Utredningen blev klar: allt fler arbetssökande invandrare deltar i arbetskraftsservice

En utredning som arbets- och näringsministeriet beställt granskade hur utlänningar som flyttat till Finland 2005–2020 har fått tillgång till integrationsfrämjande arbetskraftsservice och kommit in på arbetsmarknaden. Informationen kan utnyttjas för att utveckla integrations- och arbetskraftstjänsterna.

Antalet utlänningar som flyttat till Finland har ökat betydligt under 2000-talet. År 2005 anlände cirka 10 000 invandrare i arbetsför ålder till Finland per år, medan antalet invandrare 2020 hade fördubblats till cirka 20 000 personer. I och med ökningen av antalet invandrare har antalet nya arbetssökande med invandrarbakgrund ungefär fördubblats under 2005–2020.

Syftet med integrationsfrämjande arbetskraftsservice är att erbjuda invandrare som söker arbete kunskaper och färdigheter för att de ska klara sig på den öppna arbetsmarknaden. Syftet med den utredning som arbets- och näringsministeriet beställt var att få information om hur invandrare som deltagit i integrationsutbildning hänvisas till arbetskraftsservice, deras servicestigar och övergång till arbetsmarknaden. 

"Finland är ett öppet samhälle som hjälper och uppmuntrar under den första tiden i det nya samhället. Regeringen förnyar integrationssystemet så att den blir mer uppmuntrande och vi ska kunna gripa in allt fler invandrare i arbetslivet via tjänsterna. Utredningen kan utnyttjas i detta arbete", arbetsminister Arto Satonen säger.

Erhållandet av integrationsplaner har fördröjts, men servicehandledningen efter det har blivit snabbare

Som kund hos sysselsättningstjänsterna utarbetas för de flesta invandrare genast till en början en integrationsplan som främjar sysselsättningen. I planen fastställer den myndighet som ansvarar för arbetskraftsservicen och invandrarna tillsammans målen för integrationen och vilka tjänster invandraren deltar i för att uppnå dessa mål. Efter att planen har utarbetats är integrationsutbildningen ofta den första tjänst som erbjuds invandrare. Integrationsutbildningen omfattar arbetslivs- och samhällskunskap, undervisning i finska eller svenska samt annan utbildning som främjar tillträde till arbetslivet eller vidareutbildning.

Enligt utredningen har andelen arbetssökande invandrare som fått en integrationsplan och inlett integrationsutbildning ökat. Utarbetandet av planer och därmed också inledandet av integrationsutbildning har dock senarelagts i förhållande till inledandet av jobbsökningen. Trots detta har invandrare allt effektivare hänvisats till integrationsutbildning efter att planen utarbetats. 

En tredjedel av dem som deltog i servicen står i anställningsförhållande efter fem år

Cirka en tredjedel av invandrarna står i anställningsförhållande fem år efter utarbetandet av integrationsplanen, cirka en tredjedel står utanför arbetskraften och cirka en tredjedel är fortfarande arbetssökande eller deltar i arbetskraftsservice. 

Enligt utredningen är de vanligaste tjänsterna för dem som fått en integrationsplan integrationsutbildning, frivilliga studier som stöds med arbetslöshetsförmån, träningar, försök och praktik. Deltagande i tjänster som står nära arbetslivet, såsom lönesubvention och yrkesinriktad arbetskraftsutbildning, blir vanligare när servicestigen framskrider, men invandrarna deltar ändå sällan i dessa tjänster. Enligt en tidigare undersökning har de tjänster som står nära arbetslivet samband med den högre sysselsättningen.

Forskningsdata stöder utvecklingen av integrationstjänster

Information om hur invandrare hänvisas till tjänster och etablerar sig på arbetsmarknaden behövs för utvecklingen av integrations- och arbetskraftstjänsterna. Granskningen av servicestigar och servicehandledning hjälper till att utveckla uppföljningen av arbetskraftsservicen, upptäcka flaskhalsar som bromsar upp sysselsättningen samt bedöma sambandet mellan de erbjudna tjänsterna och sysselsättningen. 

Utredningen genomfördes av Pellervon taloustutkimus PTT.

Ytterligare information:
Veera Svahn, arbetsministerns specialmedarbetare (kontakt via Laura Björn, sekreterare, tfn 029 504 7198)
Antti Kaihovaara, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7125
ekonomist Juho Alasalmi, PTT, juho.alasalmi@ptt.fi