Regeringen föreslår kompletteringar i budgetpropositionen för 2022

Regeringen överlämnade torsdagen den 18 november ett förslag till komplettering av budgetpropositionen för 2022 till riksdagen. Enligt propositionen ska förmånstagarna kompenseras för de minskade intäkterna från avkastningen av penningspelsverksamhet med 73,8 miljoner euro utöver det belopp på 330 miljoner euro som föreslagits i budgetpropositionen. I den kompletterande budgetpropositionen ökar behovet av anslag med 152 miljoner euro. Inkomstposterna höjs på motsvarande sätt med sammanlagt 39 miljoner euro till följd av att inkomsterna av blandad natur har ökat.

Kompensation för minskningen av avkastningen av penningspelsverksamhet 

Det föreslås att förmånstagarna även 2022 ska kompenseras fullt ut för de minskade intäkterna från avkastningen av penningspelsverksamhet. Det föreslås att de minskade intäkterna ska kompenseras med sammanlagt 73,8 miljoner euro utöver det belopp på 330 miljoner euro som tidigare föreslagits i budgetpropositionen. Av detta totala belopp ska cirka 15,8 miljoner euro finansieras genom en sänkning av lotteriskatten och cirka 46,3 miljoner euro kompenseras genom en anslagsökning i statsbudgeten. Avkastningen av penningspelsverksamhet har dessutom föranlett så kallade ofördelade vinstmedel. Det föreslås att användningen av dem ökas till ett belopp av 11,7 miljoner euro.

Till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde anvisas kompensation till ett belopp på sammanlagt cirka 41 miljoner euro. Av denna summa är konstens och kulturens andel cirka 18,4 miljoner euro, idrottsväsendets andel cirka 11,9 miljoner euro, vetenskapens och forskningens andel cirka 6,4 miljoner euro och ungdomsarbetets andel cirka 4,3 miljoner euro. 

Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde kompenseras till ett belopp av sammanlagt cirka 3,1 miljoner euro för främjande av hästuppfödning och hästsport och social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde till ett belopp av cirka 29,7 miljoner euro för understöd till sammanslutningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd.

Finansiering för informationssystemsprojekt

För den fortsatta finansieringen av projektet för ett gemensamt fältledningssystem (KEJO) för polisen, räddningsväsendet, social- och hälsovårdsväsendet, Gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten och Tullen föreslås det ett belopp på 6,85 miljoner euro för polisväsendet. I anslutning till utvecklingen av fältledningssystemet föreslås det också ett tillägg på 300 000 euro för försvarsmaktens omkostnader. 

Till Rättsregistercentralen anvisas 1,7 miljoner euro för projektet för revidering av systemet för verkställigheten av påföljdsavgifter och 925 000 euro för utvecklingsprojektet för hantering av behörigheter inom justitieförvaltningen.

För utvecklandet av ett nytt informationssystem för budgetramar och budget föreslås 4,0 miljoner euro och för betalningen av den nationella medfinansieringen i det av EU delfinansierade projektet EuroQCI föreslås 2,4 miljoner euro. Det föreslås en anslagsökning på 5,8 miljoner euro för att täcka kostnaderna för projektet TE-digi. 

För utgifterna för den riksomfattande informationshanteringen inom social- och hälsovården föreslås ett tillägg på sammanlagt cirka 3,5 miljoner euro, varav 2,5 miljoner euro riktas till kostnaderna för anskaffning av virtualisering och kapacitet för Kanta-tjänsternas disksystem och 1 miljon euro till kostnaderna för covidintyg.

Andra ändringar i den kompletterande budgetpropositionen

Med anledning av läget i Afghanistan föreslår regeringen att flyktingkvoten för 2022 höjs till 1 500 personer, medan den i budgetpropositionen var 1 050 personer.  I anslutning till höjningen föreslås det ett tillägg på 1,1 miljoner euro i anslagen för inrikesministeriets förvaltningsområde. I anslagen för arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås det ett tillägg på 2,5 miljoner euro för statens ersättningar för integrationsfrämjande verksamhet och ett tillägg på 0,7 miljoner euro för integrationsutbildning. 

Det föreslås 300 000 euro för en revidering av beredskapslagen.

För att förkorta behandlingstiderna för åtalsprövning och behandlingstiderna i domstolarna föreslås en anslagshöjning på 3 miljoner euro. Av dessa medel ska 2,55 miljoner euro anvisas till domstolarnas omkostnader och 450 000 euro till åklagarmyndighetens omkostnader.

