i värdekedjan, och behovet av nya typer av material och produktionsprocesser är tydligt.

– Färdplanerna har varit ett bra exempel på samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn och på sökande efter lösningar för genomförande av en klimattransformation. Färdplanerna ger en noggrannare uppfattning om omfattningen av åtgärderna inom olika sektorer, kostnaderna, investeringarna, kompetensbehoven samt tillväxt- och exportmöjligheterna, bedömer Lundmark.

– Den bild som skapas av näringslivets möjligheter till utsläppsminskningar genom färdplanerna är lovande. Det är möjligt att uppnå Finlands ambitiösa mål om klimatneutralitet 2035. Utsläppen från industrin kan minskas med över 10 Mt fram till 2035 (från 2015 års nivå), berättade Lundmark.

Vid webbinariet presenterades det egna arbetet med färdplanen av Finsk Energiindustri, Kemiindustrin, Skogsindustrin, Teknologiindustrin, Finsk Handel, Livsmedelsindustriförbundet, Lantbruksbranscherna, Logistik- och transportbranschen, Byggnadsindustrin, Finlands Sågindustri, Fastighetsägarna och Byggherrarna i Finland RAKLI, Suomen tekstiili ja muoti samt Turism- och restaurangförbundet Mara.

Färdplanerna beskriver hur industrin ska handla för att lyckas minska sina utsläpp. Färdplanerna visar också vägen för förnyelsen inom industrin. Det globala behovet av koldioxidsnåla lösningar växer. Avsikten är också att göra koldioxidsnåla lösningar till finländska företags nya framgångskoncept inom ramen för programmet för export och internationell tillväxt.

I slutanförandet vid evenemanget berättade arbets- och näringsministeriets överdirektör Riku Huttunen att resultaten av arbetet med färdplanen kommer att analyseras noggrant utifrån behoven i den energi- och klimatstrategi som samordnas av ministeriet och som ska bearbetas till politikåtgärder. Färdplanerna med sina tydliga förslag bidrar också till den pågående ekonomiska diskussionen om återhämtning efter coronaepidemin.

– Vi kommer att fortsätta samordna samarbetet så att det viktigaste, dvs. genomförandet av vägkartor och deras bearbetning till investeringar, lyckas, lovade Huttunen.

Huttunen berättade också att ministeriet bereder tillsättandet av en arbetsgrupp för sektorsintegration. Den kommer att granska integreringen av både energisystemet och industrin. Avsikten är att arbetsgruppen tillsätts redan före sommarlovet.

Sammankoppling av olika sektorer som orsakar utsläpp, såsom industri, trafik och uppvärmning via el-, fjärrvärme - och gasinfrastrukturen kallas sektorsintegration. Genom att utnyttja de synergieffekter som uppnås på detta sätt kan kostnadseffektiva utsläppsminskningar uppnås.

Ytterligare information:
Antti Siika-aho, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 050 575 4118
Riku Huttunen, överdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 431 6518
Juhani Tirkkonen, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 365 3412
Jyrki Alkio, projektchef, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7103