Låg aktivitet inom byggbranschen

Det finns en viss spänning i luften varje gång de senaste sysselsättnings- och arbetslöshetssiff-rorna offentliggörs. De uppgifter för juli som publicerades i dag den 22 augusti 2023 visar att arbetslösheten inte har ökat nämnvärt jämfört med läget för en månad sedan. Detta är en hel-hetssituation som inte avslöjar den branschvisa situationen. Inom byggbranschen har arbetslösheten nu ökat klart, skriver understatssekreterare Elina Pylkkänen i sin kolumn.

Lyckligtvis finns det också branscher där sysselsättningsutvecklingen är positiv. Till exempel arbetslösheten bland anställda inom omsorgs- och hälsovårdstjänsterna, kontors- och kundtjänstpersonal, lärare och transportarbetare har minskat. Men vad var det som pressade byggbranschen?

Vi vet att inflationen har undergrävt den ekonomiska tillväxten, eftersom lönerna i genomsnitt har stigit långsammare än priserna. Med andra ord har den privata konsumtionsefterfrågan försämrats när den mäts med konsumtionens volym. På grund av att priserna har stigit har konsumtionens värde däremot ökat. Detta syns tydligt i statens intäkter av mervärdesskatt. Under januari-juli har momsintäkterna ökat med ett par procent jämfört med motsvarande period året innan.

Förändringen i den reala köpkraften är en träffsäker indikator för att förutspå den ekonomiska utvecklingen på kort sikt. Den privata konsumtionens andel av den totala produktionen (BNP) är något över hälften. Därför är det möjligt att förutse en ekonomisk nedgång på grund av den minskade köpkraften. En s.k. mjuk indikator är en enkät och en skala som mäter konsumenternas förtroende för ekonomin och där i synnerhet förändringar i förväntningarna är ett scenario som indikerar ekonomiska konjunkturer och ofta förverkligar sig själv. Konsumenternas förtroende har redan länge varit lågt. Konsumenternas förväntningar på det ekonomiska läget påverkar särskilt hushållens beslut om anskaffning av kapitalvaror och investeringar.

Hushållen skrämdes iväg från bostadsaffärer

Hushållens största anskaffning är bostaden och den största enskilda utgiftsposten i konsumtionsstrukturen är boendekostnaderna. Efterfrågan på bostäder har verkligen avtagit på grund av att räntenivån har mångdubblats på kort tid. Penningpolitiken syftar till prisstabilitet och därför har Europeiska centralbanken vid ett antal tillfällen höjt styrräntan för att hålla inflationen nere. De stigande räntorna i kombination med dystra förväntningar har förändrat hushållens beteende vilket nu syns mycket tydligt på bostadsmarknaden och därmed inom byggbranschen. Byggbranschen är nu den bransch där tecknen på en konjunkturnedgång syns. Lite senare strävar konjunkturnedgången efter att utvidgas också till andra sektorer.

Arbetslöshetssiffrorna för juli ger dåliga nyheter om läget inom byggbranschen. Branschen har mattats av så att arbetslösheten och permitteringarna har ökat. Omställningsförhandlingar förs i många byggföretag. Situationen kan till och med vara sämre än den ser ut, eftersom en del av arbetslösheten inom denna sektor inte syns i vår statistik. Den utländska arbetskraft som lämnar landet när arbetet är slut ingår inte i våra arbetslöshetssiffror.

Efterfrågan på tjänster har förblivit stark, men industrins orderstock har försvagats

Nu oroas man över om konjunkturnedgången även kommer att utvidgas till andra branscher? Är det möjligt att stoppa den? Efterfrågan på tjänster har varit stark, men industriproduktionen har lidit av att orderstocken har försämrats trots att krigsindustrin har kompenserat förlusten.

Många byggföretag har bett staten om hjälp. De vill få stöd i sin svåra situation för att nya byggprojekt ska kunna inledas. Men lönar det sig för staten att på detta sätt försöka förhindra att konjunkturnedgången sprids genom att stödja en enda bransch? Tanken är fascinerande om den kan förhindra lågkonjunktur. Men det skulle inte öka efterfrågan på bostäder, eftersom låneräntorna fortfarande ligger på en hög nivå en tid framöver. Stödet till bostadsbyggande skulle öka utbudet i en situation med överutbud, dvs. priserna skulle fortsätta att sjunka. Det skulle alltså inte förbättra byggföretagens lönsamhet. Marknaden reparerar sig i allmänhet själv. Att ingripa i ekonomin ökar ofta bara snedvridningen.  

I stället för branschvisa stödåtgärder strävar man efter att sanera hela ekonomin genom penningpolitiken så att prisökningen lugnar ner sig och inflationen hålls kring två procent så att även räntenivån sjunker. Krisen inom byggbranschen och bostadsmarknaden får dock inte underskattas på grund av dess betydelse och spridningseffekter.  

Elina Pylkkänen, understatssekreterare