Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Studie: Unga har nytta av Navigatorernas sektorsövergripande tjänster

Navigatorerna erbjuder unga som behöver mångprofessionellt stöd heltäckande tjänster, och tjänsterna tillhandahålls i regel snabbare än vid TE-byråerna. De positiva konsekvenserna av Navigatorernas verksamhet beror framför allt på att de unga snabbare får tillgång till olika tjänster och effektivt styrs till dem. Navigatorernas utgifter finansieras med besparingar inom den offentliga ekonomin.

Navigatorerna är sektorsövergripande servicepunkter med låg tröskel för unga under 30 år. Deras riksomfattande mål är att hjälpa unga att hitta arbete, utbildning eller annan verksamhet, att främja delaktighet, funktionsförmåga och livskompetens bland unga och att samla serviceproducenter till en sektorsövergripande helhet. Navigatorerna genomför målen för EU:s ungdomsgaranti.

En färsk studie visar att Navigatorerna tack vare den mångprofessionella verksamhetsmodellen kan främja de ungas situation på ett övergripande sätt. Den låga tröskeln för besök i Navigatorerna lockar ungdomar som annars helt skulle låta bli att utnyttja tjänsterna eller som skulle söka sig till dem först i ett senare skede, till exempel när problemen drar ut på tiden eller hopar sig. Eftersom tjänsterna har byggts upp utifrån de ungas behov är de mer kundorienterade, flexiblare och effektivare. Den individuella kundstyrningen och den effektiva samordningen av tjänsterna bidrar till att förhindra att de unga slutar använda tjänsterna och därmed hamnar i utanförskap.

En effektiv styrning till tjänsterna är nyckeln till de positiva konsekvenserna

De samhälleliga och ekonomiska konsekvenserna av Navigatorernas verksamhet beror framför allt på den effektiviserade styrningen till tjänsterna. Unga som behöver mångprofessionellt stöd får i regel snabbare tillgång till de tjänster som de behöver via Navigatorerna än genom den normala serviceprocessen vid TE-byråerna. Dessutom är sannolikheten att de unga deltar i aktiveringsåtgärder dubbelt så stor bland dem som använder Navigatorernas tjänster jämfört med dem som använder TE-byråernas tjänster.

Forskarna gjorde kostnadsnyttoanalyser för tre Navigatorer i Helsingfors, Vanda och Uleåborg. Analyserna visade att Navigatorernas utgifter finansieras med de besparingar inom den offentliga ekonomin som uppstår när ungdomarna sysselsätts. Navigatorernas funktionsförmåga och verksamhetens slutliga effekt beror emellertid i hög grad på hur väl samtliga tjänster för unga fungerar i regionen och hur väl man har lyckats samla de regionala resurserna för att främja de ungas välbefinnande och sysselsättning.

Studien visar att det finns ett tydligt samhällsbehov av Navigatorernas verksamhet. Förvaltningens indelning i sektorer och de förvaltningsövergripande utmaningar som indelningen medför försvårar emellertid alltjämt verksamheten. De som genomförde studien presenterade 13 rekommendationer utifrån vilka det skulle vara möjligt att utveckla Navigatorernas verksamhet och servicesystemet för unga mer generellt så att de fungerar ännu bättre och får ännu större effekt.

För studien användes material ur arbetsförmedlingens riksomfattande datasystem URA.

Publikationen har utarbetats som en del av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.

Ytterligare information:

Ledande expert Mikko Valtakari, MDI Public Oy, tfn 040 5691568, [email protected]

Ledande expert Janne Savolainen, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 3963452, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.