Arbetslivsbarometern 2024: Arbetslivskvaliteten var fortsatt god trots att osäkerheten på arbetsmarknaden har ökat

Enligt arbetslivsbarometern upplever löntagarna ofta brådska och avbrott i sitt arbete. Samtidigt har stämningen på arbetsplatserna blivit bättre. Arbetsplatserna stöder löntagarnas möjligheter att lära sig nytt, men mängden utbildning som erbjuds av arbetsgivaren har klart minskat under de senaste åren.

Arbetslivsbarometern, som arbets- och näringsministeriet publicerar årligen, beskriver löntagarnas arbetslivskvalitet. Hösten 2024 besvarades barometern av 2 072 personer, och resultatet kan generaliseras till att gälla alla löntagare i Finland. Uppgifterna utnyttjas bland annat i den strategi för utveckling av arbetslivet som bereds för närvarande.

Uppfattningarna om situationen på arbetsmarknaden var negativare

Löntagarnas syn på situationen på arbetsmarknaden har blivit negativare under de senaste två åren. I barometern hösten 2024 framfördes negativare uppfattningar än året innan. Klart fler ansåg det möjligt att de kan komma att bli permitterade. 14 procent uppskattade att permittering är möjlig under de följande tolv månaderna, medan fyra procent var säkra på att de kommer att bli permitterade.

Sju procent av löntagarna uppskattade att uppsägning är möjlig under det kommande året, medan två procent var säkra på det. Också tron på möjligheterna att hitta nytt arbete försvagades ytterligare.

Vanligt med brådska och avbrott i arbetet

Brådska i arbetet är vanligt, men den har inte ökat under de senaste åren. År 2024 arbetade en fjärdedel av löntagarna enligt snäva tidtabeller eller i mycket snabb takt dagligen och 38 procent varje vecka.

I arbetslivsbarometern 2024 frågades det för första gången om avbrott i arbetet. Så många som var fjärde löntagare ansåg att påståendet om att arbetet ofta avbryts på grund av överraskande arbetsuppgifter beskriver deras arbete mycket väl. 38 procent bedömde att påståendet beskriver deras arbete ganska väl.

Stämningen på arbetsplatserna och kulturen av kontinuerligt lärande har förbättrats

Under de senaste 20 åren har stämningen på arbetsplatserna blivit positivare. År 2024 upplevde drygt fyra av fem löntagare att information förmedlas öppet på arbetsplatsen, att arbetstagarna behandlas lika på arbetsplatsen, att konflikter kan lösas på arbetsplatsen och att atmosfären på arbetsplatsen är förtrolig.

Löntagarnas möjligheter att utveckla sitt kunnande och komma med nya idéer har förbättrats på lång sikt, men tillväxten har planat ut efter 2017. Merparten upplever att de hela tiden kan lära sig något nytt i sitt arbete och att arbetstagarna uppmuntras till försök. Samtidigt har mängden utbildning som erbjuds av arbetsgivaren klart minskat under de senaste åren.

I arbetslivsbarometern 2024 frågades det för första gången om introduktionen av nya arbetstagare. 77 procent av respondenterna uppgav att nya medarbetare får tillräcklig introduktion.

AI-användningen har ökat endast lite från året innan

Användningen av digitala och tekniska verktyg har blivit ett grundläggande inslag i arbetslivet. Bara fem procent av löntagarna använder dem inte alls i sitt arbete. Tidsmässigt sett använde löntagarna dock digitala verktyg i mycket varierande omfattning. Närmare hälften av löntagarna använde digitala verktyg nästan hela tiden i sitt arbete, medan ungefär en femtedel använde dem 50–75 procent av sin arbetstid.

Av de löntagare som använder digitala och tekniska verktyg använde 16 procent AI-baserade verktyg minst varje vecka. AI-användningen har ökat rätt lite jämfört med året innan, och i huvudsak i högre tjänstemäns arbete.

Mer information:
Maija Lyly-Yrjänäinen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 297