Genom regionutvecklingsdiskussioner skapas en gemensam lägesbild mellan staten och landskapen
Mellan staten och landskapsförbunden förs regionutvecklingsdiskussioner den 2–16 november. Målet för diskussionerna är att staten och landskapen utvecklar en gemensam uppfattning om målen för regionutvecklingen, verksamhetsförutsättningarna och genomförandet.
Under diskussionerna i november går man igenom aktuella teman och fenomen som lyfts fram utifrån landskapens och statsrådets gemensamma beredning och som gäller olika förvaltningsområden och är viktiga med tanke på regionutvecklingen. Diskussionsämnen är bland annat stimulansåtgärder med anledning av coronakrisen för förnyelse av näringslivet och stärkande av sysselsättningen, digitalisering, tillgänglighet och multilokalitet samt stävjande av klimatförändringen och grön tillväxt i anslutning till den.
I diskussionerna deltar från statens sida företrädare för arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och finansministeriet samt från regionförvaltningen företrädare för närings-, trafik- och miljöcentralerna och arbets- och näringsbyråerna. I fråga om landskapen deltar utöver landskapsförbunden också representanter för centralorter, utvecklingsbolag och utbildningsanstalter. Sammansättningarna varierar beroende på region och de teman som diskuteras.
Som grund för diskussionerna ligger regionutvecklingsbeslutet, landskapsprogramarbetet och lägesbilden för regionutvecklingen
Diskussionerna förs utifrån statsrådets regionutvecklingsbeslut, arbetet med landskapsprogrammet och lägesbilden för regionutvecklingen. För att förbereda diskussionerna har landskapen utarbetat en lägesbild som utvärderar regionens utveckling och som består av statistiskt material och analyser av experter på regionutveckling.
I den uppskattning av lägesbilden som landskapen berett har prioriteringarna i det regionutvecklingsbeslut som statsrådet godkände i mars 2020 beaktats. Dessa är begränsning av klimatförändringar och tryggande av biologisk mångfald, hållbar samhällsutveckling och fungerande förbindelser, näringslivets förnyelse och satsning på FoU och innovation, kompetens och bildning som regionutvecklingsresurs och ökad delaktighet och välfärd samt förebyggande av ojämlikhet.
Ministerierna har berett arbetet med en lägesbild på nationell nivå om motsvarande teman för regionutvecklingsdiskussionerna. Genom de lägesbilder som landskapen och ministerierna gör stärks det gemensamma kunskapsunderlaget och kunskapsbaserad ledning tas i större utsträckning med i regionutvecklingen än för närvarande.
– I diskussionerna försöker man tvärsektoriellt ta tag i faktorer som påverkar regionutvecklingen och lyfta fram orsakssammanhang. Till exempel glömmer man lätt att människornas välfärd och erfarenhet av delaktighet eller ojämlikhet har ett samband med sysselsättningen, tillgången på kunnig arbetskraft, den kommunala och regionala ekonomin och hela regionens livskraft. I regionutvecklingsdiskussionerna står hela regionen i centrum i stället för stuprörstänkande, säger avdelningschef Marja-Riitta Pihlman.
I regionutvecklingsdiskussionerna fattas inga bindande beslut, utan det centrala målet är att skapa en gemensam lägesbild av regionens utveckling och finna metoder med hjälp av vilka olika parter kan främja de frågor som står på bordet. Genomförandet följs upp tillsammans med landskapen och delegationen för förnyelse i regionerna (AUNE) svarar för uppföljningen.
Regionutvecklingsdiskussionerna är en del av den reviderade lagstiftningen om regionutveckling
Avsikten är att ytterligare intensifiera dialogen och partnerskapet mellan staten och landskapen, och de diskussioner som nu inleds genomförs som ett försök enligt den reviderade lagstiftningen om regionutveckling. Den nya lagstiftningen träder i kraft under 2021. Avsikten är att motsvarande diskussioner i fortsättningen ska ordnas regelbundet. Verksamhetsmodellen utvecklas utifrån en pilotomgång hösten 2020.
Ytterligare information:
Hanna-Maria Urjankangas, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3739