Hyppää sisältöön

Utvärdering: Stödåtgärderna under pandemin hjälpte företagen att klara sig igenom pandemin, men i början av krisen riktades stöden inte alltid rätt

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 17.5.2022 9.04
Pressmeddelande

De kostnadsstöd som beviljades under coronakrisen ökade företagens omsättning, gjorde företagen vinstbringande och minskade risken för företagssanering. Kostnadsstöden ledde till att en del av de företag som gick med förlust under coronaperioden blev vinstbringande. De nya stödomgångarna har emellertid fördröjt en sund strukturomvandling i ekonomin. Detta framgår av undersökningen ”Koronapandemian tukipolitiikan arviointi” (Utvärdering av stödpolitiken under coronapandemin) av Näringslivets forskningsinstitut för arbets- och näringsministeriet, som publicerades den 17 maj 2022.

I fortsättningen bör man fästa större uppmärksamhet vid den bakre gränsen för när företagsstöden ska upphöra, beroendet av prövning och bättre inriktning av stöden.

De stödåtgärder som vidtagits med anledning av coronapandemin har i Finland varit relativt effektiva och gått i rätt riktning. Kostnadsstöden har ökat företagens omsättning, gjort en del av företagen vinstbringande och minskat företagens risk för företagssanering. 

De stödåtgärder som granskats i undersökningen har varit offentliga företagsstöd, dvs. understöd samt lån och borgen och finansiering på marknadsvillkor. Vid sidan av dessa användes också många andra åtgärder, såsom en temporär ändring av konkurslagen och flexibilitet i permitteringssystemet, vilka var viktiga delar av stödhelheten.

Kostnadsstöden ledde till att en del av de företag som gick med förlust under coronapandemin blivit vinstbringande. Av de företag som fick kostnadsstöd och vars resultat skulle ha varit negativt utan stödet blev enligt en grov uppskattning vart fjärde eller vart femte företag vinstbringande i och med stödet. På månadsnivå ökade omsättningen för de företag som fick kostnadsstöd med 13–15 procent mer än för ett likadant företag som fick andra stöd. Redan året innan nådde ekonomin den nivå som föregick pandemin. När det gäller corona är målet att hålla samhället och ekonomin öppna. Man bereder sig på temporär reglering endast i nödvändiga fall.

Genom direkta stöd och temporära ändringar av konkurslagen kan man effektivt skydda de ekonomiska strukturerna i plötsliga krissituationer, men man bör fästa större uppmärksamhet vid stödens kontinuitet, konstaterar forskningsdirektör Heli Koski vid Näringslivets forskningsinstitut med ansvar för undersökningen.

‒ Största delen av Finlands instrument som gäller coronastöd har bevarat den gamla affärsverksamheten. Särskilt i och med att pandemin drar ut på tiden har de fortsatta stödomgångarna fördröjt en sund strukturomvandling i ekonomin. Det skulle ha varit möjligt att påskynda förnyelsen av ekonomin om regeringen hade kunnat förbinda sig till någon tydlig bakre gräns för när coronastödet upphör, säger Koski.

När kriser drar ut på tiden är det enligt Koski viktigt att utforma en exitstrategi för att påskynda förnyelse av ekonomin. I strategin bör man förbinda sig till en tydlig bakre tidsgräns för när krisstöden ska upphöra.

I fortsättningen måste man lära sig av missförhållandena

Sammantaget har Finlands coronastödspolitik varit reaktiv till sin natur, och någon övergripande strategisk vision har inte kunnat skönjas. Därför verkar många stödåtgärder enligt undersökningen vara relativt improviserade och delvis också motstridiga. 

– Särskilt de nyskapande stöden genast i början av pandemin, såsom Business Finlands och närings-, trafik- och miljöcentralernas störningsfinansiering, var problematiska i det avseendet att det fanns rum för tolkning i fråga om stödkriterierna. De riktade sig inte heller särskilt väl till de företag som behövde mest stöd. Som åtgärd verkar det vara mer motiverat med kostnadsstöd, men det finns också tydliga förbättringspunkter i detaljerna, påpekar Koski från Näringslivets forskningsinstitut.

De missförhållanden som upptäckts i fråga om företagsstöden bör därför beaktas i fortsättningen när nya stödmodeller utformas. De missförhållanden som upptäcktes i undersökningen var bland annat att små företag och mikroföretag som hade haft svårigheter redan innan coronakrisen omfattades fortsatt av kostnadsstödet samt att stödet var beroende av prövning, vilket kan leda till att samma aktörer behandlas olika. I synnerhet bör man överväga hur man lyckas beakta att efterfrågan på produkter och tjänster inom vissa branscher har minskat redan före krisen. 

Undersökningen har beställts av den oberoende forskningssektionen för företagsstöd som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet. Den ingår i ministeriets plan för granskning och utvärdering av coronastöden. Senare görs konsekvensbedömningar av effekterna av ännu viktigare stöd.

Ytterligare information: 
Heli Koski, forskningsdirektör, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 050-466 3214, [email protected]
Anne Rothovius, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3532   
 

 

 
Sivun alkuun