Reform öppnar upp för nya möjligheter till kontinuerligt lärande, men reformarbetet måste fortsätta
Genom reformen av det kontinuerliga lärandet, som ingår i regeringsprogrammet, främjas möjligheterna till kompetensutveckling hos befolkningen i arbetsför ålder och tillgången på kompetent arbetskraft. Den 1 mars 2023 överlämnades en slutrapport om genomförandet av reformen och behovet av fortsatta åtgärder till de riksdagsledamöter som deltagit i beredningen av de parlamentariska riktlinjerna för kontinuerligt lärande.
Reformen av det kontinuerliga lärandet svarar särskilt på de kompetensbehov som förändringarna i arbetslivet medför. Därför utvecklas utbildnings- och sysselsättningstjänsterna som en helhet inom ramen för reformen. I de riktlinjer som godkändes i slutet av 2020 för reformen fastställdes en vision och målsättningar fram till 2030 samt 27 åtgärder för att uppnå målen. Verkställandet av riktlinjerna kommer att fortsätta över regeringsperioden, och det är viktigt att det arbete som inletts också slutförs enligt planerna under de kommande åren.
Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning finansierar kompetenstjänster och kompletterar utbildningsutbudet
Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Skols) inrättades i samband med reformen av det kontinuerliga lärandet för att främja kompetensutvecklingen hos befolkningen i arbetsför ålder och tillgången på kompetent arbetskraft.
Skols tillgodoser kompetensbehov som uppstår plötsligt eller som kompletterar det övriga utbildningsutbudet genom att finansiera riktade utbildningar som baserar sig på prognostiseringsuppgifter. Utbildningarna riktas till att avhjälpa bristen på kompetent arbetskraft inom bl.a. social- och hälsovården och småbarnspedagogiken samt till hotell-, restaurang-, turist-, kultur- och evenemangsbranscherna som drabbats av coronapandemin. För att svara på de nya kompetensbehov som den gröna omställningen och digitaliseringen skapar anskaffas genom Skols finansiering också utbildning som annars inte skulle vara tillgänglig inom bl.a. väteekonomi och batteriindustrin.
Servicecentret utvecklar och prövar nya sätt att nå människor i arbetslivet som deltar mindre i utbildning än andra. Det s.k. pilotprojektet för uppsökande verksamhet genomförs i 1 200 företag, och i samband med projektet får man tillgång till forskningsdata om åtgärdernas effekter. Servicecentret ska också analysera prognostiseringsuppgifter om kompetens- och arbetskraftsbehov, utveckla informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster samt stödja och främja verkningsfullheten för regionala och andra samarbetsnätverk.
Nya tjänster och nya sätt att förnya kompetensen
Som en del av reformen av det kontinuerliga lärandet förnyar man också utbildningsutbudet genom att utveckla mikromeriter och ta fram ett nationellt system med kompetensmärken för grundläggande färdigheter för vuxna.
Med hjälp av det nationella systemet kan det kunnande som förvärvats inom det fria bildningsarbetet identifieras och erkännas. Mikromeriter gör det möjligt att förvärva det kunnande som behövs i arbetslivet utan att behöva avlägga en hel examen. För att främja lärande i arbetslivet har det skapats nya verktyg och bildats nätverk för kollegialt lärande för små och medelstora företag. Förslag till riksomfattande principer för identifiering av kunnande som förvärvats i arbetet och i utbildning som inte hör till det officiella utbildningssystemet ska lämnas före utgången av 2024.
Studiemöjligheterna för arbetslösa har förbättrats och arbetskraftsutbildningen har riktats enligt behoven av kompetent arbetskraft. Serviceprocessen för arbetssökande har förnyats så att den arbetssökande aktivt erbjuds service och stöd särskilt i början i jobbsökningen. Vid bedömningen av den arbetssökandes servicebehov identifieras både eventuella brister i kunnandet och de bästa sätten att förvärva kunnande. Dessutom har de arbetssökandes möjligheter att studera utan att mista arbetslöshetsförmånen förbättrats och inkomstgränserna för studiestödet höjts.
Genomförandet av riktlinjerna för kontinuerligt lärande finansieras genom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens med sammanlagt 76 miljoner euro åren 2021–2024. Finansieringen riktas till utbildningar som stöder strukturomvandlingen, till uppsökande verksamhet, till utveckling av identifieringen av kunnande, prognostiseringen och styrningen samt till digitaliseringsprogrammet för kontinuerligt lärande.
I digitaliseringsprogrammet ingår en digital servicehelhet för kontinuerligt lärande som syftar till att bygga upp tjänster som stöder individernas utbildnings- och karriärval, upprätthållande och utveckling av kompetensen samt matchningen mellan efterfrågan och utbud på arbete och utbildning.
Avsikten är också att samla in och producera information för arbetsgivarnas, utbildarnas, serviceproducenternas och myndigheternas behov. Förutom att bygga upp nya digitala tjänster utnyttjas och utvecklas också de digitala tjänster och datalager som redan finns, i synnerhet Jobbmarknaden och Studieinfo. Arbetet har redan inletts med en utvidgning av tjänsten Studieinfo, där målet är att samla in och erbjuda ett så brett utbildningsutbud som möjligt via en enda tjänst. Utvecklingsarbetet med hjälp av finansieringen från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens fortsätter till 2024 och 2025, då största delen av de nya tjänsterna har införts.
Reformerna som gäller kontinuerligt lärande behandlas också vidare som en del av reformen av den sociala tryggheten och programmet ARBETE2030.
Mer information:
Saara Ikkelä, specialsakkunnig (UKM), tfn 02953 30109
Teija Felt, arbetsmarknadsråd (ANM), tfn 02950 49080
Den 20 mars ordnas ett slutwebbinarium om resultaten och de framtida behoven i fråga om projektet för reformen av det kontinuerliga lärandet. Samtidigt presenteras högskolornas nationella strategi för kontinuerligt lärande och diskuteras genomförandet av strategin. Evenemanget är öppet för alla beslutsfattare, experter och forskare som arbetar med frågor som gäller kontinuerligt lärande.