Regeringens proposition utvecklar medlingssystemet och effektiviserar medlingen i arbetstvister

Regeringen föreslår ny frivillig medling samt preciseringar i parternas skyldighet att förbereda sig inför medling. Målet är att stödja arbetsfreden samt förebygga och lösa särskilt gränstvister i anslutning till kollektivavtal.

Den 13 oktober 2022 lämnade regeringen sin proposition om ändringar i medlingen i arbetstvister till riksdagen. 

Arbetsminister Tuula Haatainen begärde i februari 2021 en utredning om orsaker till och lösningar i gränstvister i anslutning till kollektivavtal. Med gränstvister avses tvister där arbetsgivaren och arbetstagarsidan är oeniga om vilket kollektivavtal som ska tillämpas på det arbete som arbetsgivaren låter utföra. En arbetsgrupp på trepartsbasis beredde utifrån utredningen ett enhälligt betänkande, som denna regeringsproposition grundar sig på. 

Frivillig medling ska ingå i metodarsenalen i lagen om medling i arbetstvister 

Numera inleds medlingen i allmänhet på basis av en anmälan om arbetskonflikt som en part i arbetstvisten gör. I fortsättningen kan riksförlikningsmannen på begäran av en part eller parterna ta arbetstvisten till medling också när den inte är förenad med någon arbetskonflikt eller risk för äventyrande av arbetsfreden. 

”Frivillig medling i ett så tidigt skede som möjligt kan förhindra att arbetstvisten tillspetsas till arbetskonflikt. Vårt mål är att göra medlingssystemet allt effektivare och erbjuda ännu bättre metoder för att lösa gränstvister och andra arbetstvister”, säger arbetsminister Tuula Haatainen. 

Frivillig medling kräver samtycke av alla parter i arbetstvisten. När allt kommer omkring är det alltid upp till medlaren att inleda och avsluta medlingen. Frivillig medling kan användas för medling i gränstvister samt i stor utsträckning även i andra arbetstvister. Medling kan också begäras i en rättslig tvist som hör till arbetsdomstolens behörighet eller som avgörs i skiljeförfarande.  

Förslaget förenhetligar det frivilliga medlingsförfarandet och stärker parternas möjlighet att begära medling på förhand. 

Medlingen bör förberedas mer ingående

Parterna i arbetstvisten ska framöver lämna förlikningsmannen en skriftlig utredning om föremålet för tvisten, dess innehåll och de yrkanden som parten framställt i ärendet. Parterna ska också lämna övriga uppgifter som förlikningsmannen anser vara nödvändiga. Uppgifterna ska lämnas inom en av förlikningsmannen utsatt skälig tid innan medlingsförhandlingarna inleds. 

Genom förslaget kan parterna förbereda sig bättre inför medling, samtidigt som man ser till att medlingsförfarandet påskyndas. Skyldigheten ska gälla all medling i enlighet med lagen om medling i arbetstvister.

Ändringar i arbetsdomstolens förfarande för hörande

Arbetsdomstolen handlägger tvister som gäller arbets- och tjänstekollektivavtal. Enligt utredningen om gränstvister i anslutning till kollektivavtal är det oklart om det i arbetsdomstolsförfarandet är möjligt att höra alla berörda parter i kollektivavtalet. I fortsättningen kan arbetsdomstolen vid rättegången höra parterna i kollektivavtalet i större utsträckning än för närvarande. 

Omfattande hörande kan till exempel ha betydelse i tvister om huruvida ett visst kollektivavtal ska tillämpas på det arbete som utförs i ett arbetsgivarföretag. Hörandet ska prövas av arbetsdomstolen och basera sig på en parts begäran eller arbetsdomstolens eget initiativ.

Ändringarna avses träda i kraft den 1 mars 2023.

Ytterligare information:
Piritta Jokelainen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7353
Katariina Jämsén, specialsakkunnig, tfn 029 504 7143