Lönesubventionsreformen förenklar regelverket och främjar sysselsättningen för personer med en svag ställning på arbetsmarknaden

Regeringen har lämnat en proposition om en reform av lönesubventionen till riksdagen. Propositionens syfte är att främja sysselsättningen för personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden och att öka användningen av lönesubvention i synnerhet i företag.

Bestämmelserna om lönesubvention förenklas. Målet är att arbetsgivare bättre ska kunna förutse på vilka villkor de kan få stöd och hur mycket stöd de kan få för att anställa en person. Ett ytterligare mål är att processen för beviljande och utbetalning av lönesubvention ska bli snabbare. På detta sätt ska lönesubventionen locka arbetsgivare, i synnerhet företag, att i större utsträckning anställa arbetslösa arbetssökande.

Regeringen förbättrar partiellt arbetsföra personers möjligheter att sysselsättas genom att höja lönesubventionen som beviljas på grund av skada eller sjukdom till 70 procent från nuvarande 50 procent. Lönesubventionen som beviljas på basis av brister i yrkeskompetensen ska vara 50 procent av lönekostnaderna oberoende av arbetslöshetens längd (för närvarande 30, 40 eller 50 procent).  

”Alla borde få en möjlighet att vara delaktiga i samhället och arbeta enligt sin egen förmåga. Höjningen av subventionens procentandel är en av regeringens metoder för att öka sysselsättningen bland dem som befinner sig i en svagare ställning. Stödet på 70 procent för partiellt arbetsföra och på 50 procent för anställda med bristande yrkeskompetens kan beviljas för arbete i företag, kommuner och organisationer. Jag vill uppmuntra alla arbetsgivare att utnyttja lönesubventionen – det finns mycket undangömt kunnande och potential”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Regeringen föreslår ett nytt sysselsättningsstöd som ska främja sysselsättningen av personer som fyllt 55 år.

I samband med reformen görs ändringar i lönesubventionen som krävs på grund av EU:s regler för statligt stöd, främst gällande lönesubvention på 100 procent. 

Den långsiktiga sysselsättningseffekten av reformen uppskattas till cirka 500–1 000 personer. 

Lönesubvention på hundra procent begränsas i enlighet med EU:s regler för statligt stöd

Den nationella lagstiftningen om lönesubvention måste ändras för att stämma överens med EU:s regler om statligt stöd. Alla arbetsgivare som nu kan beviljas lönesubvention på 100 procent, det vill säga föreningar, stiftelser och registrerade religionssamfund (organisationer) kan få det också i framtiden.

Lönesubventionen till organisationer som bedriver omfattande ekonomisk verksamhet ska emellertid begränsas så att organisationerna kan få högst 200 000 euro i 100-procentig lönesubvention under tre beskattningsår. Det räknas som ett stöd av mindre betydelse, ett så kallat de minimis-stöd, enligt EU:s regler om statligt stöd. På årsnivå kan i genomsnitt 5 personer sysselsättas med 100-procentig lönesubvention. Som omfattande ekonomisk verksamhet räknas till exempel att organisationen säljer varor eller tjänster för minst 200 000 per år.

Ändringen begränsar användningen av 100-procentig lönesubvention för de organisationer som bedriver omfattande ekonomisk verksamhet. Samtidigt breddar ändringen organisationernas möjligheter att utnyttja 100-procentig lönesubvention. De organisationer som inte tidigare har fått 100-procentig lönesubvention kan i fortsättningen få subvention i form av de minimis-stöd.

De centrala ändringarna

Grunden för beviljande av lönesubvention ska även i fortsättningen huvudsakligen vara brister i kompetensen. Sysselsättningen av personer som varit arbetslösa i mindre än ett år förutsätter även i fortsättningen att arbetslösheten bedöms bli långvarig utan lönesubvention.

När lönesubvention beviljas första gången på grund av skada eller sjukdom, bedöms inte arbetstagarens produktivitet i den arbetsuppgift som erbjuds. Huruvida subventionen fortsätter i samma anställningsförhållande ska bedömas i förhållande till arbetsuppgiften, på samma sätt som idag.

Arbetsgivarens skyldighet att återanställa preciseras så att det inte krävs att arbetsgivaren anställer samma personer, utan samma antal arbetstagare. 

Hushållen kan inte beviljas lönesubvention i fortsättningen.

Enhetligare stödperioder

Om personen har varit arbetslös i mindre än ett år, kommer lönesubvention att kunna beviljas för fem månader. Om personen har varit arbetslös i minst 12 månader under de senaste 14 månaderna, kan lönesubvention beviljas för 10 månader. Till skillnad från nuläget ska stödet alltid beviljas under ovan nämnda tidsperioder, om anställningsförhållandet inte är kortare. Det kan vara möjligt att få långvarigare subvention, som motsvarar dagens, för en över 60 år gammal långtidsarbetslös person på grund av skada eller sjukdom eller för läroavtalsutbildning.

I fortsättningen kan lönesubvention beviljas en annan arbetsgivare omedelbart efter den föregående maximitiden med lönesubvention, om villkoren för beviljande av lönesubvention uppfylls. Det är inte möjligt idag.

Nytt stöd för sysselsättning av personer som fyllt 55 år

I samband med lönesubventionsreformen föreslår regeringen ett nytt sysselsättningsstöd för personer som fyllt 55 år. Stödet ska beviljas utan ändamålsenlighetsprövning, om de förutsättningar som anges i lagen uppfylls. Bland annat ska ett anställningsförhållande ingås så att den ordinarie garanterade arbetstiden i arbetsavtalet är minst 25 timmar i veckan eller minst 65 procent av den maximala arbetstid som tillämpas i branschen. Stöd betalas till ett belopp som motsvarar 70 procent av de stödberättigande lönekostnaderna för 10 månader, dock högst för den tid anställningsförhållandet varar. Som stödberättigande kostnader betraktas samma lönekostnader som i fråga om lönesubventionerat arbete. 

Regeringen vidtar flera åtgärder för att stöda sysselsättningen bland personer i svag ställning på arbetsmarknaden

Lönesubventionsreformen är ett led i regeringens sysselsättningsåtgärder som syftar till att erbjuda alla en möjlighet att arbeta enligt sin egen arbetsförmåga. Sysselsättningsåtgärderna bildar en omfattande, sektorsövergripande helhet.  En del av åtgärderna har en omedelbar effekt, andra påverkar på längre sikt. Till exempel programmet för arbetsförmåga och det statsägda bolaget med specialuppgifter Jobbkanalen Ab stöder sysselsättningen bland partiellt arbetsföra i svag ställning. I den nordiska modellen för arbetskraftsservice får den arbetssökande individuellt stöd för sin jobbsökning tidigare och intensivare. Syftet med stöd i ett tidigt skede och personlig service är att förebygga långvarig arbetslöshet. 

Läs mer om regeringens sysselsättningsåtgärder (på finska)

För att precisera helhetsbilden av övergångsarbetsmarknaden planerar arbets- och näringsministeriet en extern studie om möjligheter för personer som har svårt att bli sysselsatta. I studien ska man beakta såväl gällande som kommande stödformer.

Regeringens proposition om lönesubvention hänför sig till budgetpropositionen för 2023 och behandlas i samband med den. De föreslagna lagarna ska enligt planen träda kraft den 1 januari 2023.

Ytterligare information:
Mikko Heinikoski, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7175
Ville Heinonen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7047