Kommunerna har tagit emot fler personer som får internationellt skydd än tidigare

I år har kommunerna tagit emot nästan 6 000 personer som fått uppehållstillstånd på grund av att de behöver internationellt skydd. Det behövs dock fler kommunplatser. Kommuner ges tilläggsstöd för mottagande av flyktingar.

Den största delen av dem som kommunerna tagit emot anlände till Finland som asylsökande i fjol. De som fått uppehållstillstånd och flyttat till en kommun har snabbt registrerat sig som arbetssökande kunder vid arbets- och näringsbyråerna. Enligt arbets- och näringsministeriets uppföljningsuppgifter har för över 85 procent av dem uppgjorts en integrationsplan och 75 procent har påbörjat integrationsutbildning eller frivilliga studier och 5 procent arbetsprövning.

Över 2 000 personer som fått uppehållstillstånd väntar för närvarande på flyktinganläggningar för att få flytta till en kommun.

Det behövs fler avtalsplatser i kommuner

NTM-centralerna har ingått avtal om mottagande av personer som får internationellt skydd med 198 kommuner. Av kommunerna tar över 100 emot flyktingar för första gången eller efter en paus.  

De 4 295 avtalsplatser som NTM-centralerna förhandlat fram räcker ändå bara för ungefär en tredjedel. En tredjedel av de asylsökande som fått uppehållstillstånd hittar en hyresbostad med hjälp av flyktinganläggningen och en tredjedel söker bostad på egen hand.

I oktober 2016 registrerade sig nästan 1 000 personer som fått uppehållstillstånd som kommuninvånare. De återstående avtalsplatserna torde ta slut redan vid utgången av 2016. Det behövs fler avtalsplatser för år 2017.

Avtalsplatserna går till kvotflyktingar. Av de asylsökande som fått uppehållstillstånd prioriteras minderåriga som kommit till landet utan vårdnadshavare, personer i utsatt ställning och familjer. Fler avtalsplatser i kommuner behövs snabbt, i synnerhet för barn och unga som kommit utan vårdnadshavare. För närvarande finns det vid flyktinganläggningarna redan över 700 ensamkommande barn och ungdomar som fått uppehållstillstånd. Dessutom finns hos Migrationsverket 7 773 ansökningar som väntar på ett första beslut. Av dem gäller 745 minderåriga som kommit utan vårdnadshavare.

Asylsökande har flyttat till centralstäder

Avsikten är att hitta en kommunplats för asylsökande som fått uppehållstillstånd i det landskap där personen har väntat på beslut på sin asylansökan. Enligt en utredning som arbets- och näringsministeriet gjort har 16 procent bytt landskap efter att de fått uppehållstillstånd.

Trots det svåra bostadsläget bosätter sig många av dem som fått uppehållstillstånd i huvudstadsregionen. Utöver Helsingfors, Esbo och Vanda är andra attraktiva bostadsorter landskapens centralstäder Åbo, Tammerfors och Uleåborg samt nu även Lahtis, Kotka, Jyväskylä och Raumo. Till de tio största målstäderna har 60 procent av dem som fått uppehållstillstånd flyttat i år.

Kommuner erbjuds tilläggsstöd

Kommuner kan nu via arbets- och näringsministeriets Sylvia-projekt ansöka om tilläggsstöd för mottagande av personer som får internationellt skydd. Till kommuner betalas bonuspeng för ett nytt beslut om kommunplatser eller för utökning av antalet kommunplatser. Storleken på bonusen beror på antalet platser som erbjuds.

Dessutom kan kommuner ansöka om en tilläggsdel till den kalkylerade ersättning som betalas för flyktingar som kommit till kommunen under 2016 samt ansöka om tilläggsstöd för mottagande av kvotflyktingar med brådskande behov av omplacering.   

Mer information om stöden: www.integration.fi/sylvia.

Ytterligare upplysningar:

Sakari Puisto, justitie- och arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 046 923 4915
Tarja Rantala, utvecklingschef, tfn 02950 47101
Katja Vänskä-Rajala, projektchef, tfn 02950 60040 (stöd inom ramen för Sylvia-projektet)