Fem nya aktörer ansluter sig till green deal för cirkulär ekonomi

Kuopio, Nokia och Tammerfors städer samt Trafikledsverket och Sandvik har anslutit sig till green deal för cirkulär ekonomi. De som är med i green deal ställer upp mål genom vilka de minskar förbrukningen av naturresurser och främjar en koldioxidsnål cirkulär ekonomi.

Jämfört med andra EU-länder förbrukar Finland mest material per person, och när det gäller graden av cirkulär ekonomi och resursproduktiviteten ligger vi efter de andra länderna. EU har också i sitt meddelande om given för en ren industri föreslagit att 24 procent av de material som konsumeras i EU ska vara återvunna eller återanvända senast 2030. I Finland var graden av cirkulär ekonomi för material 3,3 procent 2023. Överkonsumtionen av naturresurser är en stark drivkraft bakom klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. En omställning till en cirkulär ekonomi sparar naturresurser och är ett sätt att stävja klimatförändringarna, föroreningarna och förlusten av biologisk mångfald.

Green deal för cirkulär ekonomi är ett gemensamt strategiskt åtagande för företag, kommuner, landskap, organisationer och staten, som baserar sig på frivillighet. Genom detta syftar man till att uppnå de mål gällande konsumtionen av naturresurser som regeringen ställt upp och som angetts i det strategiska programmet för cirkulär ekonomi. Målet är att minska förbrukningen av icke förnybara naturresurser och fördubbla graden av cirkulär ekonomi för material och resurser senast 2035. Green deal för cirkulär ekonomi har från statens sida beretts av miljöministeriet och arbets- och näringsministeriet.

”Till green deal för cirkulär ekonomi har det än en gång anslutit sig nya aktörer som har åtagit sig att långsiktigt främja en resurssmart och utsläppssnål ekonomi. Bland dessa finns också stora kommuner, som har förbundit sig att främja cirkulär ekonomi till exempel i byggprojekt. Åtaganden har gjorts för att påskynda cirkulär ekonomi inom viktiga samhällssektorer, såsom gruvutrustning och infrastrukturprojekt. Green deal för cirkulär ekonomi hjälper dem som gjort åtaganden att bilda nätverk med andra aktörer som strävar mot en cirkulär ekonomi så att de kan hitta nya lösningar och få kamratstöd i detta arbete. Målet är också att ansöka om EU-finansiering för att påskynda åtgärderna”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Tammerfors är den första av de stora städerna som ansluter sig

Tammerfors är den första av de stora städerna som ansluter sig till green deal för cirkulär ekonomi. Tammerfors åtagande gäller infrastrukturbyggande och husbyggande. I åtagandet ställs som mål att senast 2035 tillämpa cirkulära kriterier i 50 procent av upphandlingarna inom infrastrukturbyggande i stället för nuvarande cirka 20 procent. Staden ökar användningen av återvunnet material i de objekt inom infrastrukturbyggande som ingår i stadens investeringsplan från nuvarande 20 procent till 30 procent fram till 2035. Inom husbyggandet är målet att utveckla återanvändningen av byggnadsdelar och byggnadsmaterial. 

Kuopio stad åtar sig att reparera och renovera byggnader och att alltid först utreda möjligheterna att bevara dem. I fortsättningen uppmuntrar också staden till och ger anvisningar om användningen av återvunna material och rivningsmaterial vid byggande samt effektiviserar samordningen av de massor som används vid byggande och den lokala återvinningen av massor. Staden åtar sig också att öka användningen av inhemska grönsaker och inhemsk fisk samt att minska matsvinnet med 70 procent inom skolornas och daghemmens måltidstjänster senast 2035.

Nokia stad fokuserar på att främja resurssmartheten inom den byggda miljön. I fråga om byggprojekt och tomtöverlåtelser införs ambitiösa mål och kriterier. Målet är exempelvis att man i 75 procent av tomtöverlåtelserna inom projekt för bostadsbyggande i bolagsform ska tillämpa cirkulära kriterier år 2035. Också stadens eget offentliga byggande ska styras till att beakta lösningar som stöder en cirkulär ekonomi. Staden har som mål att avsevärt öka den verkliga nyttjandegraden av stadens egna byggnader och lokaler.

Sandvik är en global, högteknologisk industrikoncern. Företaget har förbundit sig till hållbar produktplanering, införande av ett digitalt produktpass och beräkning av materialkretsloppet och koldioxidfotavtrycket. Sandvik främjar cirkulär ekonomi inom hela sitt värdenätverk i synnerhet genom affärsmodeller som stöder återtillverkning, återanvändning, förebyggande service och underhåll samt produkt-som-tjänst-lösningar. Dessutom satsar företaget starkt på elektrifiering. Målet är att eldrivna alternativ till alla lösningar och all utrustning som erbjuds för gruvdrift ska vara tillgängliga senast 2035. Sandvik har också förbundit sig att köpa fossilfritt stål.

Trafikledsverket svarar för utvecklingen och underhållet av statens vägnät, järnvägar och farleder. Målet är att samordning kring cirkulär ekonomi ska ingå alla investeringsprojekt före 2035. Trafikledsverket ska stärka de cirkulära aspekterna i alla planeringsfaser av sina infrastrukturprojekt och i alla planeringsprojekt. Inom trafikledshållningen utvecklas och ökas utsorteringen av material till återanvändning samt ökas återvinningen av jord- och stenmaterial och rivningsmassor. Trafikledsverket utvecklar samordningen av massor i sina egna projekt och mellan andra aktörer. 

Green deal för cirkulär ekonomi offentliggjordes i september 2024, och hittills har 18 organisationer gjort ett eget åtagande. Aktörer som redan tidigare gjort åtaganden är: A-Insinöörit, Borealis Polymers, Eco Scandic, GRK, Mellersta Finlands förbund, Metsä Group, Orthex, Borgå stad, Skanska, Suunnittelutoimisto Fyra, Sweco, Vanda Energi och Ylva.

De som är med i green deal får stöd, information och sparring både genom dialog med ministerierna och i de ”hemmabaser” som inrättas. Dessa stöder åtgärderna, sparrar, främjar samarbete och hjälper till att hitta finansieringskällor. Kompetensnätverket för cirkulär ekonomi stöder dem tillsammans med Green Building Council Finland (FIGBC).

Mer information:

Taina Nikula
miljöråd
miljöministeriet
tfn 0295 250 202
[email protected] 

Sari Tasa
specialsakkunnig
arbets- och näringsministeriet
tfn 0295 048 242
[email protected]