Haku

Regeringen har ambitiösa klimatmål: klimatneutralitet 2035 och en nästan fossilfri energiproduktion under 2030-talet. De omfattande förändringar som behövs kräver stark politik och konsekventa åtgärder. Samtidigt är det nödvändigt att slå vakt om näringslivets konkurrenskraft och sociala rättvisa. Utvecklingen mot klimatneutralitet är också förknippad med stora osäkerhetsfaktorer.

Strukturomvandling Strukturomvandlingar utgör en del av den normala utvecklingen av den regionala ekono-min och förnyelsen av affärsverksamheten. Finlands näringsstruktur har förändrats kraftigt under det senaste årtiondet, och i synnerhet inom de...

Beräkningar och mallar Sektorspecifika beräkningar och scenarioresultat baserar sig huvudsakligen på experters kalkyler och mallar. I kapitel 5.8 i Finlands åttonde nationalrapport under FN:s klimatkonvention beskrivs metoderna och mallarna. När d...

Iakttagandet av åtagandena i klimatavtalet från Paris förutsätter målmedvetna åtgärder för att minska växthusgaserna. Utvecklingen är dock långt ifrån den önskade. Samtidigt eftersträvar Finland ambitiösa klimatmål både nationellt och som EU-ordförandeland. De nyligen publicerade scenarierna hjälper att gestalta storleken på klimatutmaningen.

24.2.2026 | Maaseutupoliittinen toimenpideohjelma 2012–2015 Landsbygdspolitiskt åtgärdsprogram 2012–2015 Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja Alueiden kehittäminen 44/2012 Maaseutupoliittinen toimenpideohjelma 2012–2015 Työ- ja elinkeinoministeriön julkais...

18.12.2025 | Statsrådet godkände den 18 december 2025 den långsiktiga klimatplanen som beretts under ledning av arbets- och näringsministeriet. Planen kartlägger effekten av de möjliga utvecklingsförlopp i samhället och i tekniken som påverkar utsläppen av växthusgaser och upptagen i sänkorna, och skapar en grund för beredningen av den framtida klimat- och energipolitiken och dess val.

14.11.2025 | Det finns tecken på att det sker en vändning till det bättre på arbetsmarknaden i slutet av 2025. Enligt prognosen tilltar ökningen av sysselsättningen 2027, då också arbetslösheten börjar minska klart.

25.2.2025 | Arbetslösheten ökar, vilket gör lågkonjunkturen till en allt konkretare del av vardagen för många. Det är inte endast en ekonomisk definition eller ett statistiskt fenomen, utan en förändring som märks i människors liv och som tvingar dem att anpassa sig, avstå från saker och söka nya riktningar. Även om de ekonomiska utsikterna är dystra varar lågkonjunkturer inte för alltid.

20.5.2025 | Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos våren 2025 kommer sysselsättningen att öka nästa år, men långtidsarbetslösheten riskerar att bli mycket hög.

19.11.2024 | Återhämtningen av sysselsättningsgraden fördröjs av vändningen till det sämre på arbetsmarknaden hösten 2024. Långtidsarbetslösheten förutspås öka fram till 2026.

1.11.2022 | Höstens yrkesbarometer visar att bristen på arbetskraft ökar nu något långsammare än tidigare. På hela landets nivå bedömdes dock fortfarande 56 yrken av de sammanlagt 200 centrala yrkena i barometern lida av arbetskraftsbrist.

Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslaget till kommissionens allmänna gruppundantagsförordning (en förordning som ska ersätta den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd (EU) 651/2014) I enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen ö...

15.5.2024 | Enligt vårens arbetsmarknadsprognos på kort sikt börjar toppen av arbetslöshetens ökning vara bakom oss. Långtidsarbetslösheten förutspås öka ännu under hela året.

16.11.2023 | Arbetsmarknadshösten i Finland blir mörkare. Många permitteringar håller på att inledas och antalet är på väg att bli nästan lika stort som i samband med finanskrisen 2009. Särskilt konjunkturläget inom industrin och byggandet är svagt, och det återspeglas också i efterfrågan på tjänster.

I uppföljningen av regionutvecklingen använder man sig i bred utsträckning av både nationella och internationella statistik- och forskningskällor. Regional forsknings- och prognostiseringsinformation produceras och används också i stor utsträckning av landskapsförbunden och närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Strategin sammanställer en gemensam syn på läget inom mineralsektorn och industrins råvaruförsörjning, de politiska målen och huvudlinjerna. Huvudsyftet med arbetet är att främja framväxten av ett finländskt mineralkluster för att gynna den rena omställningen och Europas strategiska oberoende. Ett ytterligare mål är att öka förädlingsvärdet på råvarorna från gruvindustrin.

16.6.2020 | Ministerarbetsgruppen för kompetens, bildning och innovationer samt ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen har vid sina möten den 16 juni 2020 godkänt det tväradministrativa åtgärdsprogrammet Talent Boost.

25.5.2022 | I Finland ökar sysselsättningen enligt den arbetsmarknadsprognos som sträcker sig fram till 2024. Antalet personer som har ett arbete fortsätter stiga, men efter den snabba återhämtningen från covid-19-pandemin börjar tillväxten mattas av i slutet av 2023.

31.3.2021 | Den torvarbetsgrupp som tillsatts av arbets- och näringsministeriet lämnade sin rapport till näringsminister Mika Lintilä den 31 mars 2021. Arbetsgruppen föreslår flera åtgärder som ska förbättra situationen för torvföretagare när efterfrågan på energitorv minskar kraftigt, särskilt som en följd av att priserna på utsläppsrätter har stigit märkbart mer än prognoserna visat.

11.5.2023 | Den svaga ekonomiska situationen börjar också synas på arbetsmarknaden under de närmaste månaderna. Ännu i början av 2023 såg man en positiv utveckling på arbetsmarknaden och sysselsättningen ökade tack vare deltidsarbete. Under slutet av året börjar sysselsättningsutvecklingen dock tillfälligt minska och blir åter positiv under 2024. Resultaten framgår av arbets- och näringsministeriets arbetsmarknadsprognos på kort sikt som offentliggjordes den 11 maj 2023.