Frågor och svar om sysselsättningsområdena

Förfarandet med stupstock hänvisar till utövandet av statsrådets beslutanderätt och beredningen av statsrådets beslut i fråga om sysselsättningsområdet. Bestämmelser om statsrådets beslutanderätt finns i 16 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023).

Enligt 16 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice beslutar statsrådet om bildandet av ett sysselsättningsområde eller om en kommun ska höra till ett sysselsättningsområde, om arbetskraften i en kommun understiger 20 000 personer och statsrådet inte har beviljat ett sådant tillstånd som avses i 4 § i lagen om införande av lagen om ordnande av arbetskraftsservice och vissa lagar som har samband med den, och kommunen blir utanför ett sysselsättningsområde. Samtidigt ska statsrådet också besluta om kostnadsfördelningen, förvaltningsmodellen, principerna enligt vilka tjänsterna och uppgifterna ska organiseras och annat som är nödvändigt för att organisera samarbetet och som kommunerna inte har avtalat om.

Statsrådet kan fatta ett motsvarande beslut också om kommunen eller sysselsättningsområdet inte i övrigt uppfyller de villkor som föreskrivs i 12 § 1 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. En sådan situation föreligger till exempel om sysselsättningsområdet inte är geografiskt sammanhängande.

Det kan alltså bli aktuellt med ett förfarande med stupstock om kommunen eller sysselsättningsområdet har ansökt om undantag, men villkoren för beviljande av undantag enligt 4 § i lagen om införande av lagen om ordnande av arbetskraftsservice och vissa lagar som har samband med den (383/2023, nedan införandelagen) inte uppfylls. Samma förfarande tillämpas då inte bara på den kommun eller det sysselsättningsområde som ansökt om undantag utan också på ett eller flera områden bredvid den kommun eller det sysselsättningsområde till vilka den kommun eller det sysselsättningsområde som ansökt om undantag ska fogas.  

Stupstocksförfarande kan också komma i fråga om det inte har ansökts om undantag och inte heller lämnats in ett sådant avtal eller beslut som avses i 15 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Även i en sådan situation tillämpas samma förfarande inte bara på kommunen eller kommunerna i fråga utan också på ett eller flera områden bredvid den eller de kommuner till vilka kommunen eller kommunerna i fråga ska fogas.  

Även om en kommun eller ett sysselsättningsområde inte uppfyller villkoren i 12 § 1 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, såsom kravet på ett geografiskt enhetligt område, kan det bli aktuellt med ett förfarande med stupstock. Även i en sådan situation tillämpas samma förfarande inte bara på kommunen eller kommunerna i fråga utan också på ett eller flera områden bredvid den eller de kommuner till vilka kommunen eller kommunerna i fråga ska fogas.

Vid förfarandet med stupstock tar arbets- och näringsministeriet och finansministeriet del av de handlingar som de kommuner som är föremål för förfarandet har lämnat in och begär vid behov ytterligare utredning och hör kommunerna. Ministerierna bereder en framställning till statsrådet för beslut enligt 16 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. De berörda kommunerna hörs om utkastet till beslutsförslag under december-januari.
 

Om kommunen inte är med i något sysselsättningsområde eller själv ordnar arbetskraftsservice, inleder arbets- och näringsministeriet ett förfarande för att bilda sysselsättningsområden enligt 16 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023). (se fråga 2. Vad är förfarandet med stupstock och vad händer under ett sådant?)

Om det för någon kommuns del har inletts ett förfarande för att bilda ett sysselsättningsområde, hör arbets- och näringsministeriet kommunen angående de utkast till beslutsförslag som rör bildandet av sysselsättningsområden. De kommuner som ska höras är endast de som kommer att beröras av statsrådets beslut om sysselsättningsområden. Arbets- och näringsministeriet informerar de kommuner som omfattas av förfarandet och ger närmare anvisningar i brevet om hörande.

Den uppdaterade ordnandeplanen behöver inte lämnas in till arbets- och näringsministeriet. Om det sker en ändring i medlemskommunerna eller parterna i ett sysselsättningsområde, ska arbets- och näringsministeriet informeras om ändringen (15 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice).

(Se frågan Avtalet mellan kommunerna inom vårt samarbetsområde har ändrats, hur ska vi göra?)

De kommuner som bildar ett sysselsättningsområde ska lämna in ett avtal om ett gemensamt organ eller ett grundavtal för en samkommun till arbets- och näringsministeriet. Avtalet ska lämnas till arbets- och näringsministeriet inom två veckor från det att samarbetsavtalet eller grundavtalet godkänts.

En kommun som har beslutat att ordna arbetskraftsservice självständigt ska lämna sitt beslut om detta till arbets- och näringsministeriet inom två veckor från det att beslutet fattats.

Om det sker en ändring i medlemskommunerna eller parterna i ett sysselsättningsområde, ska arbets- och näringsministeriet informeras om ändringen. I samband med att handlingarna lämnas in, ska en plan för ordnandet av arbetskraftsservice lämnas in. Handlingarna ska skickas till adressen [email protected] och förses med diarienumret VN/17693/2023.

Om nekande till mottagande av lokaler ska omedelbart rapporteras till utvecklings- och förvaltningscentret [email protected] samt till arbets- och näringsministeriet [email protected] med diarienummer VN/17693/2023.  

Informationen är viktig till exempel på grund av uppsägningar av hyresavtal som gäller lokaler och förutseende av kostnaderna för dem. Enligt 3 § i införandelagen ska anmälan ha gjorts senast den 31 oktober 2023. I 8 § i införandelagen föreskrivs det om överföringen av lokaler.

Det är inte möjligt att ansöka om undantagslov efter den 31 oktober 2023.