Statsrådet gav i dag sin ståndpunkt om ett krisinstrument för den inre marknaden till riksdagen

Syftet med krisinstrumentet för den inre marknaden är att stärka den inre marknadens beredskap och funktion i krissituationer. Förslaget omfattar bland annat bättre samarbete och informationsutbyte, gemensam upphandling och lagringsskyldighet. Statsrådet stöder stärkandet av kriståligheten och samordningen, men framför även vissa reservationer.

Statsrådet lämnade sin ståndpunkt i en U-skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag den 27 oktober 2022.

Kommissionen publicerade i september 2022 ett förslag till lagstiftningspaket om ett krisinstrument för den inre marknaden. Syftet med förslaget är att säkerställa att den inre marknaden fungerar, det vill säga fri rörlighet för varor, tjänster och människor i krissituationer. Bakgrunden till förslaget ligger i covid-19-pandemin, då stängda gränser och funktionsstörningar på den inre marknaden orsakade problem för människor och företag.

”Statsrådet understöder målen i kommissionens förslag. Åtgärderna ska dock vara proportionella och medlemsstaterna ska ha ansvar för sin egen beredskap. De grundläggande principerna för vårt nationella försörjningsberedskapssystem måste kunna bevaras och verksamheten får inte försämras”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Kommissionen föreslår gemensamma metoder för krissituationer

Kommissionen har som mål att stärka EU:s kristålighet och den inre marknadens beredskap inför olika typer av kriser samt störningar i efterfrågan och utbud. Krisinstrumentet gör det möjligt att snabbt reagera på nödsituationer och kriser som hotar den inre marknadens funktion. Tillgången till de kritiska produkter som behövs för att hantera krisen kan säkerställas till exempel genom gemensam upphandling.

Förslaget stärker informationsutbytet, samordningen, samarbetet och solidariteten i EU när medlemsstaterna tar i bruk åtgärder i en krissituation. I kommissionens förslag ingår också metoder för att förbättra medborgarnas, konsumenternas och de ekonomiska aktörernas tillgång till information i nödsituationer både på nationell nivå och på EU-nivå. 

I paketet ingår dessutom ett förslag till förordning och direktiv som gör det möjligt att avvika från harmoniserade produktregler under ett nödläge. Målet är att säkerställa och påskynda tillgången på bland annat maskiner, utrustning, personlig skyddsutrustning, gödselmedel och byggprodukter på marknaden.

Statsrådet stöder förslagets mål med vissa reservationer

Statsrådet stöder förslagets syfte att stärka EU:s kristålighet samt att vidta åtgärder för att förbättra samordningen och samarbetet mellan medlemsstaterna och kommissionen. Statsrådet understöder även EU:s gemensamma upphandling.

Kommissionens förslag innehåller åtgärder som syftar till att säkerställa tillgången till strategiska produkter och tjänster i ett beredskapsläge. Statsrådet förhåller sig reserverat till de obligatoriska lagringsskyldigheter som föreslås för medlemsstaterna och fäster kritisk uppmärksamhet vid de kraftiga marknadsinterventioner som riktar sig mot ekonomiska aktörer. Eventuella problem med tillgången på produkter eller tjänster kan enligt statsrådet förebyggas effektivast på marknadsvillkor.

Enligt statsrådet bör förslagets förhållande till EU:s övriga bestämmelser om krisberedskap och till de nationella försörjningsberedskapssystemen förtydligas. Det ska säkerställas att EU-lagstiftningen inte försämrar det nationella försörjningsberedskapssystemets funktion. Medlemsstaterna ska också i fortsättningen ha ansvar för sin egen beredskap. Definitionen av kris bör preciseras så att den endast gäller exceptionella krissituationer, och beredskaps- och nödläge måste kunna tas i bruk på noggrant avgränsade villkor. 

Riksdagen beslutar om Finlands slutliga ståndpunkt

Statsrådets U-skrivelse upprättas om de ärenden som det fattas beslut om i EU och som till sitt innehåll skulle höra till riksdagens behörighet om Finland inte var medlem i EU. Skrivelsen omfattar det huvudsakliga innehållet i förslaget och konsekvenser samt statsrådets ståndpunkt i ärendet. På grundval av detta bildar riksdagen Finlands ståndpunkt i fråga om kommissionens förslag.

Förslaget till förordning behandlas för närvarande i Europeiska unionens råd och Europaparlamentet. När båda har antagit sin ståndpunkt kommer de att inleda trepartssamtal med kommissionen. Vid förhandlingarna kommer man preliminärt överens om den text till förordningen som dessa tre institutioner fortfarande kommer att anta i enlighet med sin arbetsordning. 

Ytterligare information: 
Emily Strohm, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7160
Hannele Timonen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7141