Hyppää sisältöön

En hållbar tillväxt förutsätter utöver FUI-satsningar även ett effektivt FUI-system samt ökad kompetens och kompetent kapital

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 6.5.2022 11.02 | Publicerad på svenska 10.5.2022 kl. 11.30
Pressmeddelande

Finlands ekonomiska tillväxt har blivit klart efter tillväxten i jämförelseländerna, och det finns risk för att skillnaden ökar ytterligare. De huvudsakliga problemen är innovationernas bristande skalbarhet och långsam produktivitetsökning, konstateras i en slutrapport som utarbetats av en expertarbetsgrupp under ledning av Pekka Ala-Pietilä. Den överlämnades till näringsminister Mika Lintilä den 6 maj 2022.

I juni 2020 tillsatte minister Lintilä en oberoende expertgrupp för att stödja företagens förmåga att klara av de utmaningar som covid-19-pandemin orsakade. En prioriterad fråga i gruppens arbete blev varför Finland under de senaste tio åren inte har lyckats utnyttja sina goda utgångspunkter för att skapa ekonomisk tillväxt som tryggar välfärden i vårt samhälle. Åtgärdsförslagen i slutrapporten är avsedda för nästa regeringsperiod, dvs. 2023–2027.

”I slutrapporten har vi sammanställt förslag till åtgärder för att trygga en hållbar tillväxt i Finland. Till dem hör att höja nivån på forsknings- och utvecklingsinvesteringarna till fyra procent av BNP, effektivisera innovationssystemet, säkerställa tillräcklig tillgång till kompetens och experter, öka det riskvilliga kompetenta kapitalet samt trygga en sporrande investeringsmiljö”, säger Ala-Pietilä.

”Investeringsviljan i Finland och viljan att investera i Finland bör stärkas. Det bör ses till att företagsklimatet är konkurrenskraftigt, sporrande och förutsägbart samt säkerställas att det finns tillräckligt med experter och kompetens. Dessa åtgärder bidrar också till att attrahera mer kompetent kapital”, konstaterar näringsminister Lintilä. 

Tillväxtpolitikens resurser bör tryggas och systemet för forskning, utveckling och innovationer effektiviseras

Satsningarna på den forsknings- och utvecklingsverksamhet som ligger till grund för innovationer ligger efter jämfört med jämförelseländerna. Utmaningen har antagits, och den parlamentariska arbetsgruppen för forskning, utveckling och innovationer har skapat ett exceptionellt brett politiskt stöd för att öka satsningarna på forskning och utveckling. 

Det är nödvändigt att den prioritering av forsknings- och utvecklingsutgifter som det fattats beslut om genomförs i praktiken, oberoende av ekonomiska fluktuationer och andra utgiftsbehov. Hur stor nytta den offentliga finansieringen av forskning och utveckling ger när det gäller att förbättra produktiviteten beror på hur effektivt satsningarna på innovationer riktas, hurdan hävstångseffekt satsningarna ger på privat forsknings- och utvecklingsverksamhet samt hurdan förmåga företagen har att genom investeringar omvandla innovationer till produktion i Finland. Om dessa förutsättningar uppfylls, förbättras möjligheterna att samordna olika utgiftsbehov med en ansvarsfull hantering av de offentliga finanserna.

De största svagheterna i innovationssystemet har att göra med bristande förutsägbarhet, brist på radikala investeringar och tillämpad forskning samt bristande samordning mellan olika delar i systemet. Dessutom är man inte tillräckligt bra på att överföra kompetens till företagen. För att en ökad finansiering till forskning och utveckling ska kunna utnyttjas effektivt krävs också mycket arbete. 

Enligt rapporten bör det sättas upp strategiska och operativa mål för hur innovationssystemet ska fungera. Vid finansiering av forskning, utveckling och innovation bör dessutom följande fem centrala kriterier iakttas: kvalitet, verkningsfullhet, förnyelseförmåga, internationalisering och konkurrens. När finansieringen utökas bör tilläggsfinansieringen riktas på ett balanserat sätt till olika faser av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten. 

Under de närmaste åren bör man satsa särskilt på att finansiera företagsbaserad tillämpad forskning genom understöd. Det behövs också mer satsningar och en långsiktigare syn på ekosystem under utveckling som är viktiga med tanke på hållbar tillväxt.

Det bör säkerställas att det finns tillräckligt med experter och kompetens 

Brist på kompetent arbetskraft utgör en betydande flaskhals i Finlands ekonomiska tillväxt och produktivitetsutveckling. Att öka den inhemska kompetensen och förbättra tillgången till utländsk arbetskraft är kritiska faktorer. I rapporten föreslås bland annat att tilläggssatsningar på utbildning riktas till branscher och regioner som är centrala med tanke på hållbar tillväxt. Utöver detta bör studieplatserna i högre grad än för närvarande riktas till förstagångssökande. Dessutom ansåg arbetsgruppen att högskolornas finansieringsbas bör göras bredare genom att införa noggrant beredda terminsavgifter.

I den interimsrapport av arbetsgruppen som publicerades i februari 2021 ingick flera åtgärder för att förbättra tillgången till internationella experter. Det har gjorts framsteg i fråga om åtgärderna, men inte tillräckligt i förhållande till målen. Arbetsgruppen understryker vikten av ett effektivt genomförande av dessa och lyfter fram bland annat följande helheter: att det fastställs en ekonomisk-politisk vision för strävan att locka till sig utländska experter, att genomförandet av arbetskraftsinvandring effektiviseras samt att Work in Finland-funktionen permanentas och ges tillräckliga resurser.

Hållbar tillväxt förutsätter riskvilligt kapital och en sporrande miljö

Kapitalinvesteringarna ökar. Trots det råder det brist på inhemskt kapital i finländska tillväxtföretag som befinner sig i en senare fas. Det behövs fler inhemska investerare, och kapitalbeloppet bör ökas genom både statliga medel och metoder som motiverar privat kapital. Samtidigt behövs mer utländskt kapital för finansiering och internationalisering av företagen. Företagsklimatet påverkar i hög grad både finländska och internationella investerares vilja att investera i Finland. 

Regleringen bör vara transparent och beskattningen förutsägbar och konkurrenskraftig i förhållande till de viktigaste jämförelseländerna. Arbetsgruppen föreslår att det görs en separat utredning av Finlands skattemässiga konkurrenskraft i förhållande till viktiga jämförelseländer såsom Sverige, ur synvinkeln att vara ett attraktivt land för kompetent kapital.

Alla delområden i rapporten, dvs. att öka investeringarna i forskning och utveckling, effektivisera innovationssystemet, säkerställa tillräcklig tillgång till experter och kompetens och öka det kompetenta kapitalet, gör vår investeringsmiljö mer konkurrenskraftig och gör det lättare för företagen att fatta beslut om investeringar i produktionen. Utöver dessa är en fungerande arbetsmarknad en viktig faktor för att investeringsmiljön ska vara attraktiv. Inom statsförvaltningen bör det dessutom fästas vikt vid att tillståndsprocesserna fungerar samt beaktas hur statens åtgärder inverkar på Finlands attraktionskraft som ett land att investera i. 

Mer information:
Mari Kokko, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 040 521 2124
Sampsa Nissinen, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7189
förfrågningar om intervjuer med arbetsgruppens ordförande Pekka Ala-Pietilä: Leea Tanner, tfn 040 754 9938 
 

 

 
Sivun alkuun