Ny förordning förbättrar EU:s möjligheter att hantera de subventioner från länder utanför EU som snedvrider konkurrensen på den inre marknaden 

Kommissionen kommer i fortsättningen att ha breda befogenheter att utreda ekonomiska bidrag som beviljas av länder utanför EU och bidragens konsekvenser för den inre marknaden. Företagen ska också på förhand lämna en anmälan om de största företagsförvärven och offentliga upphandlingarna till kommissionen. Målet är att säkerställa lika villkor för alla företag på EU:s inre marknad. Förordningen trädde i kraft den 12 januari 2023 och börjar tillämpas i etapper. 

Hittills har EU-reglerna inte gett tillräckliga möjligheter att hantera de snedvridningar på den inre marknaden som orsakas av subventioner som beviljas av länder utanför EU. Till exempel EU:s regler om statligt stöd fastställer gränser för de subventioner som EU:s medlemsländer beviljar, men det har inte varit möjligt att ingripa på den snedvridande konkurrensen när det land som beviljar subventionen inte är ett EU-land.
​​​​​​​
- Det är viktigt att samma regler gäller för alla företag och att konkurrensen på den inre marknaden är rättvist. Den nya förordningen ger kommissionen breda befogenheter att utreda effekterna av utländska subventioner för EU:s inre marknad, säger arbetsminister Tuula Haatainen. Kommissionen kan i alla marknadssituationer på eget initiativ inleda utredningar om den misstänker att det kan röra sig om snedvridande utländska subventioner.

​​​​​​​Det ska också införas ett system med förhandsanmälan som gäller de allra största offentliga upphandlingar och företagsvärv som potentiellt snedvrider konkurrensen mest och där ett land utanför EU tillhandahåller ett ekonomiskt bidrag. Förordningen omfattar olika stödåtgärder, såsom lån och borgen, kapitalisering och subventioner som beviljas via beskattningen.

Anmälda upphandlingar eller företagsförvärv får inte slutföras före kommissionens beslut

Till kommissionen ska i fortsättningen anmälas i förväg företagsförvärv och ekonomiska bidrag från länder utanför EU om omsättningen för förvärvet är över 500 miljoner euro i EU. Vidare måste parterna i förvärvet ha fått utländska ekonomiska bidrag upp till minst 50 miljoner euro under de tre föregående åren.
​​​​​​​
 Vid offentlig upphandling ska kommissionen informeras i förväg om ekonomiska bidrag från länder utanför EU när det uppskattade kontraktsvärdet uppgår till minst 250 miljoner euro. Därtill måste anbudsgivaren eller dess underleverantörer ha fått utländska ekonomiska bidrag upp till minst fyra miljoner euro under de tre föregående åren. Anmälningsskyldigheten gäller företag vars anmälan lämnas till kommissionen av den upphandlade enheten.

​​​​​​​Företagsvärv eller offentliga upphandlingar som omfattas av anmälningsskyldigheten får inte slutföras före kommissionens beslut. Om de negativa effekterna av ett bidrag från ett land utanför EU är större än de positiva kan kommissionen ålägga företag strukturella gottgörande åtgärder eller kräva åtaganden. Kommissionen kan utöver vite förelägga företag böter till exempel om företaget inte följer kommissionens beslut. Kommissionen kan även förbjuda att en subventionerad koncentration slutförs eller att ett offentligt upphandlingskontrakt tilldelas en subventionerad anbudsgivare.

Reglerna ger också finländska företag jämlika möjligheter på den inre marknaden

​​​​​​​Finländska företag ska beakta skyldigheterna både när det gäller företagsförvärv och offentliga upphandlingar. De upphandlade enheterna är också skyldiga att lämna till exempel dokument som kommissionen behöver för utredning av subventioner.  Tröskelvärdena är relativt höga, vilket innebär att antalet anmälningar från finländska företag troligen kommer att vara ganska lågt. Kommissionen kan dock på eget initiativ inleda utredningar av offentliga upphandlingar och företagsförvärv trots att tröskelvärden underskrids.
Den nya övervakningsmekanismen bedöms vara till nytta för finländska företag i EU eftersom den kan garantera lika verksamhetsbetingelser och främja rättvis konkurrens på den inre marknaden.
​​​​​​​​​​​​

Tillämpningen av förordningen börjar stegvis

Skyldigheten att lämna anmälningar i förväg börjar tillämpas nio månader efter att förordningen trätt i kraft, det vill säga den 12 oktober 2023. Till övriga delar tillämpas förordningen sex månader efter ikraftträdandet, det vill säga från och med den 12 juli 2023.
​​​​​​​
Arbets- och näringsministeriet ska i början av 2023 bedöma hur stora förändringar den nationella lagstiftningen kommer att behöva på grund av förordningen. I den nationella lagstiftningen ska åtminstone fastställas den nationella myndighet eller de myndigheter som bistår kommissionen vid inspektionerna i Finland och som utför inspektioner på kommissionens begäran.

Mer information:
Olli Hyvärinen, handelsråd, tfn 0295 047 026
Virve Haapajärvi, regeringsråd, tfn 0295 047 027