Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Ny undersökning uppdaterar helhetsbilden av diskriminering i det finländska arbetslivet

Enligt en undersökning som publicerades den 1 mars förekommer diskriminering i arbetslivet i stor omfattning och på olika grunder, oftast beroende på hälsotillstånd och ålder. Ett lika tydligt verktyg för att minska den systematiska rekryteringsdiskrimineringen hittades inte, men Helsingfors stads försök med anonym rekrytering tydde på att anonymt sökande av arbete kunde fungera som ett verktyg för att minska rekryteringsdiskriminering.

Syftet med undersökningen som genomfördes av Labore och Institutet för hälsa och välfärd var att uppdatera helhetsbilden av diskriminering i arbetslivet i Finland. Undersökningen består av två centrala delar som syftar till att ge beslutsfattare information om diskriminering i arbetslivet och om sätt för att främja likabehandling.

Undersökningen fokuserade på diskrimineringsgrunder som är förbjudna enligt diskrimineringslagen och jämställdhetslagen. Grunderna är bland annat kön, ålder, ursprung, medborgarskap, språk, hälsotillstånd, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Med hjälp av survey-material beskriver undersökningen de svarandes egna erfarenheter och observationer av diskriminering. Dessa enkätundersökningar kompletteras av anmälningar och domar om diskriminering i myndighetsmaterial samt registerbaserat statistikmaterial. Tidsserierna för undersökningen om arbetsförhållanden gav de mest omfattande och, med hänsyn till olika diskrimineringsgrunder, mest jämförbara uppgifterna om diskriminering som upptäckts på arbetsplatsen.

Olika material belyser hur vanligt det är med diskriminering i arbetslivet och grunderna för diskrimineringen

I den första delen av undersökningen undersöktes hur vanligt det är med diskriminering i arbetslivet och det aktuella läget. I undersökningarna var de vanligaste grunderna för diskriminering hälsotillstånd samt låg och hög ålder. I myndighetsmaterial, till exempel i arbetarskyddsmyndighetens inspektioner på kundinitiativ, var ålder den vanligaste diskrimineringsgrunden. Den största ökningen inom arbetarskyddsmyndigheternas inspektioner hänförde sig dock till diskriminering på grund av ursprung, språk och nationalitet. Den vanligaste diskrimineringsgrunden vid diskrimineringsbrott i arbetslivet var hälsotillståndet och det näst vanligaste könet.

Det är en utmaning att bilda sig en helhetsbild av diskrimineringen i arbetslivet i Finland , eftersom det finns betydande skillnader i mängden och kvaliteten på den information som finns tillgänglig per diskrimineringsgrund. Frågeformuleringarna och målgrupperna för de olika enkätundersökningarna varierar. Mer uppgifter om diskriminering är tillgängliga och undersökningens olika material belyser hur vanlig diskriminering är i arbetslivet ur olika perspektiv och för olika befolkningsgrupper.

Preliminära resultat om fördelarna med anonymt sökande av arbete

I den andra delen av undersökningen undersöktes diskriminering vid arbetssökande och rekrytering. Lägesbilden visar att det förekommer omfattande diskriminering på olika grunder i sökandet av arbete. Bland annat kallas personer som tillhör en etnisk minoritet och som är äldre mer sällan till en arbetsintervju än andra personer. I undersökningen fann man inte ett enda tydligt verktyg som skulle fungera systematiskt för att minska rekryteringsdiskriminering i olika situationer.

I studien utvärderades effekterna av anonymt sökande av arbete och resultaten varierade betydligt sinsemellan. Bedömningen av Helsingfors stads försök med anonym rekrytering gav dock hopp om att anonymt sökande av arbete kan vara ett fungerande verktyg för att minska rekryteringsdiskriminering. På grundval av preliminära resultat har personer på över 55 år och personer med namn på främmande språk nytta av anonymiseringen. Å andra sidan fanns det inga bevis för att anonymisering skulle påverka jämställdheten mellan könen inom rekryteringen.

Enligt forskningsgruppen behövs det i framtiden motsvarande undersökningar som möjliggör en konsekvensbedömning för att ytterligare förstå när anonymiseringen fungerar och när den inte fungerar. Detta forskningsrön är viktigt för bedömningen av effektiviteten hos åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering i arbetslivet.

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Mer information ges av: Ohto Kanninen, ledande forskare, LABORE, tfn 041 513 7175, [email protected], Shadia Rask, forskningschef, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 8537, [email protected] och Seija Jalkanen, ledande sakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 048 952, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.