Regeringens proposition med förslag till reform av arbets- och näringstjänsterna för tjänsterna närmare kunderna

Regeringen föreslår att arbets- och näringsbyråernas tjänster överförs till kommunerna från och med den 1 januari 2025. Målet för den historiska reformen är att skapa en servicestruktur som på bästa möjliga sätt främjar snabb sysselsättning och ökar arbets- och näringstjänsternas effektivitet, tillgänglighet, resultat och mångsidighet.

Överföringen av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna för tjänsterna närmare såväl enskilda kunder som arbetsgivare. När samma anordnare ansvarar för sysselsättningstjänsterna, kommunens utbildningstjänster och näringstjänsterna stöder de bättre målen för snabb sysselsättning. Kommunerna har goda förutsättningar att erbjuda kunderna målinriktade tjänster som lämpar sig för behoven på den lokala arbetsmarknaden, vilket stärker regionernas livskraft och konkurrenskraft.

I reformen beaktas också den regionala rörligheten. Statsrådet lämnade en regeringsproposition med förslag till reform av arbets- och näringstjänsterna till riksdagen den 6 oktober 2022. Reformen avses träda i kraft våren 2023. Ansvaret för arbets- och näringstjänsterna ska överföras till kommunerna den 1 januari 2025. 

”Sysselsättningstjänsterna behöver utvecklas till en nordisk nivå så att de motsvarar dagens behov både till sitt innehåll och till sin struktur. Därför har ett led i regeringens sysselsättningsåtgärder varit att överföra arbets- och näringstjänsterna till kommunerna, närmare kunderna – både arbetssökande och arbetsgivare. Reformens viktigaste mål är att organisera sysselsättningstjänsterna så att de stöder regionernas livskraft, ökar sysselsättningen och utnyttjar de många möjligheter som finns i det kommunala ekosystemet: inte bara sysselsättningstjänsterna utan även livskraftstjänster och utbildningstjänster”, säger arbetsminister Tuula Haatainen. 

Ansvaret för att ordna tjänsterna överförs till kommuner eller samarbetsområden

Regeringen föreslår att tjänsterna ska överföras till kommunerna eller samarbetsområden bestående av flera kommuner, vars arbetskraftsbas är minst 20 000 personer. På detta sätt säkerställs att det även i fortsättningen finns tillräckliga resurser för att ordna arbets- och näringstjänster och att de arbetssökande har lika tillgång till tjänsterna överallt i Finland. Även de språkliga rättigheterna tryggas. 

Samarbetsområdena ska vara fungerande med tanke på arbetsmarknaden och arbetslivet. Dessutom ska de kommuner som bildar ett samarbetsområde hänga ihop geografiskt.

Det ska på vissa grunder vara möjligt att hos statsrådet ansöka om undantag från ansvaret för att ordna tjänster. Sådana grunder är till exempel karaktär av skärgård, långa avstånd samt säkerställande av att de språkliga och kulturella rättigheterna tillgodoses. För alla undantag gäller kravet att kommunen eller sysselsättningsområdet har anvisat tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för att ordna sysselsättningstjänster.

Sporrande finansieringsmodell som centralt element

En sporrande finansieringsmodell ska erbjuda stöd i ordnandet av tjänster som påverkar arbetsmarknaden så att kommunerna själva får ekonomisk nytta av att den arbetssökande sysselsätts på den öppna arbetsmarknaden. Incitamenten fungerar också mellan kommunerna, vilket betyder att de främjar arbetskraftens regionala rörlighet. Med reformen eftersträvas 7 000–10 000 nya sysselsatta före utgången av 2029.

I praktiken utvidgas kommunernas ansvar för kostnaderna för utkomstskyddets grunddel. Dessutom ska kopplingen mellan utkomstskyddet för arbetslösa och aktiveringen av arbetslösa att delta i service slopas. Kommunens ansvar för finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa börjar tidigare än för närvarande och ökar stegvis.

Kommunerna kompenseras fullt ut för det ökade finansieringsansvaret för utkomstskyddet för arbetslösa genom en ökning av statsandelen för basservicen, så att reformen inte ska påverka kommunernas finansiella ställning. Kommunkompensationen fastställs utifrån ett tvärsnittsår, men kompensationen höjs årligen i enlighet med folkpensionsindex, vilket innebär att kompensationen inte sjunker reellt under årens lopp.

De tjänster som överförs till kommunerna utgör ett nytt statsandelsåliggande, för vilket det anvisas en hundraprocentig statsandel. Ökningen av statsandelen för basservice riktas till kommunerna till hälften på basis av den arbetsföra befolkningen och till hälften på basis av antalet arbetslösa. När det gäller integrationsutbildning riktas ökningen på basis av kriteriet för främmande språk. Utifrån responsen under remissbehandlingen har den omfattande arbetslöshetens vikt höjts från 30 procent till 50 procent och den arbetsföra befolkningens vikt sänkts från 70 procent till 50 procent. 

Skyldighet att använda statens kundinformationssystem

Kommunerna ska åläggas en skyldighet att använda statens kundinformationssystem för att praxis för registrering av kunduppgifter ska förbli enhetlig, för att datasäkerhets- och informationssäkerhetsrisker i samband med behandlingen av kunduppgifter ska kunna minskas, för att de svårigheter som upphandlingslagstiftningen medför ska kunna undvikas samt för att kostnaderna för utveckling och upprätthållande av informationssystemen och därigenom de ekonomiska konsekvenserna av ändringen ska dämpas.

Reformprogram till stöd för genomförandet

Kompetent personal är en förutsättning för att reformen ska lyckas, varför det är ytterst viktigt att ta hand om personalen. 

”Det har från första början varit viktigt för mig att ta hand om personalen i samband med reformen. Kunniga yrkesutbildade personer inom arbets- och näringstjänsterna är en viktig resurs när det gäller att genomföra reformen framgångsrikt. Därför föreslår regeringen att personalen inom arbets- och näringsförvaltningen överförs till kommunerna i enlighet med principerna för överlåtelse av rörelse som så kallade gamla arbetstagare. Reformen strävar inte efter personalminskningar”, fastslår arbetsminister Haatainen.

I samband med reformen genomförs ett särskilt program i syfte att stödja beredningen och genomförandet under övergångsperioden. Programmet ger personalen stöd i förberedelserna för och genomförandet av reformen. Detta reformprogram görs upp och genomförs i samarbete mellan kommunerna och staten. 

Det övergripande ansvaret för skötseln av sysselsättningen kvarstår hos staten

Även om ansvaret för att ordna tjänster överförs till kommunerna, har staten i sista hand ansvaret för arbetskraften. Staten ansvarar för systemet med arbetskraftsservice och för att det fungerar på riksnivå. 

Ytterligare information:

Mikko Heinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 047 175
Iiris Niinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 047 372 (mediekontakter)
Jan Hjelt, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 048 940
Minna-Marja Jokinen, regeringsråd, finansministeriet, tfn 0295 530 018 (organisationsansvar)
Unna Heimberg, finansexpert, finansministeriet, tfn 0295 530 280 (finansiering)