Anvisningar och metoder för bedömningen av företagskonsekvenser

Utgångspunkterna för analysen av lagstiftningens konsekvenser för företag är de målgrupper för vilka de förväntade företagskonsekvenserna medförs, arten av konsekvenser som uppstår och betydelsen av olika direkta och indirekta konsekvenser för företagen och marknaden.

Vid en väl förberedd analys av företagskonsekvenserna beaktas bl.a. hur en föreslagen lag ändrar företagens processer och bedöms vilka kostnader en lag eller lagändring medför för företagen. En bra proposition avslöjar också huruvida konsekvenserna för små företag är relativt sett större än konsekvenserna för stora företag, och huruvida propositionen påverkar de konkurrensmetoder som olika företag använder.

Studerandet av olika slags regleringsalternativ och ordnandet av ett mångsidigt samrådsförfarande utgör en del av lagberedningen och har ett nära samband med konsekvensbedömningen.

I bedömningen av företagskonsekvenser fäster arbets- och näringsministeriet särskild vikt vid regleringsbördan på företag. Arbets- och näringsministeriet utvecklade år 2017 en räknare för beräkning av regleringsbördan i samband med försöksprojektet en in, en ut. Med hjälp av räknaren kan man ta fram enhetliga och sinsemellan jämförbara bedömningar av lagstiftningens konsekvenser för företagens regleringsbörda.

År 2022 införde arbets- och näringsministeriet i samband med revideringen av statsrådets anvisningar om konsekvensbedömning ett test för små och medelstora företag (SME-test). Syftet med testet är att styra statsrådets lagberedare att bättre beakta små och medelstora företags särdrag och utmaningar när ny lagstiftning utarbetas.

SME-test

Ytterligare upplysningar: erno.mahonen(at)tem.fi