För räddningsväsendet föreslås det 350 000 euro för utökad räddningsutbildning och 1,6 miljoner euro för anordnandet av en svenskspråkig räddningskurs. Den svenskspråkiga kursen genomförs som en regional kurs och ordnas av Räddningsinstitutet i Kuopio i samarbete med något annat regionalt räddningsverk. Det föreslås att nivån på anslagen för räddningsväsendets särskilda utgifter höjs med cirka 1 miljon euro till 3 miljoner euro.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata föreslås få ett anslag på sammanlagt cirka 3,9 miljoner euro, varav 1,9 miljoner euro ska användas för att snabba upp registreringen av utlänningar och 1 miljon euro för digitalisering av myndighetens serviceprocesser.

Det föreslås ett tillägg på 3,4 miljoner euro för en temporär höjning av de studerandes egna inkomstgränser.

Det föreslås ett tilläggsanslag på cirka 5,1 miljoner euro i samband med den grundliga renoveringen av Nationalteaterns lilla scen för ersättningar till följd av förseningar som föranleds av en rättsprocess.

Det allmänna understödet till kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (UNOHCHR) föreslås bli höjt med 2,1 miljoner euro. 

Det föreslås 2,5 miljoner euro i statsunderstöd för sådana kommunala infrastrukturprojekt som främjar gång och cykling. 

Det föreslås ett anslag på 2,5 miljoner euro för understöd för digital flygplatsverksamhet. Avsikten är att bevilja statsunderstöd för investeringshelheten Helsinki-East Aerodome i Pyttis.

Vidare föreslås det att det anslag på 87 miljoner euro för elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin som föreslogs i budgetpropositionen ska slopas. Detta beror på att beredningen av lagstiftningen om elektrifieringsstödet har fördröjts på grund av att EU-kommissionen fortfarande inte har lagt fram riktlinjer för kompletteringen. Anslaget kommer att anvisas på nytt i en tilläggsbudgetproposition i samband med att lagförslaget överlämnas.

Justering av anslagen i överensstämmelse med behovskalkylerna

Det föreslås en anslagshöjning på 10 miljoner euro för ersättningar till privata rättsbiträden. Ökningen av anslaget föranleds av det ökade antalet ärenden vid domstolarna och beviljas för åtgärdandet av anhopningen av ärenden på grund av covid-19 och de därmed ökade beloppen av utbetalade ersättningar.

I statens andel av de utgifter som följer av sjukförsäkringslagen föreslås ett tillägg på 23 miljoner euro. Behovet föranleds närmast av att utgifterna för läkemedels- och reseersättningar och kalkylerna över ersättningsutgifterna för undersökning och vård har preciserats. Av tillägget hänför sig 6 miljoner euro till de merkostnader som coronavirustestningen medför för sjukförsäkringsersättningarna.

Statens nettoupplåning ökar med 113 miljoner euro

Skatteinkomstprognosen sänks med sammanlagt 27 miljoner euro. Skatteintäkterna minskar särskilt till följd av den sänkning av lotteriskatten som nämns ovan. Minskningen motsvarar 17 miljoner euro. Dessutom sänks intäktskalkylen över skatten på förvärvs- och kapitalinkomster med 2 miljoner euro efter att bedömningen av konsekvenserna av höjningen av hushållsavdraget har uppdaterats. Också intäktskalkylen över energiskatten sänks med 8 miljoner euro efter att intäktskalkylerna över skatten på el för värmepumpar och datorhallar och för skatten på biogas har preciserats på grund av de ändringar som föreslagits i lagstiftningen om dessa.

Kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med sammanlagt 66 miljoner euro. Ändringen beror framför allt på att det beräknade marknadspriset för utsläppsrätter har stigit. Inkomsterna från handläggningsavgifter för visum har däremot minskat till följd coronaviruspandemin.

Det föreslås att anslagen för 2022 höjs med 152 miljoner euro till sammanlagt 64,9 miljarder euro. Inkomstposterna höjs med 39 miljoner euro till sammanlagt 57,9 miljarder euro. Propositionen ökar statens behov av nettoupplåning med 113 miljoner euro. Sålunda beräknas statens nettoupplåning uppgå till cirka 7 miljarder euro 2022. Statsskulden beräknas vid utgången av 2022 uppgå till cirka 144 miljarder euro, vilket är cirka 55 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ytterligare information: Lauri Finér, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 676 och Ann-Mari Kemell, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 330