Bestämmande av tidpunkten för sparad ledighet
Regeringen reformerar lagstiftningen om arbetslivet för att undanröja hinder för sysselsättningen och i synnerhet förbättra verksamhetsförutsättningarna för små och medelstora företag.
Vid sin halvtidsöversyn enades regeringen om att föreslå ändringar i tidpunkten för sparad ledighet. De ändringarna genomförs genom detta lagprojekt.
Frågor och svar om tidpunkten för sparad ledighet
Uppgifterna på denna sida baserar sig på en arbetsgrupps betänkande, som arbets- och näringsministeriet ordnar remissförfarande om från och med den 28 januari till och med den 12 mars 2026.
Med sparad ledighet avses att en anställd har möjlighet att flytta en del av sin semester och ta ut den vid en senare tidpunkt.
Utgångspunkten är att arbetstagaren och arbetsgivaren avtalar om tidpunkten för den sparade ledigheten. Om det inte går att avtala om en närmare tidpunkt för den sparade ledigheten, ska arbetstagaren ges den sparade ledigheten vid en tidpunkt som arbetstagaren bestämmer. Arbetstagaren ska då senast fyra månader före dagen då ledigheten börjar meddela när han eller hon ämnar ta ut den sparade ledigheten.
Syftet med lagändringarna är att lösa de praktiska problem som kan uppstå om arbetstagare tar ut sparad ledighet vid tidpunkter som är svåra med tanke på arbetsgivarens produktions- eller serviceverksamhet.
Enligt arbetsgruppens betänkande ska utgångspunkten även i fortsättningen vara att arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om tidpunkten för den sparade ledigheten när semestern sparas eller senare när semestrar planeras. Om det inte har avtalats om tidpunkten, ska arbetstagaren framställa en begäran om tidpunkten för den sparade ledigheten senast fyra månader före den önskade begynnelsedagen för ledigheten. Arbetsgivaren ska besvara begäran inom en månad.
I fortsättningen kan arbetsgivaren avslå arbetstagarens begäran, om uttaget av den sparade ledigheten vid den tidpunkt som arbetstagaren önskar skulle medföra olägenhet för arbetsgivarens produktions- eller serviceverksamhet eller om det skulle hindra en jämlik förläggning av semestrar och sparade ledigheter. Arbetstagaren kan framställa en ny begäran efter att arbetsgivaren har meddelat avslag.
Arbetsgivaren kan avslå arbetstagarens begäran, om uttaget av den sparade ledigheten vid den tidpunkt som arbetstagaren önskar skulle medföra olägenhet för arbetsgivarens produktions- eller serviceverksamhet eller om det skulle hindra en jämlik förläggning av semestrar och sparade ledigheter.
Den olägenhet som orsakas arbetsgivaren ska bedömas utifrån tidpunkten för och längden på den sparade ledigheten och med beaktande av arbetsgivarens möjligheter att undvika olägenheten genom normal organisering av arbetet. Arbetsgivaren kan motivera avslag endast med en konkret och genuin olägenhet för produktions- eller serviceverksamheten.
Propositionen inverkar inte på rätten att spara semester, utan ändringarna gäller endast bestämmandet av tidpunkten för sparad ledighet i sådana situationer där det inte har avtalats om tidpunkten.
Ändringarna gäller både personer i arbetsavtalsförhållande och i tjänsteförhållande. Tjänste- och arbetskollektivavtalen gör det möjligt att avtala om branschspecifik praxis. Till exempel i tjänste- och arbetskollektivavtalen för staten, kommunsektorn, välfärdssektorn och kyrkan ingår redan nu bestämmelser om hur sparad ledighet ges. Förslagen inverkar inte på gällande bestämmelser i tjänste- och arbetskollektivavtal, så propositionen har inga konsekvenser för hur sparad ledighet ges inom den offentliga sektorn.
Arbets- och näringsministeriet tillsatte den 20 maj 2025 en arbetsgrupp på trepartsbasis för att bereda de ändringar som regeringen enades om vid sin halvtidsöversyn våren 2025. Utöver ministeriets representanter ingick i arbetsgruppen representanter för Finlands näringsliv EK, Företagarna i Finland rf, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Statens arbetsmarknadsverk, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf, STTK rf och Akava ry samt en gemensam representant för löntagarnas centralorganisationer.
Arbetsgruppen var inte enig i sitt arbete. De organisationer som företrädde arbetsgivarna och företagarna anmälde tillsammans avvikande mening till betänkandet. De organisationer som företrädde löntagarna anmälde också avvikande mening.
Arbets- och näringsministeriet ordnar remissbehandling av betänkandet från och med den 28 januari till och med den 12 mars 2026.
Efter remissbehandlingen fortsätter tjänstemannaberedningen av ärendet vid arbets- och näringsministeriet. Avsikten är att regeringen ska överlämna propositionen om lagändringarna till riksdagen i april 2026.
Enligt arbetsgruppens betänkande ska ändringarna träda i kraft den 1 januari 2027.
Kontaktinformation
Katja Honkonen, specialsakkunnig
arbets- och näringsministeriet, Avdelningen för sysselsättning och fungerande marknader, Arbetsmarknaden, Työelämän sääntely TYS Telefon:0295047171 E-postadress: [email protected]