Seminariet diskuterade olika sätt för att påskynda mervärdet inom innovativ bioekonomi

Huvudteman för seminariet, som ordnades i Helsingfors den 6 juni 2023, var påskyndandet av mervärdet inom bioekonomin i allmänhet och ur olika branschers perspektiv. Seminariets huvudgäst var vice generaldirektör för Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling Magda Kopczynska. Evenemanget följdes på plats och på nätet av över 130 inbjudna gäster. Seminariet ordnades av jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet.

Seminariets engelskspråkiga del öppnades av kanslichef Jaana Husu-Kallio (JSM). Efter henne diskuterade vice generaldirektör Magda Kopczynska bioekonomins möjligheter att diversifiera affärsverksamheten på landsbygden. Övriga talare inom ramen för temat var understatssekreterare Petri Peltonen (ANM), som uppdaterade läget i fråga om genomförandet av Finlands bioekonomistrategi, ledaren för VTT:s affärsområde naturresurs- och miljölösningar Jussi Manninen som belyste utsikterna för den europeiska gröna given och bioekonomin samt ordföranden för vetenskapspanelen för skogsbioekonomi Antti Asikainen.

I seminariets finskspråkiga del dryftades metoder för att öka mervärdet i regionerna och inom olika sektorer samt den roll som den regionala genomförandeplanen för bioekonomin har som producent av mervärde. Efter inledningsanförandet och regionernas anföranden diskuterade företagspanelen målet med bioekonomistrategin att höja förädlingsvärdet för bioekonomin från 26 miljarder euro till 50 miljarder euro fram till 2035.

Husu-Kallio: Framtidens bioekonomipolitik har en starkare koppling till industripolitiken än för närvarande

Kanslichef Jaana Husu-Kallio, som öppnade seminariet, bedömer att utvecklingen av bioekonomin och dess verksamhetsmiljö nu sker i snabb takt. Till exempel införandet av avskiljning av biogent kol senast på 2030-talet påverkar klimatpolitiken. Hon betonade att man måste planera en politik som är hållbar med tanke på framtiden och som inte hindrar en sådan teknisk utveckling. 

”I framtiden kommer bioekonomipolitiken att vara ännu starkare kopplad till industripolitiken och vi hoppas att det ska erkännas också på EU-nivå. Jag är övertygad om att det är nödvändigt för att skapa ett mer hållbart mervärde i den europeiska bioekonomin”, konstaterade Husu-Kallio.

Hon betonade också betydelsen av Finlands vetenskapspanel för skogsbioekonomi i det vetenskapsbaserade beslutsfattandet och när det gäller att stödja utvecklingen av innovationer inom skogsbranschen. Vetenskapspanelen inrättades i början av året. Enligt Husu-Kallio är det viktigt att vi har ett oberoende vetenskapligt organ som bedömer den senaste kunskapen och strävar efter att hitta de mest hållbara lösningarna. 

De regionala handlingsplanerna för bioekonomi är också ett viktigt verktyg som styr Finland mot ett högre mervärde inom bioekonomin. Med hjälp av dem kan regionerna bygga upp sin verksamhet utifrån sina lokala styrkor. Husu-Kallio tackade Europeiska kommissionens vilja att främja regionala innovationsdalar och deras nätverksbildning, och i synnerhet dess arbete för att utveckla en innovationsdal för bioekonomin och matsektorn. Hon hoppas att det i Finland finns regioner som är intresserade av att ansluta sig till detta innovationsnätverk.

Peltonen: Staten ökar investeringarna i forskning, utveckling och innovationer – FoUI-färdplanen för bioekonomi bereds i nära samarbete

Understatssekreterare Petri Peltonen klargjorde i sitt anförande läget i fråga om genomförandet av den nya bioekonomistrategin från 2022. Strategin syftar till att fördubbla mervärdet inom bioekonomin fram till 2035. Detta förutsätter ökade satsningar på forskning och utveckling inom alla sektorer av bioekonomin. Utgångspunkten för detta är lovande. Staten ska öka FoUI-finansieringen för den tillväxtbana som den nya FoUI-finansieringslagen och det kommande regeringsprogrammet har stakat ut. Näringslivet har för sin del meddelat sin beredskap att öka sina FoUI-investeringar på motsvarande sätt. 

Färdplanen för forskning, utveckling och innovation inom bioekonomi enligt den växande resursutsikten bereds i nära samarbete med företag, universitet och forskningsinstitut samt Business Finland och Finlands Akademi. 

Också Peltonen betonade i sitt anförande bioekonomins växande betydelse för EU:s industripolitik för grön omställning. Nya biobaserade produkter med högt mervärde bör också i Bryssel ses som mer hållbara och klimatvänliga lösningar. De kan också minska Europas strategiska beroende av importerat material och ersätta användningen av icke-förnybara naturresurser.

Packalen: Sveriges och Estlands strategiarbete i fråga om bioekonomi erbjuder möjligheter att påverka inom EU

Seminariet avslutades av överdirektör Tuula Packalen från jord- och skogsbruksministeriet. Hon sade att Finland är mycket nöjd med att Estland och Sverige håller på att utarbeta sina egna bioekonomistrategier och färdplaner. 

”Utvecklingssamarbetet mellan de regionala bioekonomierna erbjuder nya möjligheter också till påverkan inom EU”, sammanfattade överdirektör Packalen.

En upptagning av webbinariet finns på den här adressenLinkki toiselle sivustolle (början på engelska, resten på finska). 

Presentationsmaterialet från evenemanget läggs ut på webben på evenemangssidanLinkki toiselle sivustolle för bioekonomi.fi:  Seminarium 6.6.2023, Innovatiivisen biotalouden arvonlisän vauhdittaminen (Påskyndande av mervärdet inom innovativ bioekonomi).

Ytterligare information:
Ulla Palander, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9235
Anne Vehviläinen, bioekonomiråd, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 029 516 2236